Immateriella tillgångar, vilket innefattar redovisning av utgifter för FoU, är ett av de mer komplexa områdena inom redovisningsteorin. Det finns åtminstone två vedertagna tillvägagångssätt vid redovisning av FoU, en direkt kostnadsredovisning eller en tillgångsredovisning av utvecklingsutgifterna. Syftet med studien var att beskriva och förklara hur valet att redovisa utgifter för FoU påverkade lönsamheten i ett företag. En kvantitativ metod användes eftersom vi ville få en generell bild av fenomenet. Vi studerade totalt 16 företag som tillgångsredovisar utgifter för FoU.

Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att utreda och analysera i vilken utsträckning Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro är anpassad till småföretagen. Uppsatsen har även ett underliggande syfte, vilket består i att undersöka och beskriva småföretagens åsikter och attityder gentemot Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Metod: Kunskapssyftet i uppsatsen är explorativt och det har gripits an med hjälp av en induktiv metod. Studien har till störst del genomsyrats av den kvalitativa metoden för att skapa en större förståelse för problemområdet, men även vissa inslag av den kvantitativa metoden återfinnes i uppsatsen. Förstudien utgjordes av intervjuer på 6 stycken småföretag i Skåne De framkomna resultaten låg sedan till grund för den enkät som sändes ut till sammanlagt 150 småföretag i Skåne.

Syftet med den här rapporten var att undersöka under vilka förutsättningar en regelbaserad algoritm eventuellt skulle kunna vara e?ektivare för att lösa sudokupussel än Donald Knuths totalsökningsalgoritm Dancing links. Förutsättningarna som testades var pusselstorlek och pusselsvårighetsgrad. Den regelbaserade lösarens regler implementerades utifrån ett antal vanliga lösningstekniker som människor brukar använda sig av och referenslösaren baserades på Knuths egna pseudokod för algoritmen Dancing links. De två lösarna implementerades i Java och deras respektive körtider för varje pussel plus övrig information om körningen och de testade pusslen sparades.

Vårt syfte är att visa på de normer rörande adoptivföräldraskap som finns i Statens nämnd för internationella adoptionsfrågors (NIAs) handböcker och tidskrift NIA informerar. Utifrån queerteorins principer om exkludering och inkludering och forskarens Michael Lipskys teori om närbyråkrater har vi vaskat fram hur normen för adoptivföräldraskapet konstrueras utifrån det biologiska föräldraskapet som ideal.Barnets bästa är den princip som det genomgående hänvisas till i materialet för att motivera kärnfamiljen som norm. Dock är denna princip aldrig definierad men ges innebörd genom NIAs kriterier för adoptivföräldraskapet. Normen för adoptivföräldraskapet är kortfattat den heterosexuella kärnfamiljen..

Idag, 2014, är det vanligt förekommande att med hjälp av digital 3D teknik visualisera stadsmodeller och byggandsmodeller. Utvecklingen av tekniken inom 3D går fort och har bl.a. fått konsekvensen att enskilda medborgare, företagare och organisationer ställer högre krav på tillgång till information. För en kommun är det viktigt att tillgängliggöra information framförallt inom planprocessen där presentationer av planförslag i 3D modeller kan vara till stor hjälp inför samråd. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förutsättningar för 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i digital miljö i Sverige utifrån ett kommunalt perspektiv. Målsättningen är att försöka identifiera problem och möjligheter med 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i en digital miljö.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl svenska börsbolag redovisar risker för att sedan utreda ifall det råder något samband mellan vilka företag som har bra respektive sämre redovisning av risker. Uppsatsen bygger på en innehållsanalys av årsredovisningarna från de 31 mest omsatta företagen på Stockholmsbörsen. Ett undersökningsformulär har utformats för att med ett kvantitativt angreppssätt studera omfattningen på företagens riskredovisning. I studien görs en genomgång av de viktigaste risker som företag utsätts för. Vidare baseras studien på teorier om hur vetenskaplig fakta uppstår.

Den här studien har haft som avsikt att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital rapporteras av de fyra största bankerna i Sverige. Vi beskriver och analyserar vilka indikatorer bankerna fokuserar på i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att analysera den icke-finansiella delen i årsredovisningar från Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea från åren 1998, 2003 och 2008. Vi har valt att kategorisera intellektuellt kapital efter MERITUM?s definitioner av human-, struktur- och relationskapital.

Syftet är att undersöka den kinesiska redovisningsutvecklingen med utgångspunkt i den institutionella teorin. Vi har gjort en litteraturstudie samt intervjuat revisorer i Kina som komplement till forskningen. Forskningen bygger på en deduktiv metod med en deskriptiv ansats. Vår studie bygger på de centrala arbetena inom institutionell teori av Scott, Puxty et al, DiMaggio & Powell samt Oliver. Vi har även använt Hofstedes studier av kulturdimensioner.

Den 1 januari 1998 infördes en ny lag när det gäller redovisning av pensioner i kommuner. Tidigare belastades resultatet med en kostnad när pensionspengarna utbetalades. Nu skulle kommunernas pensionsskulder som upparbetats innan detta datum endast redovisas med en not, som en ansvarsförbindelse. Detta medför att landets kommuner enligt lag ska inneha en skuld som inte ska ingå i balansräkningen.Vi har kommit fram till att kommunerna redovisar på olika sätt, vissa väljer att bryta mot lagen och lyfta fram hela pensionsskulden i balansräkningen medan merparten av de undersökta kommunerna väljer att följa lagen och på så sätt inneha en dold skuld i balansräkningen. Detta har medfört att en av kommunerna har en negativ soliditet när de räknar med den dolda pensionsskulden till pensionsskulden som redovisas i balansräkningen.

Datum: 2011-06-10 Titel: Sambandet mellan redovisning och beskattning ? Införandet av verkligt värde och dess påverkan på dubbelbeskattningen Lärosäte: Mälardalens högskola Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA400) Författare: Belma Bjelevac och Ida Emet Handledare: Leif Carlsson Examinator: Cecilia Lindh Problemformuleringar: 1. Hur kan dubbelbeskattningen upprätthållas vid införandet av verkligt värde i företagens redovisning? 2. I och med upprätthållandet av dubbelbeskattningen vid införandet av verkligt värde, hur kan:a) den administrativa bördan förhindras att öka?b) redovisningens kvalitet utvecklas utifrån detta?3.

Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktäriseras av kunskapsintensiva företag som är beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nå framgång. De flesta aspekter i ett företag kan härmas av konkurrenter, men det är humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs är så viktig får den inte något större utrymme i företags redovisning, då dagens redovisning fortfarande baseras på principer från 1400-talet och främst fokuserar på materiella tillgångar. Intresset för humankapitalredovisning uppstod på 1960-talet och har sedan dess kommit och gått; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har ännu inte lett till någon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgångar.Syfte: Huvudsyftet med studien är att beskriva utvecklingen av humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begränsningar som finns för att redovisa humankapital samt granska utbredningen inom ämnet idag.Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med området, granskat årsredovisningar från de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur.Slutsats: Resultatet av denna studie är konstaterandet att humankapital är en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen.

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgångar har på senare tid kommit att öka. Det beror mycket på att det anglosaxiska synsättet, som kräver att finansiella rapporter skall ge en rättvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgångar kan klassificeras i olika grupper, en av dem är intellektuella tillgångar som innefattar varumärken, patent och upphovsrätter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillämpa IFRS/IAS i sin redovisning.

Bakgrund: Redovisning av tjänsteuppdrag är ett område som i Sverige karaktäriserats av försiktighet. Kostnader och intäkter har normalt sett redovisats först i den period när resultatet av uppdraget med full säkerhet kunnat fastställas. En successiv avräkning av vinsten, i takt med arbetets framåtskridande, har sällan gjorts. Redovisningsrådet har dock nu kommit med rekommendation nr 11 (RR 11) om redovisning av intäkter (med grund i IAS 18) som träder ikraft 2001. Rekommendationen ska tillämpas av de publika företagen och kräver att längre tjänsteuppdrag vinstavräknas successivt på koncernnivå.

Näst intill alla produkter och tjänster i dagens samhälle kommuniceras till konsumenter och organisationer genom varumärken. De är viktiga tillgångar för företagen och skapar många gånger ett mervärde. Denna tillgång redovisas därför i företagens balansräkning. Det fanns innan denna uppsats ingen tidigare studie kring de redovisningsansvarigas syn på redovisning av varumärken och vad som har påverkat denna syn. De redovisningsansvariga är de på företagen som bör vara mest kunniga inom ämnet och har kunskap och kontakt inom det praktiska arbetet då de ansvarar för redovisningen.

Uppsatsen unders?ker om det finns en generell princip om likabehandling inom f?retagsobligationsmarknadsr?tten i Sverige, med s?rskilt fokus p? regleringen av obligationsinnehavares r?ttigheter i f?rh?llande till emittenter. Genom redog?relse och analys av de r?ttsliga utg?ngspunkterna konstateras det att EU-r?tten ensamt inte f?reskriver likabehandling av obligationsinnehavare ut?ver den l?pande informationsgivningen. D?remot talar den svenska implementeringen av ?ppenhetsdirektivets krav i 18 kap.