BakgrundFetma är en utbredd folksjukdom, hos såväl barn och unga som hos vuxna.Övervikt och fetma ökar riskerna för flertalet livslånga och potentiellt livshotande sjukdomar som diabetes typ 2 och kardiovaskulära sjukdomar. Genom preventivt arbete kan sjuksköterskan hjälpa barn, föräldrar och familjer till en bättre hälsa vilket i längden även leder till en förbättrad hälsa på samhällsnivå.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma.MetodEn allmän litteraturöversikt valdes med avsikt att sammanställa den aktuella vetenskapliga kunskapen som finns inom ämnet. Totalt har 17 artiklar inkluderats.ResultatFem huvudkategorier formulerades. Förutsättningar för sjuksköterskans preventiva arbete mot barnfetma, med fokus på kunskap och ansvarsområden.Föräldrautbildning, med föräldrarnas avgörande roll för barnens hälsa i centrum samt hur sjuksköterskan på bästa sätt arbetar med utbildning av föräldrarna. Motiverande samtal,enligt forskning den mest framgångsrika metoden för preventionsarbete inom området.Interprofessionella teamet, ett arbetssätt som har stor potential att effektivisera preventionsarbetet.

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhället. På kommunal nivå genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande råd. I Skellefteå kommun utgörs detta av Förebyggande rådet i Skellefteå, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska områden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsområden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrån ett brottspreventivt perspektiv.

Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ?Framgångsrika skolor? har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ?Framgångsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? är olik diskursen till ?Framgångsrika skolor?.

I uppsatsen undersöker vi om individers tandvårdsprevention påverkas av ekonomisk riskaversion, hälsoriskaversion samt av deras ekonomiska situation. Med enkätdata från 1834 personer insamlad i Kalmar län 2005 som underlag testas detta med en probit modell. De huvudsakliga slutsatserna är att vid de tandvårdsbeteenden där signifikanta resultat påträffas är det större sannolikhet att en individ med hög ekonomisk riskaversion eller hög hälsoriskaversion har ett preventivt beteende än en individ med lägre riskaversion. Sambandet är dock svagare vid hälsoriskaversion. En hög inkomst ökar ofta sannolikheten för ett preventivt beteende, vilket tyder på att inkomsteffekten dominerar.

Bakgrund Övervikt och fetma är en folksjukdom och ett av de största globala hälsoproblemen i vår tid. Det är den femte största orsaken till dödsfall världen över och är en riskfaktor för utvecklandet av ett flertal kroniska sjukdomar. I USA har fetma ökat i epidemiska proportioner bland både barn och vuxna och Mississippi är den delstat med störst prevalens. Delstaten har en befolkning på nästan tre miljoner invånare och hälften av befolkningen lider av fetma. Skolan har identifierats som en fördelaktig plats att arbeta med förebyggande och tidig identifiering av övervikt och fetma.

Syfte med det här arbetet var att försöka förstå och beskriva vad som definierar mobbning. Vilka är det som mobbar och vilka är det som blir utsatta för mobbningen. Om och hur mobbning påverkar den utsattes lärande och prestationer i skolan. Vad kan skolan göra? Hur arbetar skolor konkret och aktivt för att förebygga mobbning? Den här studien har utförts på fyra skolor.

Syftet med vår studie är att få syn på hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hållbar utveckling. Vi inleder vårt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hållbar utveckling uppkommit i stort och hur detta ämne tog plats i läroplanen. För att få syn på vårt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger på tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för år 2010. Resultaten av intervjuerna visade på att alla fritidshem källsorterar och komposterar men det är bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom området för hållbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hållbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..

Den liberala synen på droger som finns idag, påverkar ungdomar i dagens samhälle. Skolan är en plats där de påverkas av både grupptryck och av andra yttre faktorer. Vi har i vår uppsats diskuterat om hur man kan förebygga langning på skolor. Det är viktigt att man i ett tidigt skede ser till att begränsa ungdomars tillgänglighet av alkohol och droger och skolan kan vara en viktig faktor i detta arbete. Uppsatsen är byggd på en liten empirisk undersökning bland gymnasieelever i Umeå kommun.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialtjänsten arbetar preventivt med missbrukande gravida kvinnor i tre kommuner i Västernorrlands län. Sundsvall, Timrå och Härnösand. Detta sker med stöd av två frågeställningar:? Är nationella och kommunala riktlinjer angående preventivt arbete kända och använda?? Vilken inställning har socialsekreterarna i de tre kommunerna till de insatser de kan erbjuda gravida missbrukare?Studien bygger på kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer av fyra personer verksamma vid de tre socialtjänsterna. I analysprocessen har ad hoc metod använts, i enlighet med denna har materialet sammanställts och delats in under ett antal övergripande kategorier.

Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ?Framgångsrika skolor? har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ?Framgångsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? är olik diskursen till ?Framgångsrika skolor?.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur kuratorer i högstadie- och gymnasieskolor arbetar preventivt och hälsofrämjande med ungdomars psykiska hälsa samt hur kuratorers samverkan med andra ser ut. Vi ville också ta reda på vilken problematik som enligt kuratorerna är vanligast samt orsaken till detta. Vi har använt oss av en hermeneutisk utgångspunkt med kvalitativ ansats, baserad på intervjuer med kuratorer. I resultatet har det framkommit att de ungdomar som har kontakt med kuratorn ofta kommer dit genom en lärare, skolsköterska eller av egen vilja. Den problematik som tycks dominera är till exempel trötthet, stress, hemsituation eller kamratrelationer.

Bakgrund: Av Sveriges barn och ungdomar lider ca 5 % av fetma och 20 % av övervikt. Det är viktigt att identifiera och behandla övervikt och fetma i tidig ålder. Skolsköterskan hälsofrämjande arbete där hon träffar alla barn utgör en mycket viktig del i folkhälsoarbetet mot övervikt och fetma.Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt och fetma hos barn inom skolhälsovården.Metod: Studien genomfördes med en induktiv kvalitativ design. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Data analyserade genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: När materialet från intervjuerna med skolsköterskorna analyserade skapades fem kategorier och tolv underkategorier.

Detta arbete är en forskningsöversikt över kränkande behandling och mobbning av sexuella minoriteter i svenska och nordamerikanska skolor, samt skolors antimobbningsarbete och vilka förhållningssätt som verkar kunna motverka negativa trender. Ramen för uppsatsen är den svenska lagstiftningen om diskriminering och kränkande behandling av barn och ungdomar, som ställs i relation till forskning i skolor för att påvisa samband och skillnader mellan teori och praktik. Nordamerikansk forskning är inkluderad för att ge mer insikt i ämnesområdet och att bidra med ett transnationellt perspektiv. Den valda forskningen visar att sexuella minoriteter löper en högre risk att falla offer för kränkande behandling och mobbning, samtidigt som konsekvenserna är högst oroväckande i form av bl.a. nedsatt psykisk hälsa, depression och självmordsförsök.

I Malmö stad finns en handlingsplan för drogförebyggande arbete där två punkter handlar om skolan. Vårt syfte var att undersöka hur denna handlingsplan har implementerats på ett antal skolor i Malmö. Detta gjorde vi genom att utföra fyra stycken kvalitativa intervjuer med rektorer på fyra olika skolor och en intervju med en anställd på Malmö stadsförvaltning eller i Malmö stad. Vi fann att implementeringen inte fungerat väl då rektorerna inte använder sig av handlingsplanen. Dock finns det trots detta ett fungerande drogförebyggande arbete på skolorna..

Syfte: Studien unders?ker skolledningens perspektiv i skolors arbete med olika h?lsofr?mjande aspekter g?llande fysisk aktivitet och h?lsosamma matvanor p? skolor i varierande socioekonomiska omr?den. Metod: Denna tv?rsnittsstudie anv?nder b?de kvantitativ och kvalitativ metod f?r att unders?ka sekund?rdata som h?mtats fr?n Generation Peps verktyg Pep Skola. Statistiska tester av kvantitativ data har gjorts f?r att unders?ka om det finns skillnader i arbetet med att fr?mja fysisk aktivitet och h?lsosamma kostvanor i skolor med h?gt socioekonomiskt index (SEI) j?mf?rt med l?gt SEI. Det har ocks? unders?kts om det skiljer sig ?t i arbetet med fysisk aktivitet j?mf?rt med h?lsosam kost.