Intern kontroll handlar om att ha verksamhetens riskområden under kontroll. Brister i intern kontroll kan leda till ett ineffektivt arbete och riskera att utsätta verksamheten och därmed dess aktieägare för risk. När Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden) infördes i juli 2005 var syftet delvis att ge börsnoterade bolag ett ramverk för hur de ska arbeta med och redovisa sitt arbete med dessa frågor som ett led i att åstadkomma god bolagsstyrning.Uppsatsen undersöker huruvida Koden har förändrat svenska börsnoterade bolags arbete med intern kontroll samt den betydelse förändringen, ur ett investeringsperspektiv, har för aktieägarna.Agentteorin utgör en grundläggande del av uppsatsens teoretiska ram genom att beskriva relationerna mellan och drivkrafterna bakom de studerade aktörerna, aktieägarna och styrelsen. En täckande schematisk modell av agentteorin saknas i befintlig akademisk litteratur. Uppsatsens författare har därför utformat en sådan modell, som presenteras och utgör stommen i uppsatsens analysmodell.Nio stycken intervjuer med revisorer och ansvariga för intern kontroll på svenska börsnoterade bolag genomfördes.

Studiens första syfte är att med institutionell teori kartlägga det kontraktsnät som konstituerar den europeiska marknaden för professionella herrgolfare. Det andra syftet är att analysera och diskutera vissa utvalda aspekter av detta kontraktsnät som utmärker Europatouren från traditionella vinstmaximerande företag. Den europeiska marknaden för proffsgolfare har organiserats i ett företag för att det är ekonomiskt fördelaktigt. Med Europatouren som en sammanhållande länk begränsas transaktionskostnaderna bl.a. genom att antalet kontraktsvägar reduceras och genom att utrymme för långsiktiga relationer med viktiga parter skapas.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Bakgrunden till avskaffandet var påtryckningar från det Europeiska rådet, för att minska de administrativa kostnaderna för små och mellanstora europeiska företag. Ett antagande, av Justitiedepartementet, som fanns innan avskaffandet var att många företag skulle välja att anlita en revisor ändå, för att det är en kvalitetsstämpel att ha en granskad redovisning. Utfallet blev inte som de antog eftersom att tre av fyra nystartade små aktiebolag idag väljer att inte anlita någon revisor.Då få studier har hunnits genomförts på avskaffandet av revisionsplikten har vi valt att undersöka vilka viktiga skäl det finns till att små aktiebolag väljer att inte anlita en revisor.För att genomföra studien har vi genomfört intervjuer med sex företag som omfattas av regeln att små aktiebolag inte behöver anlita en revisor och som har gjort valet att inte anlita en revisor.Resultatet av studien tyder på att respondenterna sparar pengar på att inte anlita en revisor, som syftet var med avskaffandet. Vi har dock kommit fram till att kostnaden för att anlita en revisor inte är det enda skälet till att de har valt att inte anlita en revisor.

Does goodwill affect the cost of capital? Goodwill is an asset which is characterized by much uncertainty regarding both what it is and how much it is really worth. Based on economic theory about information risk and principal-agent problems as well as theory regarding the cost of capital we test for the hypothesis that debt and equity investors perceive goodwill as something risky and hence demand compensation for taking on this extra risk. The proxies used for the cost of capital are cost of debt, beta and the EP-ratio. On a general level we find that increasing the level of goodwill seems to result in higher cost of capital as represented by the three proxies.

Bolagsstyrning är ett angeläget diskussionsämne efter finanskrisen, särskilt beträffande hur en god bolagsstyrning kan uppnås i banker. Det råder konsensus om att god bolagsstyrning är av högsta betydelse för näringslivet och även övriga delar av samhället. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man på bästa sätt ska uppnå detta.                                          I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte på relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.

This thesis has aimed to study steering process and institutionalization in the context of educational policy work. This has been conducted by using empirical material from the political decision-making process that preceded the implementation of a new national program on how principals should be educated and certified. By using an aggregated theoretical point of view containing new institutionalism and traditional Swedish curriculum theory, the process was analyzed from different perspectives. The results depict a process that contained several actors who tried to shape the principal education program differently. From the theoretical perspectives, the decision-making process could be understood as an act of both self-interest as well as trust in their own beliefs and cultural values.

There is a settled stereotype for women and men which give them different possibilities in our society. The schools, which are one of the most important sources of knowledge, have a great possibility to influence. This is the reason why we are interested in how the schools are working with a project, which we will call X henceforth. What was the purpose with the project and what does it contain? What is missing in the former education, since the project was started? Are there any obstacles or prerequisite in the design of the project or in the school teaching on the basis of X? We have done interviews in the gathering of empirical material to find out all the answers to our questions.

Bolagsstyrning är ett angeläget diskussionsämne efter finanskrisen, särskilt beträffande hur en god bolagsstyrning kan uppnås i banker. Det råder konsensus om att god bolagsstyrning är av högsta betydelse för näringslivet och även övriga delar av samhället. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man på bästa sätt ska uppnå detta.                                          I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte på relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.

This thesis has aimed to study steering process and institutionalization in the context of educational policy work. This has been conducted by using empirical material from the political decision-making process that preceded the implementation of a new national program on how principals should be educated and certified. By using an aggregated theoretical point of view containing new institutionalism and traditional Swedish curriculum theory, the process was analyzed from different perspectives. The results depict a process that contained several actors who tried to shape the principal education program differently. From the theoretical perspectives, the decision-making process could be understood as an act of both self-interest as well as trust in their own beliefs and cultural values.

It has become fairly common for a company to outsource one or several of its logistic activities to a party separate from the business of the company itself. Since the original agreement usually involves two parties, the seller and the buyer, the logistics company is called the third party. The relationship between the outsourcing company and the third party varies in form and in depth but can sometimes be very close, almost to be considered a joint venture. When the co-operation between the two parties includes more than just one separate logistic service and the third party adapts its business to a certain extent to his principals needs, it constitutes third party logistics. If the logistics company, or a party employed by it, becomes insolvent when having the entrusted goods in his possession questions may arise concerning the right to the property.

 De senaste årens företagsskandaler har lett till ökad fokusering på bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrågasatt bolagens vilja att tillvarata ägarnas intressen på bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrågasättas efter tvivelaktiga prestationer. En av de åtgärder aktörer på aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden är Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL är den endast rådgivande.

I dagens föränderliga omgivning har det blivit allt vanligare för små och medelstora företag att samverka i nätverk (SME nätverk) för att möta kundernas mer komplexa och specifika krav. SME nätverk är en frivillig, avsiktlig sammanslutning av relativt homogena, små och medelstora företag som arbetar tillsammans under ledning av en styrgrupp, för att nå affärsspecifika mål. Oavsett storlek eller antal medlemsföretag i ett SME nätverk är det nödvändigt med struktur och styrning. Det är viktigt för nätverkets utveckling att tillsätta en styrgrupp, vars främsta uppgift är att övervaka medlemsföretagen så att de resurser som nätverket tilldelats genererar önskade och utlovade prestationer. Övervakning har i studier visat sig vara absolut nödvändigt för att motverka medlemsföretagens naturliga instinkt att konkurrera med varandra.

Syftet med uppsatsen är att utforma en teoretisk nyckeltalsmodell som är lämplig att använda i ett producentkooperativ och som är anpassade för företagets vision och styrelsens intressen. Detta utför vi med hjälp av en fallstudie då vi valt ett kvalitativt och abduktivt angreppssätt. För insamling av empiri har vi i vårt fallföretag utfört djupintervjuer. De teorier vi valt att arbeta med är; agentteorin, nyckeltal, Balanced Scorecard samt producentkooperativ. Resultatet av vår insamlade empiri och den teori vi valt att fokusera på har mynnat ut i att vi har konstruerat ett Balanced Scorecard anpassat till ett producentkooperativ vilket underlättar uppföljningen mellan ledning och styrelse..

Studiens syfte är att utreda hur de olika marknadsområdenas styrelser fattar beslut om transportdebiteringssystem, varvid ett starkt fokus ligger på de faktorer som påverkar beslutsfattandet, samt vilka förklaringar det finns till att just dessa faktorer vägs in. Studien bygger främst på agentteorin, äganderättsteorin och garbage can-modellen. Dessa teorier behandlar relationen mellan en styrelse och medlemmarna men även relationen mellan medlemmarna och ledningen. Teorierna leder fram till ett antal teoretiska antaganden, som kan länkas till syftet. Dessa teoretiska antaganden ligger till grund för insamlingen av empiriska data. Data samlas in genom kvalitativa intervjuer med nio styrelseledamöter ? tre från vart och ett av MO:na Gävle-Dala, Värmland och Aros.

AbstraktTransformativt ledarskap och empowering ledarskap undersöktes i en kvantitativ studie där 89 medarbetare vid ett större skogsföretag i Sundsvall besvarade en enkät och skattade sina chefers ledarskapsbeteende. En principal komponentanalys visade stöd för att det var två olika typer av ledarskap, och multipla hierarkiska regressionsanalyser visade stöd för att effekterna av transformativt ledarskap och empowering ledarskap var ledarskapseffektivitet och tillfredställelse med arbetsledningen. Resultatet av studien överensstämde väl med tidigare internationell ledarskapsforskning och indikerar att det går att predicera vilka effekter ett ledarskap hade på medarbetarna och därmed indirekt på medarbetarnas prestationer..