The Swedish and the Finnish compulsory care legislation that regards abusers differ in several ways. The arguments for compulsory care and for the time which one will receive compulsory care are dissimilar. The aim of this thesis is to describe and analyse which arguments for compulsory care and the length of the care time that has been expressed in the Swedish and the Finnish laws and in the statutes. The tools were an argumentation analysis, which is a form of qualitative text analysis method, combined with a hermeneutic scientific position. We have investigated the arguments that try to justify compulsory care and the care time that has been expressed in the laws and the statutes.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur brottsutsatta kvinnor som har eller har haft en missbruksproblematik upplever sitt behov av stöd efter att de utsatts för nÄgon form av brott. Med studien har vi Àven haft ett delsyfte dÀr vi ville undersöka om kvinnorna identifierar sig sjÀlv med bilden av ett brottsoffer eller inte. VÄra frÄgestÀllningar har varit:? Vilket behov och vilken form av stöd upplever kvinnorna sig ha efter att de utsatts för brott?? Har det förekommit nÄgon form av stöd efter att kvinnorna varit utsatta för ett brott?? Hur har detta stöd sett ut?? Upplever kvinnorna att de Àr ett brottsoffer?Brottsutsatta kvinnor med missbruksproblematik har svÄrt att sjÀlva se sitt behov av stöd. Det kan bero pÄ att de inte identifierar sig med bilden av ett brottsoffer dÄ de anser att de valt att leva i en vÀrld dÀr de vet att risken att utsÀttas för brott Àr pÄtaglig.

I FN:s allmÀnna förklaring om de mÀnskliga rÀttigheterna, i Europakonventionen om mÀnskliga rÀttigheter och i svensk grundlag finns stadgat att varje mÀnniska Àr född fri och alla har samma vÀrde och lika rÀttigheter. Skyddet mot diskriminering Àr ett uttryck för uppfyllandet av dessa rÀttigheter. Under det senaste decenniet pÄstÄs det ha blivit allt vanligare att folk kÀnner sig diskriminerade och krÀnkta för allt möjligt. Om detta betyder att diskriminerande behandling har ökat eller om folk har blivit mer medvetna om sina rÀttigheter och mer benÀgna att anmÀla diskriminering Àn tidigare Àr svÄrt att svara pÄ. Det som kan konstateras Àr att skyddet mot diskriminering har utökats och blivit starkare med tiden.

Bakgrund: Sveriges folkhĂ€lsopolitik utgĂ„r idag frĂ„n elva folkhĂ€lsomĂ„lomrĂ„den. I mĂ„len finns bland annat fysisk aktivitet, goda matvanor och barns trygga uppvĂ€xtvillkor. Övervikt och fetma Ă€r ett utbrett och ökande folkhĂ€lsoproblem i Sverige, vilket kan leda till bland annat hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar och diabetes. Bland barn och ungdomar har prevalensen för övervikt och fetma fördubblats de senaste tvĂ„ decennierna. Orsaken till övervikt och fetma Ă€r frĂ€mst en obalans i energiintag och förbrukning, men Ă€ven andra levnadsvanor kan ha en betydelse.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur socialarbetare som arbetar med missbruk och beroende ser pÄ deras eget samt andra socialarbetares bemötande. Vi undrar över vad deras erfarenheter av möten med mÀnniskor med missbruks- och beroendeproblematik givit dem. Vi undrar Àven vilka komponenter som Àr viktiga att ta hÀnsyn till för att skapa ett gott möte. Syftet Àr Àven att undersöka socialarbetarens erfarenheter och tankar kring förestÀllningar om klienter med missbruks- och beroendeproblematik. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ ansats för att nÄ vÄrt resultat och anvÀnt oss av intervjuer som verktyg.

Working life is an arena that often reflects attitudes that already exist in our society. When alcohol- and drug abuse is detected among employees the employer has a statutory responsibility for rehabilitation. But the way how these employees gets to be treated is also influenced by attitudes. The purpose of this essay was to illustrate from a gender perspective how women's and men's alcohol- and drug abuse occur in working life and how the attitudes in our society towards their abuse reflect on trade life. Referring that, our intention was also to examine which consequences are given of how the individual is treated.

Genom att urskilja de faktorer som medfo?r en fo?rho?jd risk fo?r brottslighet kan preventiva a?tga?rder anpassas fo?r att motverka den enskilde individens a?terfallsbena?genhet i brottslighet. Individer med psykisk sto?rning utgo?r en betydande del av de individer som bega?r brott och a?tga?rderna bo?r da?rmed anpassas utifra?n deras riskfaktorer. Fo?r att underso?ka vilka bakomliggande faktorer som medfo?r att individer med psykisk sto?rning a?terfaller i na?gon form av brottslighet gjordes en retrospektiv registerstudie med fokus pa? de individer som genomga?tt en ra?ttspsykiatrisk underso?kning under a?ren 1992-2002 och genom denna blivit diagnostiserade med en sexuell sto?rning (N = 153).

AbtraktSyftet med vÄr studie Àr att utifrÄn en socialpsykologisk frÄgestÀllning se vilka faktorer och vilket förhÄllningssÀtt som har pÄverkan pÄ en individs tillfrisknade inom missbruksvÄrden. Vi har bÄda erfarenheter utav personer med missbruksproblem det kan vara en av de faktorerna som har bidragit till viljan om att utforska och studera om vad som leder till individernas bÀttringsvÀg. Studiens centrala frÄgestÀllning Àr: Vilka metoder anvÀnder personalen pÄ Henjahemmet, i vilken omfattning innefattar de evidensbaserade metoder och vilka metoder och annan pÄverkan upplever personal och klienter som verksamma. I vÄr studie sÄ har vi sex individuella kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och en grupp intervju som bestod utav tre individer. Dessa har vi sedan analyserat utifrÄn socialpsykologiska frÄgor.

För att utvecklas och vara trygg Àr barn beroende av sina förÀldrar under uppvÀxttiden. I familjer dÀr en förÀlder har psykisk sjukdom och/eller missbrukar finns en risk att barnens fysiska och psykiska behov inte tillfredsstÀlls. Detta kan leda till att barnen hamnar i ett destruktivt leverne eller att de sjÀlva upplever psykisk ohÀlsa. Majoriteten av denna grupp barn kÀnner bland annat utanförskap, mindre vÀlbefinnande, har problem i skolan, drogmissbruk eller kan komma att fungera som "ung vÄrdgivare" Ät sin förÀlder. Flertalet av dessa barn har Àven visats behöva stöd, men endast hÀlften har mottagit nÄgot.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka hur det har pÄverkat ett barn att vÀxa upp med en familjehemlighet. Vi har intervjuat en person vars familjehemlighet grundade sig i att hennes pappa hade ett alkoholmissbruk. Vi belyser hur ett barn pÄverkas av att bevara en familjehemlighet utifrÄn tre olika miljöer; familjen, skolan och kompisrelationer samt om och i sÄ fall hur det har gjort intryck i hennes vuxna liv. För att besvara uppsatsens syfte har vi genom en kvalitativ metod i form av en halvstrukturerad livsvÀrldsintervju samlat in vÄr empiri. Teoretiska perspektiv vi anvÀnt oss av Àr systemteori och KASAM- KÀnsla av sammanhang, som speglar individen, samspelen och sammanhangen mellan de teman vi valt att fokusera pÄ.

DetgÄr att lÀsa i en rapport frÄn socialstyrelsen att det finns ett stort behov avatt utveckla och utvÀrdera metoder samt pröva om dessa kan anpassas för grupperdÀr brukarinflytande idag saknas. Detta Àr enkvalitativ studie om barn och ungdomars brukarmedverkan samt inflytande. Syftetmed studien Àr att undersöka de professionellas syn pÄ barn och ungdomarsbrukarmedverkan samt brukarinflytande i stödgrupper för unga som bevittnatvÄld, missbruk och/eller psykisk ohÀlsa. Studien görs pÄ uppdrag frÄn RegionHalland. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ metod vilket innebÀr att man harstuderat olika individers upplevelser av det fenomen som undersökts.

BAKGRUND: HIV (Humant Immunbrist Virus) Ă€r en infektion som Ă€r spridd över hela vĂ€rlden. År 1981 dĂ„ HIV beskrevs för första gĂ„ngen associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland mĂ€n samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV frĂ„n bĂ„de allmĂ€nheten och vĂ„rdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vĂ„rdpersonal att vĂ„rda patienter med HIV. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva HIV-patienters upplevelser av mötet med vĂ„rdpersonal.

SammanfattningSyftet med denna kvalitativa studie Ă€r att undersöka klienters erfarenheter av tvĂ„ former av missbruksvĂ„rd. De undersökta verksamheterna Ă€r Alkohol- och narkotikagruppen, vilket Ă€r en öppenvĂ„rdsverksamhet i Lindesberg, samt Stiftelsen BergslagsgĂ„rdar i Örebro, som bland annat arbetar med familjehemsvĂ„rd för vuxna.Intervjuer har utförts med Ă„tta klienter mellan 25 till 58 Ă„r, varav fyra berördes frĂ„n varje verksamhet. Den kontextuella missbruksbakgrunden var varierad.Den semistrukturerade intervjuguiden har utformats utifrĂ„n studiens syfte, frĂ„gestĂ€llningar och tolkningsram. De teoretiska utgĂ„ngspunkter som tillĂ€mpats Ă€r identitet, social vĂ€rld samt copingstrategier. Tidigare forskning har studerats inom missbruksvĂ„rd, motivation, tvĂ„ng och frivillighet samt vilka nyckelingredienserna Ă€r för en lyckad missbruksvĂ„rd. Resultat och analys har uppdelats i tre teman: 1)      Synpunkter pĂ„ vĂ„rden,2)      UpprĂ€tthĂ„llande av missbruksfrihet3)      Social tillhörighet och förĂ€ndring. Resultatet indikerar en genomgĂ„ende positiv instĂ€llning hos klienterna till vĂ„rdformerna och att motivationen Ă€r viktig för resultatet av vĂ„rden.

Denna kvantitativa enkÀtstudie har sin utgÄngspunkt i empowerment och har utförts pÄ ett svenskt brukarstyrt företag som bedriver missbruksrehabilitering efter en empowermentbaserad arbetsmodell. Denna rehabiliteringsmodell innebÀr att man aktivt jobbar med att stÀrka individens sjÀlvbild och att öka dennes egenmakt. Syftet med modellen Àr att individen genom ökad sjÀlvkontroll ska kunna ta ansvar för sin livssituation och dÀrmed uppbringa den nödvÀndiga motivation som krÀvs för att fÄ till stÄnd en lÄngsiktig förÀndring. Studien har undersökt skillnader i possible selves mellan individer som befinner sig i respektive har fullgjort sin rehabilitering och som dÀrefter valt att stanna kvar i verksamheten. Respondenterna ombads ange hur starka positiva respektive negativa kÀnslor de förknippade med ett antal fördefinierade possible selves.

Studiens syfte Àr att belysa samt uppmÀrksamma de unga vuxna som ej har ett uttalat missbruk, ingen kriminell historia och ej heller har blivit diagnostiserade pÄ annat sÀtt, men som ÀndÄ inte kommer in pÄ arbetsmarknaden, alternativt lyckas inte behÄlla ett arbete eller praktik och pÄ sÄ vis hamnar i ett bestÄende försörjningsstöd.Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att belysa syftet; ? Existerar gruppen? ? Vilka ingÄr i gruppen?? StÄr gruppen till arbetsmarknadens förfogande?? Finns det nÄgon utmÀrkande problematik i gruppen?? Hur försöker samhÀllet hantera gruppen? ? Förslag pÄ vad som kan göras annorlunda?Genom en kvalitativ ansats sÄ inhÀmtade vi vÄr empiri genom intervjuer med sex socialsekreterare i tvÄ olika mindre svenska kommuner. Det material som vi fick fram har vi analyserat genom att anvÀnda oss av anomiteori, reflexivitet samt coping. De resultat som vi fick fram i studien visar pÄ att denna grupp av unga vuxna har stora svÄrigheter att komma in i samhÀllet och fungera i det. Det man har kunnat se Àr Àven att trots att det inte finns nÄgon uttalad problematik av nÄgot slag, sÄ uttalade ÀndÄ vÄra respondenter misstankar om detta.