SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors instÀllning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi Àr en komplex frÄga dÀr olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansÄg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för vÀrnandet av patientens autonomi, vid svÄr obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten sjÀlv tog upp förfrÄgan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skÀl. Yngre deltagare och de med lÀgre utbildning var mer positiva till eutanasi medan Àldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ instÀllning.

People with severe mental illness and co-occurring substance abuse are an especially vulnerable group in society as health care for those is shared between municipality and county council. There is an associated health need of this target group so the interaction of the social services and the psychiatric care is of great importance. However, there are shortcomings in this interaction with results in that people with dual diagnosis do not always receive adequate care. Diverse knowledge and explanatory models may create problems for the interaction as they include different ways to define, understand, explain and deal with a problem. The purpose of this study was to examine how the interaction between the social service addiction treatment and the psychiatric care is, concerning people with dual diagnosis, focusing on how their respective knowledge and explanatory models affect the interaction.

Den hÀr uppsatsen behandlar Sveriges narkotikapolitik, och dÄ i förlÀngningen dess inverkan pÄ individen, i form av missbrukaren. Syftet med föreliggande studie Àr att spegla individperspektivet i den aktuella narkotikapolitiska debatten, för att se hur missbrukarens position i samhÀllet kan tÀnkas se ut framöver. ProblemstÀllningen utgÄr ifrÄn att politiken leder till att missbrukaren starkt marginaliseras i vÄrt samhÀlle, dÄ mÄlet om "det narkotikafria samhÀllet" utestÀnger anvÀndaren av narkotika.Uppsatsen bygger pÄ Foucaults teoretiska begrepp makt, disciplin, avvikelse och norm. Samt pÄ det perspektiv man inom rÀttssociologin benÀmner normvetenskap. UtifrÄn dessa begrepp har en teoretisk modell skapats, som hjÀlpmedel vid genomförandet av undersökningen.

Bakgrund: Alkohol leder till hÀlsoproblem i befolkningen. SlutenvÄrden Àr en aktör för att identifiera individer med riskfylld alkoholkonsumtion, missbruk eller beroende. Kort rÄdgivning vid hög alkoholkonsumtion Àr effektivt. Sjuksköterskans roll inom kort rÄdgivning Àr Ànnu relativt odefinierad. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av omvÄrdnad dÄ patienten vÄrdas inom somatisk slutenvÄrd för alkoholrelaterad skada eller sjukdom.

Bakgrund: I Sverige finns det idag 34 000 hemlösa personer och i Malmö befinner sig 2 400 personer i hemlöshet. Den utbredda hemlösheten förmodas delvis bero pÄ ett pressat lÀge pÄ bostadsmarknaden, som ocksÄ bedöms förvÀrras kommande Är. Missbruk och psykisk ohÀlsa Àr ofta stora bidragande orsaker till att mÀnniskor hamnar i hemlöshet. Lungsjukdomar, hudbölder, anemi och luftvÀgsinfektioner Àr vanligt förekommande sjukdomar hos hemlösa. Forskning visar ocksÄ pÄ att hemlösa personer har förhöjd risk att dö i förtid.

I detta lÀrarexamensarbete har vi undersökt lÀrares erfarenheter av narkotikaanvÀndning bland elever och hanteringen av detta. Vi har ocksÄ undersökt hur lÀrarna ser pÄ sina kunskaper och relationen mellan den egna kompetensen och möjligheten att hantera misstÀnka narkotikasituationer bland elever samt om de anser att det tillhör lÀrarens yrkesroll att hantera drogmissbruk bland elever. Undersökningen tog Àven upp om lÀrarna var medvetna om det fanns nÄgon handlingsplan mot droger pÄ skolan. Tio lÀrare i GÀllivare kommuns tÀtortsskolor i skolÄr 6-9 intervjuades. Som lÀrare följer man lÀroplanen och kursplaner för olika Àmnen samt skollagen som tar upp skolan och lÀrarens skyldighet att arbeta för varje enskild individs vÀlbefinnande.

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka olika uttryck för ett salutogent perspektiv vid behandlingen av missbrukare pÄ behandlingshem i Sydafrika. FrÄgestÀllningarna var: ? Vad Àr personalens uppfattning om huruvida man arbetar utifrÄn ett salutogent perspektiv?? Vilka möjligheter ser personalen att arbeta ur ett salutogent perspektiv?? Vilka resurser ser personalen hos patienterna och i deras omgivning?Det empiriska materialet för att uppfylla syftet och svara pÄ frÄgestÀllningarna sÀkerstÀlldes genom fem kvalitativa intervjuer och observationer vid ett behandlingshem utanför Kapstaden i Sydafrika.Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen kommer frÄn Aaron Antonovsky och hans salutogena KASAM-teori. Den bygger pÄ tanken att man ska fokusera pÄ det ?friska? i individen, pÄ personens resurser.

Studien, som var en enkĂ€tstudie, gĂ€llde 4300 anstĂ€llda pĂ„ Södra Älvsborgs Sjukhus och omfattade de 81 individer, frĂ€mst kvinnor, som var lĂ„ngtidssjukskrivna den 31 mars 2006. De 46 deltagande individerna hade en medelĂ„lder pĂ„ 47 Ă„r. De var i genomsnitt sjukskrivna 11 mĂ„nader, i hĂ€lften av fallen p.g.a. psykiska eller stress-/psykosomatiska sjukdomar. Den övervĂ€gande delen av gruppen bestod av sjuksköterskor, sekreterare, undersköterskor och lokalvĂ„rdare.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors instÀllning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi Àr en komplex frÄga dÀr olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansÄg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för vÀrnandet av patientens autonomi, vid svÄr obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten sjÀlv tog upp förfrÄgan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skÀl. Yngre deltagare och de med lÀgre utbildning var mer positiva till eutanasi medan Àldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ instÀllning.

Denna uppsats syftar till att nÀrmare undersöka hur flickor i 18-ÄrsÄldern förhÄller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att nÀrmare studera vilka sociala mekanismer som kan tÀnkas ligga bakom deras upprÀtthÄllande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgÄngspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva sjÀlvidentiteten, och utforskas vidare i förhÄllande till Goffmans dramaturgiska perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ förÀndrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk sjÀlvpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrÄn traditionella interaktionistiska perspektiv pÄ reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet bestÄr av information insamlat frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer frÄn tvÄ olika skolor i Stockholms lÀn. Resultatet tyder pÄ att olika sociala medier kan förstÀrka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier mÄnga gÄnger tycks upprÀtthÄlla en fasad, pÄ sÄ sÀtt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersÀtts av en ny ?online?-identitet.

Trots riktlinjer och lagar om likabehandling har författarna varit med om att personer med hepatit C och annan blodsmitta fÄtt ett annorlunda bemötande Àn andra. Det var dÀrför intressant att utforska hur personerna sjÀlva upplevde detta och att leva med sin sjukdom. Runt 150 miljoner mÀnniskor har hepatit C i vÀrlden, i Sverige Àr runt 50 000 personer smittade. Hepatit C Àr en blodsmitta och den vanligaste smittorsaken Àr intravenöst missbruk. Andra sÀtt att smittas Àr till exempel stickskada inom vÄrden samt genom smittad blodtransfusion.

Vi var intresserade av att utforska Àmnet psykisk ohÀlsa utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv. Vi fann det intressant att fokusera pÄ den lÀttare psykiska ohÀlsan eftersom den pÄ senare tid har uppmÀrksammats alltmer i media och Àven ökat som samhÀllsproblem. Som blivande sjuksköterskor var vi intresserade av omvÄrdnaden av dessa patienter och arbetet inriktades pÄ primÀrvÄrden eftersom de i första hand söker hjÀlp dÀr. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken omvÄrdnad en sjuksköterska inom primÀrvÄrden bör ge till patienter med lÀttare psykisk ohÀlsa. Vi valde att göra en litteraturstudie med utgÄngspunkt frÄn en induktiv metod.

Trots riktlinjer och lagar om likabehandling har författarna varit med om att personer med hepatit C och annan blodsmitta fÄtt ett annorlunda bemötande Àn andra. Det var dÀrför intressant att utforska hur personerna sjÀlva upplevde detta och att leva med sin sjukdom. Runt 150 miljoner mÀnniskor har hepatit C i vÀrlden, i Sverige Àr runt 50 000 personer smittade. Hepatit C Àr en blodsmitta och den vanligaste smittorsaken Àr intravenöst missbruk. Andra sÀtt att smittas Àr till exempel stickskada inom vÄrden samt genom smittad blodtransfusion.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ om det Àr sÄ att vuxna, som haft en barndom prÀglad av en förÀlders missbruk eller psykiska sjukdom, har ett speciellt behov av att möta andra pÄ Internet som har en liknande uppvÀxt. Jag vill ta reda pÄ hur och med vad det hÀr mötet kan hjÀlpa de vuxna barnen och vilka fördelar respektive nackdelar de kan se med att det finns en mötesplats pÄ Internet som alternativ till andra mötesforum som t.ex. sjÀlvhjÀlpsgrupper inom ACoA (=Adult Children of Alkoholics/Vuxna barn till alkoholister och frÄn andra störda familjer) och liknande dÀr man till skillnad mot i kontakten pÄ ett forum pÄ Internet möts öga mot öga. Mina frÄgestÀllningar Àr:Hur upplever kvinnor som vuxit upp i en dysfunktionell familj att deras barndom har pÄverkat dem och deras förmÄga att samspela med andra mÀnniskor? Hur upplever kvinnor som vuxit upp i en dysfunktionell familj och som sedan tidigare Àr vana InternetanvÀndare att ett forum pÄ Internet kan vara till stöd i deras bearbetning av barndomen?Jag har för att fÄ svar pÄ mina frÄgor gjort Internetintervjuer med vuxna barn.

Uppsatsen behandlar socialtjÀnstlagens ekonomiska bistÄnd och dess villkor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka krav som kan stÀllas pÄ en enskild som ansöker om försörjningsstöd hos en socialnÀmnd. Vidare besvaras den omvÀnda frÄgan; vilka krav som inte kan göras gÀllande gentemot den bistÄndssökande. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger pÄ rÀttsfall frÄn RegeringsrÀtten och till viss del Àven kammarrÀtterna. SocialtjÀnstens insatser skall bygga pÄ principerna om frivillighet, sjÀlvbestÀmmande och integritet.