Introduktion/Bakgrund: Under 2000-talet har det skett en stor ökning i anvÀndandet av bÄde narkotika och alkohol och dÀrmed har ocksÄ antalet personer som vÄrdas för missbruk stigit. Stigmatisering och fördomar Àr vanligt förekommande mot denna patientgrupp, bÄde i samhÀllet och bland vÄrdpersonal. Denna patientgrupp bemöts och behandlas dÀrför olikt andra patienter, vilket Àr ett problem som mÄste uppmÀrksammas. Syfte: Syftet med litteratöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med missbruksproblematik inom den somatiska vÄrden. Metod: En litteraturöversikt dÀr 14 vetenskapliga artiklar inkluderades.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjÀlp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsÀttningar för trygghet och sÀkerhet i 60-talens bostadsomrÄden. Som ett exempelomrÄde har Dalbo i VÀxjö anvÀnts. Efter en historisk och teoretisk genomgÄng presenteras förslag till förÀndringar som kan gynna tryggheten och sÀkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förÀndringsarbeten i socialt utsatta omrÄde ges. Den visar att den samhÀllsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhÀllspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan pÄ vad som byggdes. Erfarenheter frÄn förÀndrings-arbeten visar att det krÀvs ett multisektoriellt arbetssÀtt för att lyckas i de mest utsatta bostadsomrÄdena.

HÀlsofrÀmjande arbete Àr ett betydelsefullt arbetsomrÄde inom folkhÀlsoarbetet för att förbÀttra befolkningens hÀlsa. HÀlsofrÀmjande arbete innebÀr kunskap om friskfaktorer och vÀlbefinnande. Arbetet utgÄr frÄn sju grundlÀggande principer, dÀr delaktighet Àr en av dem. Arbetet kan utföras pÄ mÄnga olika arenor och av olika aktörer. En aktör Àr anhörigkonsulenter som arbetar med tillexempel riskgruppen anhöriga till personer med alkohol/narkotikaberoende- eller missbruksproblematik.Syftet med studien var att undersöka hur anhörigkonsulenten upplever hÀlsofrÀmjande arbete.

Tva?ngsva?rden av missbrukare a?r ett av samha?llets sista verktyg fo?r att va?rda missbrukare som lever ett va?ldigt destruktivt och farligt liv. Tva?ngsva?rdslagstiftningen har kritiserats fo?r att vara sva?rtolkad, och det finns sto?d fo?r att lagstiftningen tilla?mpas olika i landets socialna?mnder. Genom att intervjua socialtja?nstens enhetschefer om deras tolkning och tilla?mpning av tva?ngsva?rdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tilla?mpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan fo?rsva?ra arbetet.

År 1918 hĂ€rjade spanska sjukan i vĂ€rlden och dödligheten till följd av denna pandemi var stor. SĂ„ Ă€ven i Sverige. I den lilla staden Huskvarna beslutade stadslĂ€karen att försöka göra sĂ„ mycket han kunde för att lindra sjukdomen hos invĂ„narna han sörjde för och tillverkade ett influensapulver kallat Dr Hjortons pulver efter honom sjĂ€lv. Pulvret hjĂ€lpte inte mycket mot spanskan men de som tog det kĂ€nde sig allmĂ€nt starkare och tyckte att det höjde deras allmĂ€nna prestation avsevĂ€rt. Detta spred sig bland invĂ„narna i den lilla staden och snart började var och varannan anvĂ€nda det för att mĂ„ bĂ€ttre, frisk som sjuk.

Cannabis Àr den vanligaste illegala drogen bland unga vuxna i Sverige. Det Àr en omdebatterad drog, debatterna handlar ofta om huruvida cannabis effekter Àr negativa eller inte. Detta examensarbete undersöker om det finns skillnader i problemnivÄ inom olika livsomrÄden beroende pÄ grad av cannabisbruk. Examensarbetet Àr en kvantitativstudie som genom ett antal statistiska analyser jÀmför tre grupper av unga vuxna samt predicerar sannolikheten för vilka som löper störst risk att vara regelbundna cannabisanvÀndare. Resultatet tyder pÄ att problemnivÄn ökar inom flera livsomrÄden beroende pÄ grad av cannabisbruk.

BAKGRUND: HIV (Humant Immunbrist Virus) Ă€r en infektion som Ă€r spridd över hela vĂ€rlden. År 1981 dĂ„ HIV beskrevs för första gĂ„ngen associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland mĂ€n samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV frĂ„n bĂ„de allmĂ€nheten och vĂ„rdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vĂ„rdpersonal att vĂ„rda patienter med HIV. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva HIV-patienters upplevelser av mötet med vĂ„rdpersonal.

VÄrt syfte har varit att granska hur kvinnor med missbruksproblematik skildras i socialtjÀnstens utredningar inför bedömning av behandlingsinsatser. Vi har undersökt pÄ vilket sÀtt missbrukande kvinnor beskrivs med avseende pÄ moderskap, femininitet och relationer. Vi har ocksÄ tittat pÄ vilket utrymme kvinnorna getts att uttrycka sina egna tankar i utredningstexten, samt hur den rÄdande diskursen kring kvinnliga missbrukare reproduceras alternativt utmanas i utredningstexten. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av Faircloughs kritiska diskursanalys. VÄr empiri bestod av fyra stycken missbruksutredningar gÀllande kvinnor över 18 Är, med barn.

The purpose of this study was to examine how the needs of social assistance for people with substance abuse are assessed in accordance to The Swedish Social Services Act 4th chapter 1§. The purpose was also to examine how substance abuse is assessed as a social problem by social workers, how the municipal guidelines concerning social assistance for substance abuser were constructed in relation to the Social Service Act and finally how social workers made their assessments of the need of social assistance to people with substance abuse in relation to the legislation. The sample was made among the municipalities in the county of Stockholm. Municipal guidelines were studied in 18 municipalities by content analysis. A sample of 11 social workers was chosen from 5 municipalities.

Despite the fact that men dominate substance abuse research and that most programs to target substance abuse therefore are developed by and for men, very little is known about the fact that substance abusing men can also be parents. Mothers are up until today regarded as the most important parent even though society is changing and fathers are taken a more active part in childrearing. The average father today still spends significantly less time with his children than the average mother does and marginalised drug abusing fathers often disappear from their families altogether. The goal and purpose of this paper has been that through a qualitative analyses of written sources and qualitative interviews with healthcare professionals and social workers recognise how marginalised drug abusing fathers interests of taking part in their children's lives are met by healthcare, treatment and child protection agencies and how we can understand marginalised fathering as an extension of how we view ordinary fathering. I wanted to examine if there are any specific actions taken in involving these men as fathers and how we can understand their situation.

Syftet med denna undersökning Àr att öka kunskapen om vuxnas lÀrande av matematik och att förstÄ vikten av vÀndpunkter i lÀrande av matematik. I detta arbete har berÀttelser frÄn 29 studerande pÄ tvÄ folkhögskolor analyserats med en hermenuetiskt inspirerad metod och ett sociokulturellt perspektiv. MÄnga av de 29 som studerar pÄ allmÀn linje pÄ tvÄ folkhögskolor har ett problematiskt förhÄllande till lÀrande av matematik. MÄnga beskriver att de hade bekymmer med matematiklÀrande redan under grundskolans första Är, för vissa leder dessa bekymmer till ohÀlsa. I denna undersökning framkommer det att det finns tydliga vÀndpunkter nÀr det gÀller lÀrande av matematik, dÄ ett gammalt mönster kan brytas. NÄgra orsaker till vÀndpunkter som nÀmns i berÀttelserna Àr: en ny social miljö, en annan typ av undervisning, gemensam stöttning frÄn behandlingshem och klok lÀrare i skolan, hemundervisning, nyfunnen inlÀrningsstrategi, avslutat missbruk, inre motivation mm.

Jag blev introducerad till Moviums projekt om miljöaspekter pÄ kyrkogÄrdar och lÀste i samband med detta en rapport av Harivandi (2000) om möjligheten att anvÀnda spillvatten som bevattningsvatten. Jag sÄg möjligheten att kunna sammanföra flera av mina personliga intressen: miljö, kultur och vattenförvaltning. Ett av de viktigaste grönomrÄdena Àr begravningsplatser eftersom de har en etablerad plats i stadsplaneringen. FrÄgan som ska behandlas i denna rapport Àr: Kan dag- och drÀnvatten frÄn begravningsplatser anvÀndas till bevattning av begravningsplatser i stÀllet för att anvÀnda sig av kommunalt vatten? Att anvÀnda kommunalt dricksvatten till bevattning av begravningsplatser Àr att utnyttja en resurs som vi i Sverige Àr bortskÀmda med. Detta missbruk försvinner om dagvatten och drÀnvatten frÄn begravningsplatser kan anvÀndas till bevattning.

I varje klass gĂ„r cirka fyra barn som lever under dysfunktionella förhĂ„llanden och det Ă€r upp till oss pedagoger att se dessa barn. Syftet med denna uppsats Ă€r att efter intervjuer med fyra personer som vuxit upp med en eller tvĂ„ missbrukande förĂ€ldrar fĂ„ en inblick i hur deras skolgĂ„ng sett ut. Vilken hjĂ€lp, rĂ„d och stöd fick de frĂ„n sina pedagoger? Hur vill de att en pedagog ska förhĂ„lla sig gentemot dessa barn? Vi valde AntonovskysÂŽs KASAM som teori för att analysera vĂ„rt resultat som efter analys visade pĂ„ följande slutsats, ingen av vĂ„ra informanter upplevde att de fick nĂ„gon hjĂ€lp eller nĂ„got stöd i skolan och deras viktigaste rĂ„d till pedagoger idag Ă€r att VÅGA FRÅGA! Den forskning vi valde ?Se de tidiga tecknen ?och ?Barn frĂ„n utsatta livssituationer? var relevant sĂ„ tillvida att vi fick bekrĂ€ftat att som pedagog mĂ„ste du se alla barnen och du mĂ„ste skaffa dig verktyg för att hjĂ€lpa dem. Vi kĂ€nner att under utbildningen har vi inte fĂ„tt sĂ„ mycket kunskap om barn frĂ„n dysfunktionella familjeförhĂ„llanden och vill med denna uppsats ta reda pĂ„ hur barnen sjĂ€lv vill bli bemötta. Vi kom fram till att vĂ„r uppsats fyller en stor funktion eftersom det inte finns mycket om hur barnen sjĂ€lv har upplevt sin skolgĂ„ng och hur de vill att pedagogerna ska förhĂ„lla sig till dem..

Narkotika Àr idag ett vanligt problem i Sverige. Ett intressant Àmne Àr hur man pÄ bÀsta sÀtt behandlar detta problem. Det Àr svÄrt att konfrontera missbrukare och det krÀvs erfarenhet och kunskap för att tackla problemen pÄ bÀsta sÀtt. Vi vill med denna rapport belysa metoder som kan anvÀndas av polisen i deras arbete mot narkotika. Vad görs nationellt, men frÀmst, vad görs pÄ myndighetsnivÄ? Rapporten begrÀnsas pÄ myndighetsnivÄ till Södermanland och VÀstra Götaland.

Bakgrund: Idag finns ett stort antal personer som vuxit upp med missbrukande förÀldrar. Dessa personer löper sjÀlva en ökad risk för att drabbas av ohÀlsa, bland annat riskerar de att sjÀlva hamna i missbruk samt drabbas av psykisk ohÀlsa. Sannolikheten Àr dÀrför hög att allmÀnsjuksköterskor Àven kommer att möta denna grupp i vÄrden, och det Àr dÄ viktigt att kunna bemöta dessa personer med en förstÄelse för deras uppvÀxt.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelser och konsekvenser av att ha vuxit upp med missbrukande förÀldrar.Metod: Studien grundades pÄ en kvalitativ studie av sex biografier för att belysa Àmnet och svara an till syftet. Analysen genomfördes utifrÄn Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Personer som vÀxte upp med missbrukande förÀldrar pÄverkades pÄ flera olika sÀtt, vilket skapade konsekvenser i vuxenlivet sÄ som psykosociala problem, relationsproblem eller missbruksproblem. Flera utav informanterna kunde dock med hjÀlp av stöd gÄ vidare och acceptera sin uppvÀxt.Slutsats: Informanterna pÄverkades mycket av sin uppvÀxt senare i livet.