Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vad som bedöms ligga bakom ett sĂ€rskilt vĂ„rdbehov dĂ„ ungdomar döms till ungdomsvĂ„rd samt att ta reda pĂ„ hur de straffrĂ€ttsliga principerna tillgodoses i yttrandena. Genom ett kvalitativt angreppssĂ€tt har 13 yttranden frĂ„n tingsrĂ€tten i Östersund gĂ€llande ungdomsvĂ„rd granskats, dĂ€refter har en innehĂ„llsanalys utförts för att se mönster och samband i socialtjĂ€nstens bedömningar kring sĂ€rskilt vĂ„rdbehov. Som teoretisk grund har de straffrĂ€ttsliga principerna anvĂ€nts, vilket analysen ocksĂ„ baseras pĂ„. Resultatet har pĂ„visat att pĂ„gĂ„ende insats inom socialtjĂ€nsten, i form av placering var den vanligast förekommande orsak till att sĂ€rskilt vĂ„rdbehov bedömdes föreligga. Detta ofta i samband med en missbruksproblematik.

Denna bok riktar sig till gymnasieelever som vill fördjupa sig i Àmnet RSA-kryptografi . RSA-kryptografi Àr en avancerad metod för att kommunicera med hemliga meddelanden och anvÀnds flitigt inom t.ex. bankvÀrlden. NÀr du handlar med ditt kort eller anvÀnder din e-legitimation anvÀnds RSA-kryptogra fi för att allt du gör ska vara skyddat och sÀkert. Vid stora transaktioner mellan olika banker anvÀnds ocksÄ RSA-kryptogra fi för att bÄde den som betalar och den som fÄr betalt ska vara sÀkra att allt gÄr rÀtt till.Boken Àr uppdelad i fyra kapitel.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbÀttrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag vÀrlden över. Kraven pÄ bolagen ökade att informationen som slÀpptes var tillförlitlig och fullstÀndig. För att sÀkerstÀlla detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden krÀver ingen obligatorisk tillÀmpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt stÀllningsantagande vid inrÀttande av funktionerna i koden. En uppmÀrksammad punkt i koden Àr 7.4 dÀr bolagen mÄste beskriva i sina Ärsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion Àven kallad internrevision eller inte.Syfte: Syftet med rapporten Àr att skapa en förstÄelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsÀttning över 3 miljarder kronor har haft nÀr de valde att inte följa internrevisionsfunktionen.

Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrÄgasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stÀrka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. HÀr uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett sÀrskilt ansvar jÀmfört med övriga ledamöter.

Alla drömmer om att komma bort frÄn vardagen Àven om det bara Àr för nÄgra timmar. NÀr en person betalar för en upplevelse vill denne ha tid att njuta av flera minnesvÀrda hÀndelser som erbjuds av ett företag, och som berör personen pÄ ett personligt sÀtt. Karlstad CCC Àr en tillflyktsplats dÀr gÀster kan fÄ energi och drömma sig bort för en kvÀll, genom bland annat en minnesvÀrd förestÀllning. Syftet med denna studie Àr att beskriva gÀstens upplevelse under en förestÀllning pÄ Karlstad CCC. Denna upplevelse ska analyseras genom observationer, intervjuer, enkÀtundersökningar och experiment.

I Europakonventionen finns ett förbud mot att en person skall kunna bli straffad för ett brott dÀr denne redan blivit slutligt dömd eller frikÀnd. Det innebÀr alltsÄ i praktiken ett förbud mot dubbelbestraffning, eller som principen ocksÄ benÀmns ? ?ne bis in idem?. Detta förbud har flera gÄnger varit föremÄl för prövning i sÄvÀl Europadomstolen som i nationella domstolar. MÄlen har gÀllt allt frÄn rattfylleri till miljösanktioner.

Kompetenskraven som stÀlls pÄ revisorn Àr mÄnga. NÀr revisorns egna kunskaper inte rÀcker till mÄste olika specialister knytas till uppdraget. För att revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn ska fÄ tillgÄng till dessa specialister Àr ett externt nÀtverk nödvÀndigt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur nÀtverket kan se ut för revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn. Vidare har vi undersökt vad nÀtverket anvÀnds till och hur det upprÀtthÄlls.

Lax Àr en av de mest frekvent förekommande matfiskarna i vÄra hem. Den största delen av den lax som nÄr hem och restaurang Àr odlad. Det Àr allt vanligare med sjukdomar hos lax som odlas. Kocken stÀlls inför svÄra frÄgor gÀllande den odlade fiskens kvalité. En viktig aspekt Àr att ha kunskap om de eventuella sjukdomar som förekommer i vÄr samtids fiskodling.Syftet med detta arbete Àr att undersöka den i vardagens mÄltider förekommande rÄvaran odlad lax utifrÄn hur sjukdomar pÄverkar fiskens kvalité.Den information som ges i de fem vetenskapliga artiklar arbetet Àr baserat pÄ presenteras i avsnittet resultat.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna inom bolag som Enron, Worldcom och Palarmat var startskottet för den epidemi som sedan kom att spela en stor roll vid förbÀttrandet av bolagsstyrningen bland aktiebolag vÀrlden över. Kraven pÄ bolagen ökade att informationen som slÀpptes var tillförlitlig och fullstÀndig. För att sÀkerstÀlla detta togs svensk kod för bolagsstyrning fram som ett komplement till lagstiftningen berörande aktiebolag. Koden krÀver ingen obligatorisk tillÀmpning i att implementera funktionerna utan har som krav att bolagen ska göra ett aktivt stÀllningsantagande vid inrÀttande av funktionerna i koden. En uppmÀrksammad punkt i koden Àr 7.4 dÀr bolagen mÄste beskriva i sina Ärsredovisningar huruvida de anser sig behöva en granskningsfunktion Àven kallad internrevision eller inte.Syfte: Syftet med rapporten Àr att skapa en förstÄelse för vilka motiv de svenska bolagen med en omsÀttning över 3 miljarder kronor har haft nÀr de valde att inte följa internrevisionsfunktionen.

Den svenska handelsflottan blir mindre för var Är som gÄr och det betyder fÀrre svenska arbetsplatser till sjöss för svenska sjöbefÀl. För den som strÀvar efter en karriÀr till sjöss kan det betyda att man fÄr se sig om efter en anstÀllning hos en utlÀndsk redare. BÄde pÄ Sjöfartshögskolan i Kalmar och ute till sjöss cirkulerar flera historier om att jobba för utlÀndska redare, somliga rosenskimrande, andra nattsvarta. Syftet med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ lite privatekonomiska skillnader och likheter angÄende en vanlig variant av utlandsanstÀllning, anstÀlld pÄ internationaliseringsavtal, i jÀmförelse med storsjöavtalet som Àr ramavtal för de olika svenska anstÀllningsavtalen. TillvÀgagÄngssÀttet var att göra en skrivbordsundersökning dÀr resultatet av sammanstÀllningen delas upp under olika Àmnesrubriker.

Investerare har olika preferenser gÀllande utdelningspolitik. För att de ska kunna förutspÄ vilka företag som bÀst överensstÀmmer med deras preferenser Àr det intressant att undersöka om det finns nÄgra utmÀrkande faktorer hos företag som anvÀnder sig av utdelningar jÀmfört med de företag som inte anvÀnder sig av utdelningar. För denna undersökning har svenska börsnoterade företag frÄn Small-, Mid- och Large Cap pÄ Nasdaq OMX Stockholm undersökts för faktorerna; Älder, storlek, soliditet, Return on Assets samt bransch. Resultatet visade att Àldre, större och mer lönsamma företag med hög ROA med större sannolikhet betalar utdelningar. Soliditeten visade sig vara lÀgre för företag som anvÀnder sig av utdelningar, dock kunde ingen signifikant skillnad urskiljas för denna variabel.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vad som bedöms ligga bakom ett sĂ€rskilt vĂ„rdbehov dĂ„ ungdomar döms till ungdomsvĂ„rd samt att ta reda pĂ„ hur de straffrĂ€ttsliga principerna tillgodoses i yttrandena. Genom ett kvalitativt angreppssĂ€tt har 13 yttranden frĂ„n tingsrĂ€tten i Östersund gĂ€llande ungdomsvĂ„rd granskats, dĂ€refter har en innehĂ„llsanalys utförts för att se mönster och samband i socialtjĂ€nstens bedömningar kring sĂ€rskilt vĂ„rdbehov. Som teoretisk grund har de straffrĂ€ttsliga principerna anvĂ€nts, vilket analysen ocksĂ„ baseras pĂ„. Resultatet har pĂ„visat att pĂ„gĂ„ende insats inom socialtjĂ€nsten, i form av placering var den vanligast förekommande orsak till att sĂ€rskilt vĂ„rdbehov bedömdes föreligga. Detta ofta i samband med en missbruksproblematik.

Gemenskapsinterna förvÀrv Àr ett uttryck för handel mellan nÀringsidkare i olika medlemsstater inom Europeiska gemenskapen (EG). Enligt huvudregeln i mervÀrdesskattelagen (1994:200) (ML) ska ett förvÀrv beskattas i ursprungsstaten, varifrÄn transporten pÄbörjas. Vid gemenskapsinterna förvÀrv finns det dock speciella regler framtagna för beskattningen, i syfte att undvika dubbelbeskattning. Reglerna innebÀr att sÀljaren blir undantagen frÄn skatteplikt i dennes etableringsland medan köparen beskattas för förvÀrvet i sitt etableringsland.Den svenska lagstiftningen anger att för att ett gemenskapsinternt förvÀrv ska undantas frÄn beskattning mÄste varan transporteras av sÀljaren, köparen eller nÄgon för deras rÀkning frÄn ett EG-land till ett annat. Vidare mÄste köparen vara registrerad som skattskyldig till mervÀrdesskatt i ett annat EG-land Àn det som varan utgick ifrÄn.

Ända sedan enhetsakten ingicks och möjliggjorde den inre marknaden med dess fyra friheter, fri rörlighet av arbetstagare, kapital, varor och tjĂ€nster, har den fria rörligheten utgjort en grundbult för EU:s samarbetsomrĂ„den. EU har dĂ€rför genom Ă„ren strĂ€vat efter att möjliggöra och undanröja potentiella hinder för den inre marknadens förverkligande. MĂ„lsĂ€ttningen med att förverkliga den fria rörligheten har dĂ€rför successivt infiltrerats i de rĂ€ttsomrĂ„den, dĂ€r potentiella hinder kunnat skĂ„das. I strĂ€van efter att förverkliga den fria rörligheten fullt ut har EU utfĂ€rdat ett förslag pĂ„ straffprocessrĂ€ttsligt instrument, den europeiska utredningsordern. I dagslĂ€get rĂ„der 28 olika straff- och straffrĂ€ttssystem inom unionen, vilket den organiserade och grĂ€nsöverskridande brottsligheten utnyttjat till sin fördel.

Alla drömmer om att komma bort frÄn vardagen Àven om det bara Àr för nÄgra timmar. NÀr en person betalar för en upplevelse vill denne ha tid att njuta av flera minnesvÀrda hÀndelser som erbjuds av ett företag, och som berör personen pÄ ett personligt sÀtt. Karlstad CCC Àr en tillflyktsplats dÀr gÀster kan fÄ energi och drömma sig bort för en kvÀll, genom bland annat en minnesvÀrd förestÀllning. Syftet med denna studie Àr att beskriva gÀstens upplevelse under en förestÀllning pÄ Karlstad CCC. Denna upplevelse ska analyseras genom observationer, intervjuer, enkÀtundersökningar och experiment.