Ämnet hälsa är i dagens samhälle aktuellt både i media och i skolvärden. Eleverna måste må så bra som möjligt för att det ska främja inlärningen. Studiens syfte var därför att undersöka skolpersonals uppfattningar om hälsofrämjande arbete i grundskolans tidigare år för att skapa förståelse och kunskap om ämnet. Frågeställningarna vi belyser är följande:? Hur säger sig pedagogerna på skolan arbeta hälsofrämjande?? Vad har de haft för fördelar/förutsättningar och vad har de mött för hinder/motgångar? ? Varför väljer pedagogerna att arbeta hälsofrämjande och hur motiverar de sitt val?? På vilket sätt finner pedagogerna stöd för sitt hälsofrämjande arbetssätt?Metoden som använts är kvalitativa intervjuer av halvstrukturerad natur.

Länge har jag intresserat mig för skapandet av musik, kanske för att jag betraktar mig själv som en musikalisk improvisatör. I detta arbete utforskar jag därför hur jag arbetar med komposition, vilka metoder jag använder, vilka andra metoder som finns och vilka av dem jag kan bredda mig med. Målet är att vid genomfört arbete ha en översikt av min skapandeprocess, för att själv kunna vidareutveckla den, samtidigt som jag hoppas kunna hjälpa läsaren att, genom igenkänning, se sin egen process i nytt ljus. I detta arbete analyseras videoupptagningar och loggboksinlägg ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att jag betraktar verktyg som något som både finns i intellektet och i den fysiska världen. Jag har även erfarit hur tätt sammanbundna dessa är. Dessutom influerar de resultatet, vilket gör valet av verktyg viktigt.

 Tidigare forskning har fokuserat på emotionellt arbete i form av bland annat "surface och deep acting", emotionell dissonans och kundinteraktioner. Denna studie ämnade besvara frågeställningen: Har ålder respektive yrkeserfarenhet samband med en SJ AB anställds grad av emotionellt arbete i kundkontakter? Urvalet bestod av 65 anställda från ett flertal SJ Resebutiker i Sverige. Resultat visade att äldre anställda och anställda med längre yrkeserfarenhet hade ett starkare samband med krav och välmående på arbetet. Detta visar att det alltså är de som klarar emotionellt arbete bättre.

Den här studien handlar om hur lärare hanterar det dagliga arbetet med målrelaterat arbete och bedömning i förberedelseklassen. Syftet med studien är att undersöka vilka mål lärarna utgår ifrån i arbetet med sina elever samt hur de arbetar med bedömning och dokumentation av elevernas språkutveckling. Undersökningen består av fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i förberedelseklass på tre olika grundskolor. Enligt resultatet arbetar lärarna i enlighet med andraspråksforskningen samtidigt som deras arbete på flera punkter krockar med Skolverkets förordningar. Studien visar även att Skolverkets förordningar i ett fall motsäger varandra samt att lärarna arbetar enligt 4 § i Skollagen då de anpassar utbildningen efter varje elevs behov..

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som några förskollärare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av särskilt stöd var att förskollärarens professionella roll uppfattades utifrån flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhållningssätt. Förskollärarnas uppfattningar om stödet de fick från andra professionella i arbete med barn i behov av särskilt stöd uttrycktes som positivt och väsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.

Undersökningen behandlar individens upplevelser av återgången till arbete efter långtidssjukskrivning på grund av utmattningssyndrom. Ansatsen var fenomenografi och insamlandet av undersökningsmaterialet skedde genom intervjuer. Resultatet visar att respondenterna i de flesta fall har varit drivande i sin egen återgång och att motivation är ett centralt begrepp i detta sammanhang. I resultatet framkom också att stöd är viktigt för en lyckad återgång. Varifrån stödet kommer varierar, men det är framför allt det professionella stödet, i form av samtalsterapi, som har visat sig vara viktigt.

Med anledning av läroplanens tyngd på samverkan mellan hem och skola är syftet med detta arbete att få en bild av hur lärare ser på sina föräldrakontakter. Frågeställningarna är när, hur och varför hem och skola tar kontakt med varandra och hur kontakterna skulle kunna förbättras. I detta arbete ingår en kvalitativ studie där ett antal lärare intervjuas om deras uppfattningar av föräldrasamverkan..

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om pedagoger i förskolan använder sig av musik för att främja barnens matematikinlärning och i sådana fall på vilket sätt de gör det, eller om de använder sig av matematik och musik var för sig. I undersökningen medverkade fyra förskollärare och intervjuerna utfördes både enskilt och i par och vi utförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I arbetet tar resultatet av intervjuerna upp och kopplas till den valda litteraturen samt våra tankar kring arbetet med matematik och musik som en helhet. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder matematik och musik tillsammans, men ofta omedvetet. Dock har de en positiv inställning till ämnesintegrerat arbete..

Denna uppsats syftar till att undersöka socialarbetares uppfattningar om massmediers framställningar av och påverkan på socialt arbete och professionen.Vi har genom kontakter fått tag på samtliga respondenter. Urvalet har skett genom ett snöbollsurval då vi var ute efter en specifik målgrupp, socialarbetare som arbetar inom Socialtjänsten. Respondenterna har i fokusgrupper fått diskutera om sina egna uppfattningar av socialt arbete och massmedia utifrån tre artiklar som berör socialt arbete. En fokusgruppsguide utformades och användes som stöd vid fokusgrupperna. Fokusgruppsguiden berörde teman såsom hur de uppfattar att massmedier framställer socialt arbete och socialarbetare, om de uppfattar att massmedier påverkar socialt arbete och socialarbetare och hur de skulle vilja att massmedier framställer socialt arbete och socialarbetare.Socialarbetarnas uppfattningar av massmediers framställningar var att det övervägande var negativa.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande inom vården. Tidigare studier visar att sjuksköterskans arbete påverkas på många olika sätt i en stressad situation, till exempel att val av prioritering eller logiskt tänkande blir försämrat då den kognitiva förmågan försämras under stress.Med patientsäkerhet menas att patienten inte ska drabbas av någon vårdskada i form av fysisk eller psykisk skada under sjukhusvistelsen som kan öka lidandet hos patienten.    Syfte: Syftet var att belysa hur stress påverkar sjuksköterskors arbete för en patientsäker vård.Metod: Ostrukturerad kvalitativ intervjustudie med sex allmänsjuksköterskor. Innehållsanalysen var inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys.Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades och det var göra fel i arbetet, avbrott, svårt att prioritera det viktiga samt slarv i arbetsmoment. Sjuksköterskorna upplevde att stressen störde deras arbete och den säkra vården påverkades negativt, till exempel feladministreringar.Slutsats: Den negativa stressen påverkar sjuksköterskornas arbete för en patientsäker vård. Risken för feladministreringar och minskad patientsäkerhet ökar när sjuksköterskor arbetar i en stressad arbetsmiljö.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Den form av medling som tas upp i detta arbete är medling vid ungdomsbrott, utifrån de principer som används i Örnsköldsvik. Vi har skaffat material från medlare i Örnsköldsvik samt tagit reda på fakta ur ett antal böcker gällande medling för att få en större inblick i medlingsförfarandet just vad det gäller Örnsköldsviksmodellen. Vi har bl.a. funderat kring de positiva och negativa effekterna på både gärningsman och brottsoffret samt tagit del av den statistik som finns gällande återfall av ungdomar som deltagit i medling..

Då människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha en frisk och välmående personal. Fokus ligger då oftast på företagets behållning av hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var därför att beskriva hur anställda upplevde hälsofrämjande arbete på sin arbetsplats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med samtliga anställda på ett litet företag.

Studiens syfte var att undersöka hur socialarbetare inom socialtjänsten i en kommun beskriver sitt arbete med barn och föräldrar där barn upplevt våld inom familjen.  Frågeställningarna handlade om hur barn görs delaktiga i socialtjänstens arbete och vilket stöd barn och föräldrar erhåller. Fem socialarbetare intervjuades utifrån en tematiserad intervjuguide och vinjett. De teoretiska perspektiven som användes i analysen var systemteori och risk- och skyddsfaktorer.  Resultatet visade på att barn är delaktiga i socialtjänstens arbete genom att de ges information och erbjuds samtal utifrån barnets behov.  Det framkom även att det finns ett helhetstänk inom socialtjänsten då både barn och föräldrar erbjuds stöd i familjer där barn upplevt våld. Dessutom visade resultatet på att socialtjänsten kan hjälpa till att utveckla det sociala nätverket hos familjerna..