Tolvstegsmodellen som Àr grunden till Anonyma Alkoholisters, AA:s rörelse med fler, har allt sedan trettiotalet varit ett avgörande stöd för tusentals mÀnniskor som velat ta strid med sitt missbruk. Ett centralt vÀrde i denna rörelse Àr vÀrnandet av sitt oberoende och av sin anonymitet. Oberoendet gÀller kyrka och offentlig sektor likvÀl som privata organisationer.Ett andra centralt vÀrde Àr andlighet för den enskilda och i grupp. VÀgen till denna andlighet Àr alltsÄ inte nÄgon kyrkas utan missbrukarens. Hur ser denna andlighet ut som enbart Àr till för att stödja strÀvan mot nykterhet?Gruppen Àr en mycket viktig del i de tolv stegen.

Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor och mÀn som levt i ettdrogmissbruk beskriver sina förestÀllningar kring manligt, kvinnligt och sexualiteti ett aktivt missbruk. Utöver de förestÀllningar dessa personer hade undermissbruket ville vi Àven undersöka om dessa uppfattningar har kommit attförÀndras dÄ de lÀmnat missbruket. För att finna svar pÄ detta utförde vi tiokvalitativa semistrukturerade intervjuer varav fem mÀn och fem kvinnor, dÀrsamtliga levt mer Àn 15 Är i ett aktivt narkotikamissbruk. DÄ syftet var att se tillkönsuppfattningar i ett aktivt missbruk och vidare i ett drogfritt liv, var detgemensamt för samtliga informanter att de varit drogfria i mer Àn ett Är samt att dearbetat med sig sjÀlva och sin missbruksproblematik.För att kunna förstÄ och analysera vÄr empiri valde vi att anvÀnda oss av olikateoretiska perspektiv, sÄ som socialkonstruktivism, genusteori samtstÀmplingsteori. Studien visade att uppfattningarna kring manligt och kvinnligtkonstruerades i den rÄdande kontext informanterna befann sig i.

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur ett urval yrkesprofessionella, tvÄ barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vÄrt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvÀrprofessionellt team, bestÄende av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. VÄra huvudsakliga resultat Àr att motivationsarbete Àr nÄgot som Àr stÀndigt nÀrvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vÄrt resultat Àr det nÄgra verktyg som Àr mer betydelsefulla Àn andra i arbetet med gravida missbrukare.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra eventuella skillnader vad gÀller livsförhÄllanden mellan tvÄ grupper kvinnor inom missbruksvÄrden i Sverige. Den ena gruppen hade varit utsatt för sexuellt vÄld innan sin missbruksdebut och den andra gruppen hade inte varit utsatt för detta. De faktorer som undersöktes psykisk- och fysisk hÀlsa, levnadsform, utbildning/försörjning och allvarligare missbruk.  Studien genomfördes med anvÀndning av en sammanstÀllning frÄn DOKs (Dokumentation av klient) inskrivningsformulÀr. Resultatet visade att det i vissa avseenden fanns skillnader mellan dessa grupper medan det i andra avseenden inte fanns nÄgon större skillnad.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer som har bott pÄ Hammarbakkens behandlingshem upplevde den CRA behandling som de har fÄtt för sitt missbruk och om de upplevde att behandlingen har haft inverkan pÄ deras narkotika- och/eller alkoholvanor. Genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer söktes svar pÄ frÄgorna: Upplever de att behandlingen bidragit till en förÀndring i deras liv och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Vad upplever de som negativt/positivt med behandlingen? Har de kunnat ta med sig nÄgra lÀrdomar frÄn behandlingen? Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av inlÀrningspsykologiska teorier. För studien intervjuades sex personer, tvÄ kvinnor och fyra mÀn, mellan 29 och 61 Är. Resultaten visade att behandlingen, generellt, upplevdes ha bidragit till en förÀndring i intervjupersonernas liv i form av fÀrre dagar i missbruk.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att beskriva den problematik som ungdomar som vÀxer upp med en förÀlder med missbruksproblematik upplever. Uppsatsen syftar till att utveckla nya kunskaper hur det Àr att vÀxa upp med en förÀlder som har eller haft ett missbruk samt vilka konsekvenser det fÄr för ungdomarna. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr fyra respondenter intervjuades för att besvara frÄgestÀllningar utifrÄn deras egna erfarenheter, kÀnslor och tankar. Respondenterna valdes genom ett snöbollsurval och intervjuerna skedde pÄ en trygg plats för respondenterna. Analysmetoden som anvÀndes var meningskodning samt meningskoncentrering, detta för att effektivisera arbetssÀttet.

Denna litteraturstudie Àr avsedd för sjuksköterskor som i sitt vardagliga arbete trÀffar personer med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Denna patientgrupp förekommer överallt i vÄrden. Författarna tror att det saknas tillrÀckligt med kunskap hos sjuksköterskan för att kunna möta och ge dessa personer en sÄ bra vÄrd som möjligt. Syftet med studien Àr att undersöka evidensen av sambandet mellan personer med ADHD och riskerna att utveckla ett framtida missbruk för att öka sjuksköterskans kunskap. Forskningen Àr oense om huruvida det föreligger en ökad risk för missbruk vid ADHD, dock kan det ses att om personen samtidigt har en uppförandestörning sÄ ökar risken.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta Àr en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna anvÀnde vi oss av en frÄgemall som bland annat berörde ekonomi, vÄld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vÄr ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss pÄ; vÄld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vÄr kÀrnkategori som blev utsatthet.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta Àr en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna anvÀnde vi oss av en frÄgemall som bland annat berörde ekonomi, vÄld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vÄr ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss pÄ; vÄld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/ öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vÄr kÀrnkategori som blev utsatthet.

Denna litteraturstudie behandlar anvÀndandet av sport som medel för att bekÀmpa ungdomsbrottsligheten. Fyra centrala frÄgestÀllningar eller teman diskuteras. Studien försöker (1) ta reda pÄ om det verkligen Àr brottsförebyggande för ungdomar att sporta och (2) ge exempel pÄ hur det i sÄ fall kan verka preventivt att utöva idrotterna. DÀrutöver strÀvar studien efter att (3) identifiera sportens möjliga roll i brottspreventionen, i samhÀllets generella prevention men Àven rollen för enskilda ungdomsgrupper. Till sist undersöks (4) om det gÄr att hitta nÄgra sporttyper som Àr sÀrskilt intressanta ur brottspreventionens synvinkel eftersom begreppet sport innehÄller mÄnga olikartade grenar.

Alkoholrelaterade problem pÄtrÀffas överallt i vÄrt samhÀlle, Àven inom den somatiska vÄrden. Rapporter visar att kvinnors alkoholkonsumtion ökar och i takt med det, riskerar allt fler kvinnor att fastna i ett missbruk. DÀrför kÀnns det angelÀget att uppmÀrksamma kvinnornas upplevelser av att vara kvinna och missbrukare. Kvinnor börjar missbruka alkohol senare i livet Àn mÀn, men de har en snabbare beroendeutveckling och lÀgre tÄlighet för alkohol Àn vad mÀn har. Detta examensarbete har livsvÀrlds- och genusperspektiven som teoretiska utgÄngspunkter.

Svensk kriminalvĂ„rd har över tiden succesivt gĂ„tt frĂ„n kroppsstraff till att innebĂ€ra vĂ„rd och anpassning till ett liv i frihet. I dagens kriminalvĂ„rd definieras det av visionen ?bĂ€ttre ut? (KriminalvĂ„rden 1). FörutsĂ€ttningarna för ett liv utan kriminalitet och missbruk Ă€r starkt kopplade till möjligheten att erhĂ„lla ett arbete och en bostad efter verkstĂ€lligheten. Enligt tidigare forskning sĂ„ framgĂ„r det tydligt hur missbruk och ett kriminellt levnadssĂ€tt kan brytas med hjĂ€lp av en utbildning. En utbildning som kan pĂ„börjas under verkstĂ€lligheten för att ge den frihetsberövade ett verktyg som underlĂ€ttar en Ă„teranpassning (BRÅ 2013). I denna rapport ligger tyngdpunkten pĂ„ samtal och intervjuer samt en enkĂ€tundersökning avseende intagna som i nulĂ€get verkstĂ€ller ett straff samt nyligen blivit villkorligt frigivna (VF).

Syftet med studien Àr att skapa en ökad kunskap om hur det Àr att leva i missbruk och vad det Àr som gör att missbrukaren vill bli drogfri. Vidare vill uppsatsen undersöka och skapa en förstÄelse för vad det Àr som hjÀlper missbrukarna att förbli drogfria. Ett missbruk har inte bara förödande konsekvenser för individen, utan kostar Àven samhÀllet oerhört mycket. I Sverige uppskattas det finnas mellan 26 000 och 30 000 tunga missbrukare (Brottförebyggande rÄdet 2012 refererad i Brottsförebyggande rÄdet, 2013). Sju intervjuer genomfördes och dessa analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och inslag av grounded theory.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka möjligheter sjuksköterskan har för att arbeta preventivt för övervikt och obesitas. Författarna till det hÀr arbetet belyser vilka orsaker det finns till övervikt och obesitas. De undersöker Àven om det finns speciella ÄtgÀrder för kvinnor som drabbats av övervikt eller obesitas. Resultatet visar att endast en ÄtgÀrd inte Àr tillrÀcklig för en bestÄende viktnedgÄng utan flera faktorer mÄste samköras för att nÄ det bÀsta resultatet..

I denna studie Àr syftet att undersöka och analysera personer som haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende, nÀr det gÀller deras uppfattning och upplevelse av omgivningens syn pÄ dem och deras dÄvarande missbruk. Vidare vill vi belysa och analysera om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt denna syn pÄverkat dem, i förhÄllande till deras missbruk. För att besvara syftet har följande frÄgestÀllningar anvÀnts: Hur upplever mÀnniskor som har haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende att deras omgivning sÄg pÄ dem och deras dÄvarande missbruk? Vad var det avgörande för att dessa mÀnniskor tog sig ur sitt beroende? Hur kan detta förstÄs ur ett stigmatiseringsperspektiv? Idag hÀvdar mÄnga att problemet med alkohol- och narkotikamissbruk inte Àr sjÀlva drogerna i sig utan att alltfler mÀnniskor lever under ett negativt samhÀlleligt tryck. Via stÀmpling skapar detta tryck personliga besvÀr sÄsom Ängest, sjÀlvdestruktivitet och dÄlig sjÀlvbild.