Standardavtalskollisioner innebÀr att oförenliga standardvillkor har inkorporerats i ett avtal och att parterna, efter den tidpunkt nÀr fullgörelse har Àgt rum, Àr oense om vilka villkor som skall gÀlla samtidigt som de Àr eniga om att avtal har ingÄtts i och för sig. Problemet utgör ett exempel pÄ en oklar rÀttsfrÄga i svensk rÀtt. Det saknas inte bara praxis pÄ omrÄdet utan Àven en dominerande uppfattning i doktrinen. För att fÄ tillgÄng till praxis har Àven engelsk, samt tysk rÀtt studerats.Den befintliga avtalsrÀtten Àr inte helt anpassad för att avtalsinnehÄll tillförs genom standardvillkor. Det föreligger en begrÀnsad förstÄelse för att parterna inte alltid Àr medvetna om vad som förs in i avtalet.

Vid Ärsskiftet 2013-2014 lanserade Ocean Robotics International en undervattensfarkost med frÀmsta syfte att filma och samla in data under ytan. För att farkosten ska kunna operera tyngdlöst i vattnet anvÀnds ett flytmaterial vars utformning uppnÄr vÀldigt höga tillverkningskostnader. DÀrför finns det efterfrÄgan ifrÄn företaget att utveckla en farkost bÀttre anpassad för produktion, för att pÄ sÄ sÀtt möjliggöra minskade produktionskostnader.  Dessutom har företagets huvudsakliga kunder angett nya krav och önskemÄl pÄ produkten, som krÀver ett nytt utförande pÄ farkosten för att uppnÄ kravuppfyllelse. Syftet med detta arbete Àr att göra en vidareutveckling av undervattensfarkosten som uppfyller nya krav och önskemÄl, samt Àr produktionsanpassad. MÄlet Àr att ta fram produktionsunderlag till den framtagna farkosten.Arbetet följde en generell, etablerad produktutvecklingsmodell av Ulrich och Eppinger (2008), som innefattade upprÀtthÄllande av en kravspecifikation, en konceptgeneringsfas med kombinerade strukturerade och fria metoder samt konceptval.

Det finns en innovativ, grön grundlÀggningsteknik kallad energigrundlÀggning. Principen Àr att integrera redan erforderliga, strukturella element sÄsom pÄlar med en vÀrmevÀxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt anvÀnds i Norden. Tekniken visar pÄ stor potential dÄ man kan uppnÄ synergi genom utvinning av vÀrme under vinterhalvÄret och kyla under sommarhalvÄret.I detta arbete redogörs för grundlÀggande principer och mekanismer bakom energigrundlÀggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom omrÄdet. Det finns fÄ exempel i litteraturen pÄ problematiken med förÀndrade geotekniska egenskaper hos jorden pÄ grund av energiutvinningen och Àn fÀrre exempel pÄ knÀckningsproblematiken hos slagna, slanka stÄlrörspÄlar.

Alla texter, utom Religionskunskap av Rodhe och Nylund, Àr uppbyggda efter principen att inledningsvis stÀlla nÄgra etiska frÄgor till lÀsaren, för att sedan presentera ett antal etiska teorier och avsluta med ett antal etiska frÄgor. Gemensamt för texterna Àr att teorierna förklaras, och sedan exemplifieras för att visa teorins för- och nackdelar. DÀremot skiljer sig texterna frÄn varandra i frÄga om i vilken utstrÀckning de kopplar teorierna till religioner. Det finns exempel pÄ texter som genomgÄende gör teologiska kopplingar till teorierna och texter som framstÀller teorierna som helt befriade frÄn kopplingar till religioner.Samtliga texter har, Àven om en i ytterst sparsam omfattning, ett utbud av etiska frÄgor. KaraktÀren pÄ frÄgorna skiljer sig frÄn att vara ytterst konkreta, till exempel ?Àr det rÀtt att komma för sent till lektionen?, till ytterst abstrakta frÄgor som ?meningen med livet?.

Detta examensarbete i landskapsarkitektur har bedrivits i perioder under 2010. HuvudmĂ„let har varit att lĂ€gga grunden för en förstĂ„else av RönneĂ„s betydelse och anvĂ€ndning i Ängelholm samt hur den har förĂ€ndrats över tiden och hĂ€nger samman med stadens utveckling i stort. MĂ„let har ocksĂ„ varit att ge ett översiktligt förslag pĂ„ hur stadens koppling till Ă„n kan förbĂ€ttras. En jĂ€mförelse mellan RönneĂ„s dĂ„tid och nutid visar tydligt att Ă„ns roll i landskapet har förĂ€ndrats som ett resultat av mĂ€nniskans och Ängelholms utveckling. FrĂ„n att ha varit en förutsĂ€ttning för Ängelholms grundande och invĂ„narnas vardagsliv har Ă„n utvecklats till ett Ă„terkommande landskapselement utan en tydlig funktion.För att undersöka vilka förutsĂ€ttningar och problem som finns inför en framtida utveckling av RönneĂ„ har jag anvĂ€nt mig av en swot-analys, som har kompletterats med en workshop med Ă€ngelholmsborna.

År 1992 i Rio de Janeiro genomfördes en konferens om miljö och utveckling. Denna konferens gav ett internationellt erkĂ€nnande till principen om att all utveckling ska vara hĂ„llbar dĂ€r det vid beslutsfattande ska tas hĂ€nsyn till ekonomiska, sociala och miljömĂ€ssiga faktorer (Regeringen, 2012). Under konferensen i Rio faststĂ€lldes Ă€ven det slutgiltiga begreppet av hĂ„llbar utveckling dĂ€r definitionen Ă€r följande; ?Varaktig hĂ„llbar utveckling innebĂ€r att tillgodose dagens behov utan att Ă€ventyra kommande generationers förmĂ„ga att klara sina behov? (Löhman & Steinholtz, 2003). Efter denna konferens har fler genomförts i FN:s regi dĂ€r fokus varit pĂ„ hĂ„llbarhetsarbete och utifrĂ„n detta har begreppet hĂ„llbar upphandling vuxit fram.

Detta examensarbete har utförts för trÀgolvtillverkaren Tarketts rÀkning och syftet har varit att utvÀrdera en sÀrskild metod som fÀrgar trÀ. Metoden innebÀr att trÀ behandlas i vatten i en viss tid och temperatur varvid en fÀrgÀndring pÄstods erhÄllas. MÄlet har varit ge de nordiska trÀslagen björk och bok en mörkare fÀrg som liknar exotiska trÀdslag.För att utvÀrdera metoden genomfördes först en teoretisk utvÀrdering för att fÄ förstÄelse för vad som hÀnder i trÀet nÀr det utsÀtts för denna behandling och sedan en praktisk utvÀrdering enligt principen för flerfaktorförsök.Arbetet har resulterat i vetskapen om att trÀet verkligen fÄr en viss fÀrgÀndring genom att behandla det enligt den sÀrskilda metoden. Hur stor fÀrgförÀndring som erhÄlls beror frÀmst pÄ processens temperatur men Àven tid, ty dessa faktorer samverkar. Metoden uppvisar repeternoggrannhet, dvs uppnÄdd fÀrg vid bestÀmda parametrar Àr konstant och den erhÄllna fÀrgen Àr dessutom bestÀndig.

Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att studera processen kring utformandet av Svensk kod för bolagsstyrning samt undersöka vilka effekter den kan komma att fĂ„ för förtroendet för svensk bolagsstyrning. Metod: Vi har i vĂ„r uppsats tillĂ€mpat en samhĂ€llsvetenskaplig ansats och vĂ„r undersökning prĂ€glas av ett fenomenologiskt tankesĂ€tt. Det senare kĂ€nnetecknas av flexibilitet och möjligheten att successivt anpassa undersökningen allt eftersom ny kunskap om det studerade objektet erhĂ„lls. Även om vi delvis anvĂ€nt oss av befintlig teori har vĂ„r undersökning till stor del baserat sig pĂ„ egna studier, vilket gör att den kan kategoriseras som en kombination mellan induktiv och deduktiv. Vidare anvĂ€nder vi oss av en kvalitativ metod, dĂ„ denna öppnar upp för flexibilitet och inriktar sig pĂ„ att skapa sig en djupare förstĂ„else för det studerade fenomenet.

Integrationsklausuler (Eng. ?merger clause?, ?entire agreement clause? eller ?integration clause?) Àr en allt vanligare företeelse i svenska, kommersiella avtal. Klausulernas syfte Àr att sÀkerstÀlla att det skriftliga avtalet utgör parternas fullstÀndiga överenskommelse samt reglera hur tillÀgg och förÀndringar av avtalet ska ske. Vanligtvis anger integrationsklausuler Àven att det skriftliga avtalet ersÀtter alla tidigare överenskommelser, avtal eller utfÀstelser.

Sammanfattning Syftet med min studie Àr att fördjupa förstÄelsen, försöka finna likheter och skillnader mellan de hierarkiska nivÄerna hos företrÀdare (tjÀnstemÀn och politiker) i Enköpings kommun gÀllande kvarboendeprincipen. Dessutom vill jag ytterligare beskriva hur kvarboendeprincipens tillÀmpning tar sig uttryck i Enköpings kommun. Jag har undersökt instÀllningen till principen om kvarboende genom att intervjua företrÀdare pÄ olika hierarkiska nivÄer inom en kommunal verksamhet i Enköpings kommun. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ intervjustudie, dÀr fem tjÀnstemÀn inom VÄrd- och serviceförvaltningen i Enköpings kommun har intervjuats. Intervjupersonerna fick utifrÄn olika frÄgestÀllningar redogöra för sin instÀllning till kvarboendeprincipen. I uppsatsen har jag Àven undersökt hur kvarboendet har sett ut och ser ut i ett historiskt perspektiv, genom en begrÀnsad litteraturstudie som strÀcker sig över 1800 - och 1900 - talen. Undersökningen visar att alla företrÀdare har en positiv instÀllning till kvarboende.

Bakgrund och problem: Betydelsen av bostadsrÀttföreningens Ärsredovisning har ökat somen följd av den kris Sverige upplevde pÄ 90-talet. Att köpa bostadsrÀtt blev ansett som enriskfylld investering vilket gjorde att bostadrÀttsköparen lade större vikt vid att granskaÄrsredovisningen. BostadsrÀttsföreningar har flera olika intressenter vilka har olika krav pÄinformation, varför en svÄrighet med Ärsredovisningen Àr att möta samtliga intressentersinformationsbehov. För att intressenter skall tolka Ärsredovisningen pÄ ett korrekt sÀtt krÀvsen förstÄelse för vad som Àr viktigt att observera i redovisningen, samt en vetskap om hurolika redovisningsprinciper pÄverkar resultatet. BFNAR 2003:4 Àr en rekommendation sombörjade gÀlla frÄn och med 2004.

I detta examensarbete analyseras och utvÀrderas pÄverkan av ett system som gör det möjligt att fjÀrrstyra fjÀrrvÀrmeventiler. Principen för systemet Àr att fastighetens energitillförsel reduceras under kortare stunder, vilket ska Ästadkomma vinster för bÄde fjÀrrvÀrmeleverantören och fastighetsÀgaren utan att ha negativ pÄverkan pÄ inomhuskomforten. Tyngdpunkten i rapporten Àr att pÄvisa vilka vinster som kan Ästadkommas med en sÄdan typ av applikation, frÀmst dess pÄverkan pÄ kundernas fjÀrrvÀrmeanvÀndning och deras effektbehov har studerats.Initiativet till examensarbetet Àr taget av Tekniska Verken i Linköping AB som under hösten 2009 till vÄren 2010 har haft ett fjÀrrstyrningssystem frÄn NODA Intelligent Systems i drift. Systemet har varit installerat pÄ nio större fjÀrrvÀrmecentraler i Linköping, sammanlagt cirka 65 000m2 boarea. Systemet har varit i drift veckolÄnga perioder varvat med opÄverkade veckor, detta för att skapa referensdata att jÀmföra med.

Projektet har bedrivits pĂ„ GE Healthcares fabrik i UmeĂ„ dĂ€r system för frĂ€mst proteinrening/kromatografi tillverkas. Fabriken monterar en rad olika modeller tillverkningsmetoden Ă€r i första hand manuell montering. Syftet med examensarbetet Ă€r att kartlĂ€gga och optimera produktionsflöden i fabriken samt ta fram förslag pĂ„ ny produktionslayout för hela fabriken samt en mer detaljerad layout för produktionsgruppen StandardÄKTA. Projektet har bedrivits enligt principen för Ranhagens (1995) projektspiral dĂ€r samtliga faser arbetas igenom ett antal gĂ„nger men fokus flyttas för varje varv. Vidare har stort fokus legat pĂ„ beskrivningen av nulĂ€get, noggranna tidsstudier har utförts vilket bĂ„de gav underlag för analyser sĂ„vĂ€l som skapade en större förstĂ„else för arbetet och var den största utvecklingspotentialen finns.

I uppsatsen behandlas aktieÀgarnas bundenhet av styrelsens ogiltiga beslut frÀmst utifrÄn ett ratihabitions- och klanderperspektiv. Uttryckt pÄ annat sÀtt behandlas aktieÀgares möjlighet att neutralisera ett internt ogiltigt styrelsebeslut. Av betydande intresse Àr dÀrför att redogöra för de situationer dÄ ett styrelsebeslut anses internt ogiltigt samt att ÄskÄdliggöra skÀlen för detta. Bolagets förhÄllande till tredje man ges dÀrför begrÀnsat utrymme. Den avtalsrÀttsliga principen om ratihabition har ansetts tillÀmplig för de fall en bolagsföretrÀdare företagit en rÀttshandling utan att binda bolaget.

Syftet med min uppsats Àr, dels att utreda vilka huvudsakliga konsekvenser som 2013 Ärs praxis angÄende ?Ne bis in idem? föranlett för den svenska skatteprocessen, dels att analysera vilka resningsmöjligheter som föreligger för enskilda som drabbats av Sveriges konventions­övertrÀdelser. Ett ytterligare syfte med uppsatsen Àr att analysera huruvida lagförslagen i SOU 2013:62 uppfyller grund­lÀggande rÀttssÀkerhetskrav samt att föreslÄ Àndringar till nyss nÀmnda lagförslag.Innan Är 2013 bedömde Högsta domstolen att systemet med dubbla sanktioner inom ramen för skilda förfaranden var förenligt med principen ?Ne bis in idem?, eftersom det saknades ?klart stöd? för att underkÀnna hela det svenska systemet. I NJA 2013 s.