Förevarande uppsats belyser de fall dÄ en förÀlders utvisning pÄ grund av brott medför men för den tilltalades barn och i vilken mÄn det ska beaktas dÄ domstolen fattar beslut i utvisningsfrÄgan. Enligt art 3 Barnkonventionen och 1 kap 10 § UtlÀnningslagen (2005:716), UtlL, ska barnets bÀsta beaktas vid Àrenden som rör barn. Principen om barnets bÀsta medför emellertid inte att barns intressen i alla lÀgen ska vara utslagsgivande. 8 kap 8 § UtlL Àr utformad att utgöra avvÀgning mellan behovet av effektiv allmÀn och individuell utlÀnningskontroll och humana aspekter, varför skÀl som talar emot utvisning mÄste prövas om förutsÀttningar för utvisning Àr uppfyllda.SkÀl emot utvisning framgÄr av 8 kap 11 § UtlL. SamhÀllets reaktion gentemot brottslighet ska vara proportionerlig med de följder som utvisning skulle medföra sett till den tilltalades samhÀllsanknytning.

Denna bok riktar sig till gymnasieelever som vill fördjupa sig i Àmnet RSA-kryptografi . RSA-kryptografi Àr en avancerad metod för att kommunicera med hemliga meddelanden och anvÀnds flitigt inom t.ex. bankvÀrlden. NÀr du handlar med ditt kort eller anvÀnder din e-legitimation anvÀnds RSA-kryptogra fi för att allt du gör ska vara skyddat och sÀkert. Vid stora transaktioner mellan olika banker anvÀnds ocksÄ RSA-kryptogra fi för att bÄde den som betalar och den som fÄr betalt ska vara sÀkra att allt gÄr rÀtt till.Boken Àr uppdelad i fyra kapitel.

Ända sedan enhetsakten ingicks och möjliggjorde den inre marknaden med dess fyra friheter, fri rörlighet av arbetstagare, kapital, varor och tjĂ€nster, har den fria rörligheten utgjort en grundbult för EU:s samarbetsomrĂ„den. EU har dĂ€rför genom Ă„ren strĂ€vat efter att möjliggöra och undanröja potentiella hinder för den inre marknadens förverkligande. MĂ„lsĂ€ttningen med att förverkliga den fria rörligheten har dĂ€rför successivt infiltrerats i de rĂ€ttsomrĂ„den, dĂ€r potentiella hinder kunnat skĂ„das. I strĂ€van efter att förverkliga den fria rörligheten fullt ut har EU utfĂ€rdat ett förslag pĂ„ straffprocessrĂ€ttsligt instrument, den europeiska utredningsordern. I dagslĂ€get rĂ„der 28 olika straff- och straffrĂ€ttssystem inom unionen, vilket den organiserade och grĂ€nsöverskridande brottsligheten utnyttjat till sin fördel.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka bestÀmmelserna om skattetillÀgg och dess förenlighet med grundlÀggande krav pÄ rÀttssÀkerhet. Skatteverket beslutar om skattetillÀgg i första led och överklagande sker hos förvaltningsdomstol. Syftet med sanktionen Àr att ha en avskrÀckande effekt, sÄ att den skattskyldige betalar rÀtt skatt. För pÄförande av skattetillÀgg krÀvs det att Skatteverket visar, styrker eller gör det mycket sannolikt att den skattskyldige har lÀmnat en oriktig uppgift i deklarationen.SkattetillÀgget som sanktion har funnits utgöra ett straff i Europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna och dÀrmed Àr artikel 6 ocksÄ tillÀmplig. Detta innebÀr att de svenska bestÀmmelserna mÄste upprÀtthÄlla kraven som stÀlls enligt konventionen.

Konsumtion kan vara allt frÄn ditt köp av tuggummi, ett par nya skor, en gammal pÀls frÄn 70-talet, en resa till Indien, till en kebabrulle nere pÄ hörnet. Samtidigt innebÀr detta att du betalar för smaker, utseende, Äsikter, upplevelser, kÀnslor och kulturer. Detta Àr att leva i ett konsumtionssamhÀlle. Det du konsumerar speglar vem du Àr och hur du vill att andra ska uppfatta dig ? alltsÄ din identitet.

Vilken skattesats som aktualiseras för förbrukad el beror pÄ vissa omstÀndigheter. Den svenska skatten pÄ elektrisk kraft uppgÄr Är 2013 i normalfallet till 29,3 öre per kilowattimme. I vissa fall kan dock skatten vara avsevÀrt lÀgre. Exempelvis ligger skatten i vissa kommuner i norra Sverige och Sveriges inland pÄ en skattenivÄ om 19,4 öre per kilowattimme, medan elektrisk kraft som överförs till skepp av en viss storlek som anvÀnds för sjöfart och som ligger i hamn beskattas med endast 0,5 öre per kilowattimme. Slutligen beskattas Àven elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen med 0,5 öre per kilowattimme, Àven kallad industriskattesatsen.

I en rapport som pÄbörjades 1996 kunde det konstateras att svartarbete, dvs. arbete dÀr inte skatter och andra avgifter redovisades, var vanligt förekommande inom byggsektorn, och i synnerhet var problemet stort i Stockholm, Göteborg och Malmö. Förutom andra avgifter och skatter konstaterades undandragande av mervÀrdeskatt uppgÄ till 500-600 miljoner inom sektorn, och det konstaterades Àven att det antagligen omfattade Ànnu större summor. Att komma tillrÀtta med problemen Àr till fördel för sÄvÀl statens finanser, de företag som Àr Àrliga och betalar mervÀrdeskatt samt arbetstagarna, vilka ges rÀttigheter som de inte skulle ha om de arbetade svart. En Àndrad lagstiftning har lÀnge varit önskad, och dÀrför införs reglerna om omvÀnd skattskyldighet för mervÀrdeskatt inom byggsektorn den 1: a juli. Liknande regler anvÀnds redan av ett par andra EU lÀnder, vilket innebÀr att köparen skall betala in utgÄende mervÀrdeskatt till staten och inte sÀljaren, och vid byggtjÀnster mellan företag skall fakturor inte stÀllas med mervÀrdeskatt.

Idag Àr det vanligt att företag, vid fakturering mot kund, lÀgger pÄ en fakturaavgift för att tÀcka de kostnader som Àr förknippade med hantering av fakturor. Om en kund inte betalar en faktura i tid kan företag ta ut lagstadgade pÄminnelseavgifter samt inkassoavgifter. Författarna valde att undersöka huruvida dessa kostnader inte bara tÀckte de faktiska kostnaderna utan Àven gav ett positivt tÀckningsbidrag för företag. Författarna ville Àven undersöka vilka effekter bara fakturaavgiften har.Författarna har samarbetat med ett företag dÀr tillgÄng getts till företagets affÀrssystem för att utvinna information om faktureringsprocessen. Det empiriska underlaget för studien har innefattat drygt 160 000 fakturor.

Alla drömmer om att komma bort frÄn vardagen Àven om det bara Àr för nÄgra timmar. NÀr en person betalar för en upplevelse vill denne ha tid att njuta av flera minnesvÀrda hÀndelser som erbjuds av ett företag, och som berör personen pÄ ett personligt sÀtt. Karlstad CCC Àr en tillflyktsplats dÀr gÀster kan fÄ energi och drömma sig bort för en kvÀll, genom bland annat en minnesvÀrd förestÀllning. Syftet med denna studie Àr att beskriva gÀstens upplevelse under en förestÀllning pÄ Karlstad CCC. Denna upplevelse ska analyseras genom observationer, intervjuer, enkÀtundersökningar och experiment.

Examensarbetets uppgift Àr att arbeta fram ett exempel pÄ incitament för att motivera hyresgÀster att vara med och investera i energieffektiviseringar. Arbetet innefattar en energikartlÀggning av en fastighet för att kunna visa vilka besparingar som kan göras och vilka investeringskostnader det innebÀr. Den aktuella fastigheten har alla energikostnader inbakad i hyran vilket leder till att hyresgÀsterna inte har incitament till medinvestering. EnergikartlÀggningen innebar en nattvandring för att se vad som anvÀnde energi under natten nÀr verksamheterna stod still, insamlande av timdatafrÄn UmeÄ Energi, inventering av belysning samt anskaffande av information om ventilation och kompressor. Kontakt med olika företag togs för att kunna fÄ fram ungefÀrliga kostnader för effektiviseringarna.

Bakgrund: Det primÀra syftet med ett kreditbetyg Àr att tillhandahÄlla information till kreditgivare och investerare angÄende ett företags ÄterbetalningsförmÄga. Kreditbetyget baseras bÄde pÄ publik och privat information och bör dÀrför vid publicering pÄverka priserna pÄ bÄde kreditmarknaden samt aktiemarknaden under förutsÀttning att dessa Àr semieffektiva marknader.Syfte: Syftet Àr att studera hur aktiekurserna för samtliga företag pÄ Stockholmsbörsen, som erhÄller kreditbetyg frÄn S&P, pÄverkas vid en förÀndring av företagets kreditbetyg samt outlook.Genomförande: Uppsatsens syfte besvaras genom att undersöka aktieavkastningen i samband med publiceringen av ett förÀndrat kreditbetyg. Vi har anvÀnt oss utav en event study för att isolera och testa eventuell abnorm avkastning.Slutsatser: Av de totala antal tester som vi har utfört finner vi att endast en brÄkdel av dessa Àr signifikanta pÄ 10 % eller lÀgre. För att med sÀkerhet faststÀlla att ett förÀndrat kreditbetyg pÄverkar aktieavkastning hade en signifikant abnorm avkastning pÄ 1 % nivÄ önskats för en majoritet av testerna. SÄledes finner vi inte nÄgra starka bevis för att en förÀndring av kreditbetyg pÄverkar aktiekurser pÄ den svenska marknaden.

SammanfattningDen hÀr uppsatsen behandlar likabehandlingsprincipen vid offentliga uppköpserbjudanden pÄ aktiemarknaden. Principen Àr en av de mest centrala nÀr ett köp genomförs genom ett offentligt bud och kan aktualiseras i sÄvÀl det erbjudande bolaget som det bolaget som Àr tÀnkt att förvÀrvas. De som kan lida skada i nÀmnda bolag Àr frÀmst minoriteten i dessa sammanhang. I det förvÀrvande bolaget kan denna Àgargrupp lida skada genom att majoriteten i eget intresse genomför strukturförÀndringar i Àgandet genom att ÄsidosÀtta företrÀdesrÀtten för befintliga aktieÀgare. Ett köp kan nÀmligen genomföras genom att en apportemission utgör Ätminstone en del av vederlaget till aktieÀgarna i mÄlbolaget.

Bakgrund:  BostadsrÀtten  utgör  en  alltmer  attraktiv  boendeform  och  dess  frÀmsta  syfte  Àr  att tillgodose dess medlemmar med ett prisvÀrt boende. MÄnadsavgifterna frÄn bostadsrÀttsförenings medlemmar bidrar  till att alla kostnader  tÀcks upp och dÀrmed Àr boendekostnaden beroende av hur bostadsrÀttsföreningens kostnader hanteras. Denna studie undersöker hur verksamheten  i en bostadsrÀttsförening Àr förenlig med att verka för medlemmarnas bÀsta ekonomiska intresse.  Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur en bostadsrÀttsförenings medlemmars ekonomiska intresse uppfylls, med fokus pÄ de faktorer som inverkar pÄ medlemmens boendekostnad.  Metod:  Uppsatsen  Àr  skriven  med  en  kvalitativ  ansats.  Befintliga  teorier  har  anvÀnts  för  att analysera det empiriska material som samlats  in.

Studiens syfte var att undersöka nÄgra fritidspedagogers erfarenheter och intentioner kring lÀxhjÀlp i allmÀnhet och lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmet i synnerhet. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. FrÄgestÀllningarna var: Vilka erfarenheter och inten-tioner kring lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmet redovisar nÄgra fritidspedagoger? I vilken utstrÀckning, om nÄgon, och i vilka avseenden kan fritidspedagogernas erfarenheter och intentioner relateras till elevernas lÀrande? Förekommer samrÄd mellan skolan och fritidshemmet och, i sÄ fall, i vilken utstrÀckning handlar samrÄdet om lÀxor? I studien anvÀndes semistrukturerade intervjuer inom den hermeneutiska traditionen. De resultat som undersökningen funnit Àr att det finns ett stort intresse frÀmst frÄn vÄrdnadshavare för möjligheten att fÄ lÀxhjÀlp pÄ fritidshemmen.

Har polismyndigheterna nÄgot/nÄgra nya sÀtt att fÄ fram hundar? Har det blivit svÄrare att fÄ tag i hundar sen hundskolan slog igen? SvÄrt att fÄ tag i bra hundar om testerna Àr för svÄra? Betalar polisen för dÄligt för sina hundar? Resultatet i rapporten som kommit fram Àr att de tvÄ myndigheter jag intervjuat har nÀstan samma sÀtt arbeta för att fÄ fram bra polishundar. Rapporten visar vad en polishund gör för jobb (ordningshunden). Cheferna pÄ hundenheterna sÀger att det krÀvs bra tester för bra blivande polishundar. Det resultat som visat sig Àr att det finns dÄligt med hundar att rekrytera.