HÄllbar utveckling Àr en viktig frÄga för samhÀllet dÀr företag har en betydande roll vad gÀller arbetet med att möta framtida utmaningar. MiljöpÄverkan, fattigdom och finansiella kriser Àr nÄgra problem som samhÀllet, företag och konsumenter blivit medvetna om och tillsammans kan göra en insats för. Företag Àr stora aktörer runt om i vÀrlden och dÀrför Àr det viktigt ta ansvar, varför studien Àmnar uppmÀrksamma insatser företag gör.Ett hjÀlpmedel för att mÀta och kommunicera hÄllbar utveckling Àr riktlinjerna som Global Reporting Initiative (GRI) bistÄr med. I Sverige Àr det Ànnu endast lagstadgat för statliga bolag att redovisa sitt hÄllbarhetsarbete. Trots detta Àr tillÀmpningen av dessa riktlinjer bland svenska börsnoterade företag hela 91 procent.

Under 1900-talet har vÀrldens stÀder i allt större utstrÀckning kommit att utvecklas till segregerade samhÀllen dÀr fattiga och rika, högutbildade och lÄgutbildade lever geografiskt Ätskilda frÄn varandra. Vilka mekanismer och strukturer ligger bakom detta segregerade samhÀlle? PÄ vilket sÀtt kan ÄtgÀrder motverka segregation? I rapporten genomförs ett försök att svara pÄ dessa frÄgor i relation till översiktlig planering av bebyggelse och infrastruktur. Dessutom prövas en hypotes att den översiktliga fysiska planeringen kan vara ett verktyg i motverkandet av segregation. Med en teoretisk och praktisk bas prövas hypotesen genom att introducera ett tankesÀtt som har sin utgÄngspunkt i de sociala aspekterna, dÀr mÄlet med exploatering blir att frÀmja integration.

Det finns en innovativ, grön grundlÀggningsteknik kallad energigrundlÀggning. Principen Àr att integrera redan erforderliga, strukturella element sÄsom pÄlar med en vÀrmevÀxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt anvÀnds i Norden. Tekniken visar pÄ stor potential dÄ man kan uppnÄ synergi genom utvinning av vÀrme under vinterhalvÄret och kyla under sommarhalvÄret.I detta arbete redogörs för grundlÀggande principer och mekanismer bakom energigrundlÀggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom omrÄdet. Det finns fÄ exempel i litteraturen pÄ problematiken med förÀndrade geotekniska egenskaper hos jorden pÄ grund av energiutvinningen och Àn fÀrre exempel pÄ knÀckningsproblematiken hos slagna, slanka stÄlrörspÄlar.

NÀr företag fÄr möjlighet att verka pÄ en vÀl fungerande marknad med ett minimum av offentliga regleringar skapas samhÀllsekonomisk effektivitet. Samtidigt Àr förtroendet för företagen en viktig grundbult för samhÀllsekonomisk tillvÀxt - om förtroendet skadas minskar investeringsviljan, vilket pÄ sikt skadar sÄvÀl företagens som samhÀllets tillvÀxt. Efter företagsskandaler som Enron, Trustor och Skandia har det skapats en diskussion om den interna kontrollen ? sÄvÀl nationellt som internationellt ? vilket lett till att regelverk, normbildning och praxis vÀrlden över har granskats och reviderats. Med bakgrund i detta har ?Svensk kod för bolagsstyrning? utvecklats i Sverige.

Med anledning av de stadigt ökande transporterna av farligt gods pÄ vÄra vÀgar, finns det risk för att allt fler vÀgrelaterade olyckor med farligt gods intrÀffar. Förenat med en tankbilsolycka Àr en eventuell skada pÄ miljön. Miljöskador som orsakats av vÀgrelaterade olyckor med farligt gods, medför ofta en mÀngd olika juridiska problem och frÄgestÀllningar. Dessa handlar inte sÀllan om ekonomisk kompensation i form av skadestÄnd eller skyldighet att efterbehandla förorenad mark. Dessutom innebÀr en olycka ofta höga kostnader för akuta rÀddningsinsatser, uttryckningar eller undersökningar som nÄgon vill fÄ ersÀttning för.

Bakgrund och Problem: För tillverkande företag utgör företagets lager en av de vÀrdemÀssigt mest betydelsefulla tillgÄngarna. VÀrderingen av denna balanspost har dÀrför stor pÄverkan pÄ företagets resultat vilket innebÀr att det Àr av stor vikt att vÀrderingen blir sÄ korrekt som möjligt frÄn första början, det vill sÀga redan i rÄvarulagret. Detta för att fÄ sÄ smÄ avvikelser som möjligt pÄ det som gÄr in i PIA, dÀr de största vÀrderingsproblemen uppstÄr. I uppsatsens inledning var vi i kontakt med ett större tillverkande företag som vÀrderar sitt rÄvarulager utefter förutbestÀmda standardkostnader. Problemet med denna metod grundar sig i att varje komponent i rÄvarulagret vÀrderas till den standardkostnad som ligger fast i systemet Àven om det verkliga anskaffningsvÀrdet fluktuerar.

Detta examensarbete Àr uppbyggt pÄ ett försök som Àr gjort pÄ Gretelund och gÄr ut pÄ att se om man kan tjÀna pengar pÄ att inte stenstrÀnglÀgga till stÀrkelsepotatis. I försöket jÀmfördes tvÄ olika etableringsmetoder för potatis, vilka var stenstrÀnglÀggning och kultivering innan sÀttning. Vi tittade Àven pÄ lite andra parametrar sÄ som markpackning, spill, upptagningshastighet, stÀrkelsehalt, lagringsförluster och mekaniska skador, som kan pÄverka ekonomin i stÀrkelsepotatisodling. Dessutom har vi gÄtt igenom en del gamla försök som Àr gjorda inom liknande omrÄde, dÀr man har studerat stenstrÀnglÀggning. MÄnga av försöken Àr gamla, men principen Àr den samma som idag. Det man har försökt i mÄnga av försöken Àr att kombinera olika maskiner för att hÄlla nere maskinkostnaderna.

I och med att globalisering ökar i vÀrlden, kan det vara av vikt för företag att se över sitt ar-bete med frÄgor som gÄr under begrepp sÄ som Global Compact och Corporate Social Re-sponsibility (CSR) samt att ha kunskap i hur samarbete kan ske pÄ olika nivÄer i företaget med hjÀlp av Non Governmental Organizations (NGO). Denna uppsats har valt att tolka be-greppet CSR utifrÄn de tio principerna i FN:s Global Compact. NÀr ett företag arbetar enligt dessa principer stÀlls krav pÄ rapportering av hur principerna tillÀmpas och vilka effekterna blir, vilket skapar goda normer för hur andra företag bör arbeta med dessa frÄgor. Det finns olika sÀtt att mÀta detta arbete pÄ.Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur företag i Sydafrika arbetar och agerar vad gÀller frÄgor relaterade till CSR. För att uppfylla syftet stÀlldes följande frÄgor; pÄ vilket sÀtt arbetar företag i Sydafrika med frÄgor som omfattas av begreppet CSR samt vilka Àr de frÀms-ta hindren för att Sydafrikanska företag skall kunna fortsÀtta implementera CSR i sin verk-samhet? En kvantitativ studie med kvalitativa inslag har genomförts.

Dagens internationella handelspolitik har kommit att prÀglas starkt av idén om global frihandel och protektionistiskt tÀnkande har dÀrmed övergivits. Möjligheten att stÀlla upp regler för internationell handel beror till stor pÄ de grundlÀggande regler som folkrÀtten stÀller upp, sÄsom staters suverÀnitet och principen om statsansvar. WTO:s regelsystem har kommit att bli ett vÀrldsomfattande regelverk för internationell handel och detta regelverks sanktionssystem bygger pÄ att stater gemensamt agerar, genom sÄ kallade retaliationsÄtgÀrder, för att avkrÀva stater som begÄr avtalsbrott dess statsansvar. Det finns en möjlighet för stater att erbjuda varandra kompensation. Denna möjlighet Àr emellertid endast tillfÀllig och helt och hÄllet frivillig.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka ifall det Àr möjligt att genom kortsiktig agerande generera avkastning i handel med optioner. Principen Àr att anvÀnda teknisk analys för att avgöra ifall börskursen för enskild aktie, i detta fall Ericsson B, kommer att stiga eller sjunka. Handeln sker i Ericssonaktiens optioner dÄ dessa pÄ grund av hÀvstÄngseffekten kan generera större avkastning samt möjliggör agerande dÄ aktien befinner sig i en nedÄtgÄende trend.Verktygen som anvÀnds för att prognostisera aktiekursen baseras pÄ teknisk analys. Denna form av analysmetod Àr inte helt akademiskt förankrad men anvÀnds ÀndÄ av mÄnga aktörer, och dÄ framförallt privata handlare. I uppsatsen diskuteras endast kort den tekniska analysen ur ett vetenskapligt perspektiv.

Mut- och bestickningsreglerna Äterfinns i 17 och 20 kapitlet i Brottsbalken (1962:700) och reglerar förhÄllandet nÀr en arbets- eller uppdragstagare fattar ett beslut pÄ grund av otillbörlig pÄverkan i form av muta eller bestickning. Ursprungligen tillkom reglerna för att kontrollera den statliga sektorns myndighetsutövning men eftersom samhÀllets utveckling lett till ökade privata inslag har lagstiftningen kontinuerligt uppdaterats och idag omfattas anstÀllda inom bÄde privat och statlig sektor.För att kampen mot korruption ska bli sÄ effektiv som möjligt Àr det viktigt att angripa problemet pÄ sÄvÀl nationellt som internationellt plan. Denna uppsats har undersökt vilka möjligheter som stÄr till buds för att Ätala en svensk privatanstÀlld för korruptionsbrott som begÄtts utanför Sverige. Uppsatsen indikerar pÄ att lagstiftningen i dagslÀget Àr otillrÀcklig för att binda privatanstÀllda till mut- och bestickningsbrott. Lagens nuvarande utformning innebÀr att privatanstÀllda endast riskerar Ätal om deras huvudman vÀljer att anmÀla transaktionen, alternativt om Äklagaren finner det pÄkallat frÄn allmÀn synpunkt.

DÄ arbetslösheten under lÄng tid varit ett problem inom EU:s medlemsstater har sysselsÀttningspolitiken fÄtt en allt större plats i EU:s arbete. Med Flexicurity som ledord avser man att öka bÄde flexibiliteten och arbetstagarnas trygghet pÄ arbetsmarknaden. Som ett led i detta arbete ingick arbetsmarknadsparterna ett ramavtal som antogs genom beslut av Europeiska rÄdet och mynnade ut i RÄdets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP (visstidsdirektivet). Direktivet riktas till visstidsanstÀllningar och har tvÄ syften. Dels att sÀkerstÀlla att principen om icke-diskriminering omsÀtts i praktiken och dels att förhindra missbruk av upprepade visstidsanstÀllningar.Med anledning av Sveriges implementering av visstidsdirektivet genomfördes Àndringar i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS).

År 2004 pĂ„började BokföringsnĂ€mnden ett projekt kallat K-projektet. Projektet innebĂ€r att företag delas in i fyra olika kategorier K1,K2, K3 och K4 dĂ€r var kategori har sina specifika redovisningsregler. Regelverken skall ocksĂ„ enligt BFN tillĂ€mpas i sin helhet utan avvikelser. I Inkomstskattelagen förekommer det pĂ„ vissa stĂ€llen hĂ€nvisning till redovisningen samt till god redovisningssed. Resultatet ska berĂ€knas enligt bokföringsmĂ€ssiga grunder, detta framgĂ„r av 14 kap.

Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över behovet av en sÀnkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag samt behovet av en ny företagsform utan personligt betalningsansvar avsedd för mindre aktiebolag. Den första delen av utredningen, behovet av en sÀnkning av aktiekapitalet, blev klar i maj 2008. Hela utredningen ska vara klar i mars 2009. Europeiska gemenskapernas kommission har kommit med ett förslag om europeiskt privat aktiebolag, SPE-bolag. Uppsatsens syfte Àr att titta nÀrmare pÄ dessa utredningar och förslag för att se vaddet kan fÄ för konsekvenser för aktieÀgare, borgenÀrer och bolagsrÀtten i Sverige.