Sök:

Sökresultat:

1654 Uppsatser om Primär - och köpt energi - Sida 59 av 111

Att leva med familjehemsuppdraget - En kvalitativ intervjustudie med familjehemsförÀldrar

Studien undersöker hur familjehemsförÀldrar och deras familjer pÄverkas av uppdraget som familjehem. Studien undersöker Àven hur familjehemsförÀldrar hanterar egna uppkomna kÀnslor, samt vilket stöd de erhÄller i uppdraget. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr sju familjehemsförÀldrar frÄn fyra familjehem intervjuades utefter en semistrukturerad intervjuguide. Respondenternas uppgifter har analyserats utifrÄn systemteori, copingteori, utvecklingsekologi och teoretiska begrepp. Studiens resultat visar att uppdraget tar mycket tid och energi, vilket pÄverkar familjehemsförÀldrarna, de biologiska barnen och deras vardag pÄ en rad olika sÀtt.

Den viktiga leken : En studie kring barns leksvÄrigheter

SAMMANFATTNINGNina Leufstedt & Sofie NilssonHandledare: Lena Stenmalm SjöblomDen viktiga lekenEn studie kring barns leksvÄrigheterThe importance of playA study about childrens difficulties at playAntal sidor: 33Leken Àr en stor del i förskolans vÀrld och vi anser dÀrför att det Àr vÀldigt viktigt att barn med svÄrigheter fÄr hjÀlp tidigt att komma in i lekens trygga vÀrld. VÄrt syfte med detta arbete Àr att uppmÀrksamma förskolebarn som har svÄrt att behÀrska de tre lekreglerna som Birgitta Knutsdotter Olofsson beskriver: samförstÄnd, ömsesidighet och turtagande. Vidare har vi Àven ett annat syfte, som Àr att ta reda pÄ vad förskollÀrarna beskriver att de gör för att hjÀlpa barnen. För att nÄ vÄrt syfte och komma fram till ett resultat har vi valt observationer pÄ barngruppen och intervjuer med pedagogerna som metoder i arbetet, dock har vi lagt ner mest energi pÄ intervjuerna med förskollÀrare.VÄra observationsresultat visar att barnen signalerar olika dÄ de har svÄrt att behÀrska de tre lekreglerna. De visar det genom att stÄ utanför leken eller förstöra för andra.

Energieffektivisering av fastighet frÄn 1930-talet : Utredning av energianvÀndningen och energieffektiviseringsÄtgÀrder för TÄngen 2

TÄngen 2 is a building situated in Stockholm, Sweden. ItŽs built in the 1930s and contains both residences and businesses. The property owner, Diligentia AB, wants to lower the energy use in TÄngen 2. This report consists of an energy audit which clarifies the specific circumstances linked to TÄngen 2. Collected knowledge is then used, together with the results from the literature study, to decide energy measures to proceed with.

Miljöbyggnad nivÄ Silver : Fallstudie brf Stenhuggaren

De senaste decennierna har miljö och hÄllbarhet fÄtt en större betydelseför bygg- och fastighetsbranschen. En rad miljöcertifieringar förbyggnader har vuxit fram.Miljöbyggnad enligt Sweden Green Building Council (SGBC) Àr ettsvenskt certifieringssystem för att certifiera byggnader inom Energi,Inomhusmiljö och Byggvaror. En certifierad byggnad enligtmiljöbyggnad kan erhÄlla betyg guld, silver eller brons.Fallstudie har gjorts av brf Stenhuggaren, ett bostadsprojekt dÀr 47bostadsrÀtter ska byggas, dÀr byggherren HSB Göta:s ambition Àr attcertifiera byggnaden för Miljöklassning nivÄ Silver, som Àr ett led i attnÄ företagets övergripande klimatmiljömÄl.Arbetet har bestÄtt av litteraturstudier, intervjuer med medverkandekonsulter i projektet, studier av konsulternas resultat av projekteringensamt undersökning av vad entreprenören ska göra i det praktiskagenomförandet av byggnationen för att sÀkerstÀlla att uppstÀllda mÄlnÄs. Manual 2.1 (utgÄva 120101) Bedömningskriterier förnyproducerade byggnader, enligt SGBC, har utgjort en del avunderlaget i denna rapport.En av slutsatserna som kommit fram i arbetet Àr att entreprenörensarbete i produktionen med miljöklassning inte har den betydelse somförfattaren antog inledningsvis, utan det huvudsakliga arbetet ligger iett gediget arbete vid projektering.Att utveckla miljö-och hÄllbarhetsarbete i projektering kan skapa godförutsÀttning för att fler byggnader pÄ sikt blir miljöklassade. Detta kan iett lÀngre perspektiv innebÀra kvalitativa och hÄllbara byggnader..

Avgasrening för framtida miljökrav

SammanfattningI dagens miljöfokuserade samhÀlle stÀlls det allt högre krav pÄ den tunga fordonsindustrin varvid den gÀllande miljölagstiftningen skÀrpts i flera steg de senaste Ären. Scania tillverkar tyngre fordon och motorer som alla mÄste följa de kommande utslÀppskraven. Detta innebÀr att motorernas utslÀpp mÄste reduceras varför avancerade efterbehandlingssystem har införts i ljuddÀmparen. En metod för att rena avgaserna frÄn kvÀveoxider Àr SCR-teknologi (Selective Catalytic Reduction). Denna teknik bygger pÄ att en urealösning sprutas in i avgasflödet.

Ett fastighetsföretags syn pÄ konkurrens, energi och
Greenbuilding: en fallstudie vid GalÀren i LuleÄ AB

Under 1990-talet var det mĂ„nga fastighetsföretag som gick i konkurs med anledning av den sĂ„ kallade fastighetskrisen. År 2009 var det flera som anade en ny fastighetskris, men de stora konkurserna uteblev. Möjligtvis var fastighetsföretagen mer konkurrenskraftiga och dĂ€rmed undveks en kris. Dock har de studier som genomförts under perioden 1995-2008 riktat sig mot de stora internationella investerarna och investeringsfonderna men fĂ„talet studier riktade in sig mot de regionala fastighetsföretagen. Hur konkurrerar de och i sin tur hur skapar dessa företag konkurrenskraft.

HÄllbar förnyelse av rekordÄrens bebyggelse

Uppsatsen behandlar förnyelseÄtgÀrder pÄ flerbostadshus frÄn perioden 1961-1975, under rubriken HÄllbar förnyelse av rekordÄrens bebyggelse. I uppsatsen ligger fokus frÀmst pÄ ekologisk hÄllbarhet i renovering och förnyelse av denna bebyggelse, och inte i sÄ stor utstrÀckning ekonomisk och social hÄllbarhet. Uppsatsen innehÄller tre avsnitt. Första delen handlar om vad som gjorts pÄ detta omrÄde i Sverige idag, vilket vi redovisar i en beskrivning av ett antal omrÄden som studerats nÀrmare genom studiebesök pÄ olika platser och hos konsulter. Denna information tillsammans med ytterligare information frÄn tillgÀnglig litteratur pÄ Àmnet har vi sen sammanstÀllt i en slags ÄtgÀrdsbank som fastighetsÀgare ska kunna anvÀnda för inspiration.

Gröna hyresavtal : Den kommersiella fastighetsmarknanden

Energi- och miljöfrÄgor Àr idag viktigare Àn nÄgonsin dÄ bygg- och fastighetsbranschen svarar för en tredjedel av den totala energiförbrukningen. För att skapa ett hÄllbarare samhÀlle mÄste utvecklingen gÄ framÄt och miljö- och energismarta lösningar utvecklas. De gröna byggnaderna var ett första steg i rÀtt riktning. DÀrefter utvecklades de gröna hyresavtalen pÄ den kommersiella fastighetsmarknaden, detta för att kunna fördjupa sig inom miljöarbetet. Avtalets etablering pÄ den svenska marknaden Àr idag relativt fÀrsk i jÀmförelse med vissa andra lÀnder, exempelvis Australien.Syftet med vÄr studie var att undersöka hur det gröna hyresavtalet upprÀttas och hur parterna i hyresförhÄllandet löser problemet med kostnads- och ansvarsfördelningen pÄ den kommersiella fastighetsmarknaden och Àven vad det Àr som gör att företag vÀljer att anvÀnda gröna hyresavtal.

wAirdrobe: Förvarar och frÀschar upp dina klÀder

Idén till projektet föddes dÄ projektgruppen sjÀlva upplevde ett problem med att klÀder ofta ligger och stökar i hemmet. NÀr vi undersökte detta nÀrmre upptÀckte vi att klÀder idag tvÀttas allt för ofta. Folk Àr osÀkra pÄ om klÀderna Àr tillrÀckligt frÀscha för att anvÀndas flera gÄnger. Det finns inte heller nÄgon bra plats att förvara de anvÀnda klÀderna pÄ och de samlas pÄ hög. Till slut hamnar allt i tvÀtten, oavsett om det Àr smutsigt eller inte.

Att orka vara elev. Pedagogiskt drama i vÀrdegrundsarbetet.

SammanfattningUppsatsen Àr en fördjupning av en C-uppsats i Àmnet pedagogiskt drama. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar Àmnet samt att pÄvisa Àmnets anvÀndbarhet i arbetet med vÀrdegrunden i skolan.Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr:- Vad uppfattar elever i Äldrarna 11-14 att undervisningsÀmnet pedagogiskt drama Àr?- Hur uppfattar eleverna att lektionerna med pedagogiskt drama har varit?- Hur förhÄller sig denna uppfattning till vÀrdegrunden i skolan?Metoden för arbetet Àr reflexiva intervjuer med enskilda elever samt parintervjuer. TillÀmpningen utgÄr frÄn en hermenutisk fenomenografisk induktiv metod dÀr fokus ligger pÄ den mening ett fenomen har för en grupp.Vi utgÄr ifrÄn de centrala dramapedagogiska perspektiven och förstÀrker dessa med verksamhetsteorin. Under arbetets gÄng sker hos författarna en reflektionsprocess, vilken pÄverkar arbets-sÀttet och utfallet.

Smarta elnÀt i Sverige : Energibranschens förutsÀttningar och förvÀntningar

The need for a more efficient electrical grid has made the smart grid concept popular in recent years. The aims of this study are to identify the conditions in Sweden for implementing a smart grid and to analyse the opinions of stakeholders. One finding is that the large capacity of Sweden?s existing electrical grid decreases the immediate need for smart grid solutions. However, the rapid increase in wind power might push the development of a smart grid in the coming years.

Patientens upplevelse av vÄrd pÄ en akutmottagning i samband med trauma : En systematisk litteraturstudie

 Bakgrund: Trauma innebÀr att kroppen blivit utsatt för vÄld av hög energi, vilket kan medföra livshotande skador. Skadorna patienten Ädrar sig har en stor pÄverkan pÄ kropp och sjÀl och patienten hamnar i en sÄrbar situation. Syfte: Beskriva patienters upplevelse av vÄrd pÄ en akutmottagning i samband med trauma.Metod: Systematisk litteraturstudie som omfattade nio artiklar, fyra kvantitativa och fem kvalitativa. Artiklarna kvalitetsgranskades och artiklarnas resultat analyserades enligt Forsberg och Wengströms (2013) innehÄllsanalys.Resultat: Sjuksköterskans sÀtt att delge information kunde ge upphov till ilska, Ängest och osÀkerhet hos patienten om den var bristfÀllig.En tillfredstÀllande information gav ett större förtroende för sjuksköterskan och ett vÀl omhÀndertagande gav en kÀnsla av sÀkerhet. Sjuksköterskan kunde sakna förstÄelse för patientens upplevelse av den frÀmmande situationen.

Att skynda lÄngsamt ? en kvalitativ studie om ÄterhÀmtningsprocessen vid utmattningssyndrom

SyfteSyftet med studien har varit att ur ett psykosocialt perspektiv undersöka och beskriva ÄterhÀmtningsprocessen vid utmattningssyndrom. Fokus har varit att kartlÀgga de personliga strategier som frÀmjar de drabbades vÀg tillbaka till ett fungerande vardagsliv. FrÄgestÀllningarna i studien har varit: Hur beskriver informanterna förloppet i sin ÄterhÀmtningsprocess? Vilka personliga strategier, sÄvÀl praktiska som kÀnslomÀssiga, har varit hjÀlpande i informanternas ÄterhÀmtning?UrvalUrvalet har omfattat sÄvÀl mÀn som kvinnor, med erfarenhet av ÄterhÀmtning efter ett utmattningstillstÄnd. Sex informanter, tvÄ mÀn och fyra kvinnor har deltagit.MetodStudien har haft en kvalitativ forskningsansats och genomförts med hjÀlp av intervjuer och Àven till viss del av kontakt via mail.

Patienters upplevelser och behov av stöd efter en hjÀrtinfarkt

Syfte: Att undersöka patienternas upplevelser efter en hjÀrtinfarkt samt deras behov av stöd efter hemgÄngen frÄn sjukhuset. Metod: Systematisk litteraturstudie. Resultat: Patienterna upplevde ofta kÀnslor som irritation, vrede, depression, emotionella problem och uppfattade sig vara en börda för sin omgivning tiden efter hjÀrtinfarkten. De upplevde sig vÀrdelösa och utan livsglÀdje relaterat till minskad energi för dagliga aktiviteter och oro för en ny hjÀrtinfarkt. Oro fanns Àven inför en nyupptÀckt rÀdsla för döden och bristande kunskap om sjukdomen.

EnergijÀmförelse av ett flerbostadshus

Dagens husbyggande handlar mycket om att huset ska anvÀnda sÄ lite energi som möjligt. Vid nybyggnation eller renovering av byggnad krÀvs en energiberÀkning.  Detta kan pÄverka nÀr entreprenören garanterar en energianvÀndning som Àr svÄr att styra över. Den individuella brukarens beteende pÄverkar energianvÀndningen mycket. Projektet syftar till att jÀmföra den specifika energianvÀndningen för energiberÀkningen och energianvÀndning. Detta för att skapa en förstÄelse om hur dessa relaterar till varandra. Det Àr svÄrt att göra en energiberÀkning som stÀmmer överens med verkligheten.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->