Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

UtbrÀndhet Àr ett aktuellt fenomen som kommit i blickfÄnget i Sverige. Det svenska arbetslivet Àr prÀglat av arbetsrelaterad ohÀlsa som stress och utbrÀndhet. UtbrÀndhet kostar samhÀllet mycket pengar och dÀrför har det ocksÄ hamnat pÄ politikernas bord. SamhÀllsutvecklingen gÄr fort och samhÀllsorganisationen krÀver anpassning och flexibilitet till nya ordningar. MÀnniskan förvÀntas stÀlla om sig till fördel för utveckling och framÄtskridande inom sÄvÀl nationella som internationella marknadsförhÄllanden.

Problem: Samarbetet mellan Sverige och Kina har ökat stadigt för varje Är som gÄtt samtidigt som en etablering av svenska företag i Kina krÀver att de svenska affÀrsmÀnnen etablerar nya kontakter med kineserna. Denna uppsats tar upp de kulturella hinder och barriÀrer som de svenska företagen möter vid en etablering i Kina, etableringsmetoder, samt hur företagen har hanterat allt detta.Syfte: Syftet Àr att ge en vetenskaplig genomgÄng för lÀsaren om vilka kulturella aspekter som svenska företagen bör ta hÀnsyn till vid etableringsstrategier för att överkomma de internationella kulturella hinder som uppstÄr vid etableringar i Kina.Metod: Genom att intervjua 4 företag samt göra en enkÀtundersökning som omfattar ca 50 företag har data samlats in. Med hjÀlp av tidigare studier samt andra teorier och modeller, har datan studerats och analyserats.Slutsats: Uppsatsen tyder pÄ att de kulturella hindren Àr verkliga och pÄtagliga. En negligering av dessa Àr förknippat med allt frÄn konkurrensnackdelar till totala misslyckanden. Kommunikation och goda nÀtverk har visat sig vara ett grundlÀggande krav för att ens fÄ möjligheten att försöka sig pÄ en etablering.

Redan i samband med Kreugerkraschen i början av 1930-talet började man ifrÄgasÀtta och stÀlla krav pÄ revisorers oberoende. Problematiken kring revisorers oberoende Àr Àn idag en högst aktuell frÄga. Effekten av en revisor som inte förhÄller sig oberoende kan vara att företagets intressenter förses med information som inte Àr rÀttvisande. Bakomliggande faktorer som kan pÄverka revisorers oberoende Àr revisionsbyrÄns arvoden och klientföretagets storlek. I denna studie kartlÀgger vi andelen orena revisionsberÀttelser och going concern-varningar hos företag som gÄtt i konkurs.

Studien genomfördes enligt principen för systematisk litteraturöversikt dÀr kunskapslÀget beskrevs och förslag pÄ lösningar och förbÀttringar samlades in. Sökning och bedömning gjordes enligt Goodmans sju steg. Problemet preciserades, inklusions- och exklusionskriterier stÀlldes upp och en plan för litteratursökningen formulerades. Artiklar med studier som mötte inklusionskriterierna samlades in och deras slutsatser tolkades. Slutligen formulerades rekommendationer baserade pÄ fakta insamlat frÄn de olika studierna.

Traditionsprincipen, det vill sÀga ett krav pÄ besittningsförÀndring för uppnÄende av borgenÀrsskydd, har lÀnge varit en central del av svensk sakrÀtt. Denna princip har under lÄng tid varit flitigt diskuterad, bÄde försvarad och kritiserad. Genom avskaffandet av kravet pÄ tradition vid konsumentköp tappade principen en del av sin stÀllning vid köp av lösöre. I och med det förslag som kommer att lÀmnas genom en utredning senare i Är finns tecken pÄ att traditionsprincipen kan komma att tappa ytterligare mark. Utredningens uppdrag Àr nÀmligen att lÀgga fram ett förslag om huruvida traditionsprincipen ska ersÀttas med avtalsprincipen vid köp av lösöre Àven i kommersiella relationer.Huruvida det Àr önskvÀrt att traditionsprincipen avskaffas pÄ detta omrÄde eller inte Àr en frÄga som diskuterats i sÄdan utstrÀckning att nÄgon ytterligare ingÄende diskussion pÄ omrÄdet knappast Àr av intresse.

HÀr kommer sammanfattning av vÄr uppsatts "SmÄföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns mÄnga faktorer, bÄde yttre och inre, som pÄverkar en smÄföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns Àven mÄnga olika former av finansiering att vÀlja bland t ex banklÄn, leasing och riskkapital och de olika finansiÀrerna stÀller skiftande krav pÄ smÄföretagen och företagarna. Ett problem som nÀmns i teorin Àr det finansiella gapet som bygger pÄ en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiÀren. SmÄföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och Àr negativt instÀllda till att förlora kontroll över företaget samt sjÀlvstÀndighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker dÀrav sÄ lÄngt som möjligt Àr riskkapital dÄ detta kortfattat innebÀr att företaget ?betalar? genom att ge bort Àgande.

TrÄdlösa sensornÀt (eng. Wireless Sensor Networks, WSN) Àr ett snabbt vÀxande teknikomrÄde med mÄnga applikationer. Ett typiskt WSN bestÄr av en mÀngd smÄ billiga och energisnÄla enheter, sÄ kallade sensornoder, som mÀter nÄgon miljöparameter och via radio skickar ett datapaket med uppmÀtt vÀrde till en basstation som ofta Àr kopplad till en PC. Informationen kan dÀrefter analyseras eller redovisas grafiskt för anvÀndaren. SensornÀtverkets storlek kan variera frÄn nÄgra fÄ noder pÄ en liten yta till nÀtverk med tusentals noder som tÀcker flera kvadratkilometer stora omrÄden.

AnvÀndandet av incitament i företag, för att styra, motivera och belöna de anstÀllda, ökar. Detta mÀrks inte minst i media dÀr jargongen Àr tuff mot de företag som betalar ut stora rörliga ersÀttningar. I detta arbete behandlas frÄgan hur regleringen ser ut gÀllande dessa aktierelaterade incitamentsprogram; Kan företagen sjÀlva besluta om hur stora ersÀttningar de vill betala ut? Vilket skydd har aktieÀgarna i frÄgan? Syftet med uppsatsen var att utreda vad som Àr gÀllande rÀtt pÄ omrÄdet och om det krÀvs förÀndringar för att uppnÄ en större rÀttsÀkerhet pÄ vÀrdepappersmarknaden. Arbetet behandlar endast associationsformen aktiebolag och bortser frÄn övriga företagsformer, samt avgrÀnsas i huvudsak till publika aktiebolag sÄvÀl som till tre olika typer av incitamentprogram.

Jordbruket Àr den mest klimatkÀnsliga sektorn som bÄde pÄverkas av och pÄverkar klimatförÀndringarna. Ekologiska livsmedel Àr att föredra ur miljösynpunkt dÄ konstgödsel och bekÀmpningsmedel inte förekommer i den ekologiska odlingen. KRAV-mÀrkningen Àr Sveriges mest kÀnda miljömÀrkning och visar att en vara Àr ekologisk odlad. KRAV nÄr i dagslÀget inte ut till mÄnga konsumenter, 98 procent av den svenska befolkningen kÀnner till KRAV men KRAV-mÀrkningen utgör endast 4 procent av försÀljningsvÀrdet för livsmedel. KRAVs mervÀrden Àr djuromsorg, hÀlsa, miljö och klimat, samt socialt ansvarstagande.

Denna uppsats berör luftrumssamordning och dess svÄrigheter i kris och under krig. I en tid dÄ alltfler vill utnyttja luftrummet Àr det av vikt att detta kan samordnas utan risk för vÄdabekÀmpningoch kollisioner. Vidare mÄste den valda luftrumsstrukturen ge möjlighet till befÀlhavaren attmaximera sina insatser utan begrÀnsningar. Denna uppsats belyser anledningarna till varförluftrumssamordning och kontroll av luftrummet Àr viktig genom att ge ett antal historiska exempeloch dra slutsatser av dessa. Inledningsvis ges ocksÄ en historisk Äterkoppling om vikten av attkunna samordna luftrummet.

Regler Àr befallningar frÄn normgivningsmakten som uttrycker hur den/de som regeln riktar sig mot skall och fÄr handla. Regler kan dÀrför sÀgas vara handlingsmönster. Principer Àr dÀremot regler med ?bör-sats?, d.v.s. hur rÀttstillÀmparen bör handla i ett specifikt mÄl.

Problemformulering: Kan underÄriga ingÄ rÀttsligt bindande kreditavtal?Syfte: Med denna uppsats avser jag att undersöka och diskutera huruvida underÄriga kan ingÄ rÀttsligt bindande kreditavtal, i synnerhet nÀr det handlar om kreditavtal avseende mobiltelefoniabonnemang. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka huruvida Kronofogdemyndigheten respektive inkassobolag kan företa indrivningsÄtgÀrder mot en underÄrig gÀldenÀr.AvgrÀnsning: I denna uppsats kommer jag endast att undersöka avtal som den underÄrige ingÄr som konsument och som inte rör fast egendom. Undersökningen omfattar endast situationer dÀr den underÄrige sjÀlv tar initiativet till att ingÄ ett avtal i sitt eget namn. Jag kommer alltsÄ inte att ta hÀnsyn till situationer dÀr förmyndaren ingÄr avtal i barnets namn utan att barnet Àr delaktigt i eller medvetet om rÀttshandlingen.

Modern organisationsforskning ser medarbetarskapet som en viktig del av ledarskapet och dĂ€rför har vi valt att fokusera pĂ„ medarbetarens roll i organisationen i vĂ„rt examensarbete. Vi genomförde en fallstudie pĂ„ ett företag dĂ€r ledningen hade behov av att fĂ„ en djupare förstĂ„else av en arbetsgrupps psykosociala och fysiska arbetsförhĂ„llanden. DĂ„ studiens syfte Ă€r att ingĂ„ende beskriva medarbetarskapet pĂ„ en fysiskt krĂ€vande arbetsplats, kommer studien att bli ett stöd i företagets planering av arbetsmiljön i en ny modernare fabrik.Vi samlade in empiriskt material genom deltagande observationer och öppna intervjuer och analyserade det utifrĂ„n Tengblads (2003) och HĂ€llstĂ©ns & Tengblads (2006) teoretiska modeller om medarbetarskap. DĂ„ ett myndigt medarbetarskap innebĂ€r att individen ska vara ansvarstagande, utvĂ€rderar vi genom medarbetarskapets fem former (Tengblad, 2003) hur stort ansvar som lĂ€ggs pĂ„ medarbetaren och vilken grad av tillit som organisationen visar denne. Vi beskriver Ă€ven medarbetarskapet genom modellen om medarbetarskapets fyra hörnstenar (HĂ€llstĂ©n och Tengblad, 2006), utifrĂ„n begreppen Förtroende och Öppenhet, Gemenskap och Samhörighet, Engagemang och Meningsfullhet samt Ansvarstagande och InitiativförmĂ„ga.

Syfte: Sambandet mellan CSR och kundlojalitet Àr otydligt och kan inte faststÀllas. Syftet med denna studie Àr att beskriva och hypotetiskt testa hur konsumenter uppfattar företagens arbete med CSR i butik och om det pÄverkar och ökar konsumenternas lojalitet. Metod: I studien har en kvantitativ metod anvÀnts dÀr enkÀter delats ut till respondenter för att testa hypoteser relaterat till hur företagens arbete med CSR inverkar pÄ deras kundlojalitet. Insamlat material har analyserats med hjÀlp av korrelationsanalys enligt principen Spearman?s rho i det statistiska datorprogrammet SPSS. UtifrÄn teoretiskt deducerade hypoteser som testats genom analys av korrelationskoefficienter och signifikansnivÄ har hypoteserna frÄn teorin accepterats eller förkastats. Resultat & slutsats: Studien har visat att ett gott rykte och en stark image gÀllande företagens arbete med CSR, pÄverkar konsumenternas köpbeslut positivt.