Högstadieelever kan antas uppleva skolrelaterade Prestationskrav och forskningen tyder på att höga krav hos unga kan hänga samman med ökad risk för psykisk ohälsa (Rose & Perski, 2008). Syftet var att få en bild av upplevda skolrelaterade Prestationskrav hos barn i år 8 samt möjliga uppkomst- och vidmakthållandefaktorer avseende dessa krav. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer med 20 elever från skolor i områden med hög socioekonomisk status och bearbetades genom omväxlande induktiv respektive deduktiv tematisk analys. Analysen resulterade i teman kring barnens egna upplevda Prestationskrav samt möjliga uppkomst- och vidmakthållandefaktorer, såväl externa som individrelaterade, till dessa krav. Det faktum att barnen befinner sig i tonåren uppfattades som en etablerande omständighet.

Bakgrund: Studier visar att högskolestudenter känner sig stressade flera dagar i veckan. Den mentala hälsan är något som påverkas av skolarbete och den påverkas även negativt av pressen och oron för den akademiska prestationen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur högskolestudenter beskriver att upplevda Prestationskrav uppkommer. Metod: För att besvara syftet gjordes en intervjustudie med studenter på en högskola i sydvästra Sverige. Insamlingen av data gjordes i form av semistrukturerade intervjuer.

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program på gymnasieskolan upplever att delaktighet, Prestationskrav och betyg påverkar deras stress och välmående.Studien gjordes på två gymnasieskolor i två mindre städer i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. Enkäterna delades ut till totalt fyra klasser, två på varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjälp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förståelse för svaren som enkäterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare än betygsättningen.

Denna uppsats behandlar hur elever upplever Prestationskrav ur ett genusperspektiv, baserat på sex diskurser av Inga Wernersson samt om det finns någon skillnad mellan killar och tjejer men även om det finns någon skillnad mellan elever på estisk/ praktiska program och elever på teoretiska program. Teorin som ligger till grund för uppsatsen är de sex diskurser av Wernersson. Metoden som föreligger analysen är en kvantitativ studie för att en viss generalisering skall kunna göras vilket inte hade varit möjligt med intervjumetoden. Undersökningen är genomförd bland 100 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att det finns en del skillnader mellan eleverna på de olika programmen men att den största skillnaden finns mellan killarna och tjejerna totalt sett, tjejerna anser ser betydligt mer stressade och oroliga över skolarbetet än killarna.

Studiens syfte var att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetisk program på gymnasieskolan upplever att delaktighet, Prestationskrav och betyg påverkar deras stress och välmående.Studien gjordes på två gymnasieskolor i två mindre städer i Sverige. En av skolorna hade en spetsutbildning, den andra skolan hade ett nationellt estetiskt program. Enkäterna delades ut till totalt fyra klasser, två på varje skola och sammanlagt 19 elever. Den teoretiska utgångspunkten i studien har varit hermeneutiken. Med hjälp av den hermeneutiska analysmodellen har vi tolkat och bildat oss en förståelse för svaren som enkäterna gett oss.Resultatet visade att dansen hade en stor betydelse för eleverna vilket innebar att dansutövandet var viktigare än betygsättningen.

Bakgrund: Graden av självrapporterad stress bland tonåringar i Sverige är hög. 30 % av flickorna i årskurs 4-9 och 23 % av jämnåriga pojkar upplever att de är stressade. I årskurs 2 i gymnasiet anger nästan 40 % av flickorna att de är stressade och 20 % av pojkarna. Den största anledningen är Prestationskrav i relation till skolan och hemuppgifter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader mellan flickor och pojkars upplevda stress i åldrarna 13-19 år i Sverige, Danmark och Norge. Metod: Studien utfördes genom en litteraturstudie där artiklar sökts i databaserna PubMed, PsycINFO, Sociological abstracts, Social Services Abstracts och Medline. För att hitta studier med en hög kvalitet användes en graderingsmall. Resultat: Både flickor och pojkar upplever stress, men flickor till en högre grad.

Det är många faktorer som påverkar elevernas självuppfattning. Vi som lärare har ett stort ansvar för att på bästa sätt hjälpa eleverna att skapa en personlighet de kan vara stolta över. Vi har sett att motivationen har en central roll i hur elever presterar. Genom att skapa ett klimat i klassrummet som främjar elevernas lust att lära och som motverkar stress och Prestationskrav får eleverna en positivare själuppfattning. Det är viktigt att låta eleverna göra fel så att de inser att det är av sina misstag de utvecklas..

Inom företagshälsovården söker många patienter för stressrelaterad ohälsa. Problematiken kan i större eller mindre grad vara relaterad till arbetsmiljön, men också påverkas av den totala livssituationen. En del av dessa patienter uppfyller kriterier för utmattningssyndrom. Funktionsnedsättningen vid utmattningssyndrom medför ofta sjukskrivning. Frågan är hur dessa patienters hälsa och sjukskrivningssituation påverkas av omgivningsfaktorer i arbetsliv och privatliv? En annan frågeställning gäller vilken påverkan som erhålls från försäkringssystemets regler och kontakterna med Försäkringskassan samt betydelsen av sjukvårdens insatser.

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan personlighet, psykosociala arbetsmiljöfaktorer och arbetstrivsel i bemanningsbranschen. 88 tjänstemän, anställda som ambulerande konsulter på ett av Sveriges största bemanningsföretag, deltog i undersökningen. Av respondenterna var 76 % kvinnor och 56 % var mellan 25- 35 år. En enkät innehållande 103 frågor som handlade om arbetstillfredsställelse, personlighet och psykosociala arbetsmiljöfaktorer användes i studien. Materialet bearbetades i huvudsak genom korrelations- regressions- och diskriminantanalyser.

Syftet med detta arbete var att få kunskap om vad några elever i år 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som får dem att anstränga sig och göra sitt bästa i skolan samt att försöka ta reda på om det verkar finnas några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med låga betyg. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer med nio elever i år 9, varav fem med höga betyg och fyra med låga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation påverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av både yttre motivation i form av betyg och inre motivation där känslan av att lyckas och förstå är viktig liksom att det man arbetar med känns meningsfullt och intressant. Läraren har också en stor betydelse för elevernas motivation.

Studiens syfte är att ur ett psykoanalytiskt perspektiv studera vad för konsekvenser vår individualistiska kultur får för den enskilde individen med avseende på frågor rörande brist, begär och lidande. För att kunna utforska om samtidens psykiska lidande är ett uttryck för att dessa frågor förnekas, intervjuades fem psykodynamiskt praktiserande psykoterapeuter vars upplevelser bär en avspegling av patienters lidande. Frågeställningen lyder: Hur ser den huvudsakliga patientproblematiken ut idag hos en grupp psykoterapeuter i enskild verksamhet? Vad anser dessa kliniskt arbetande psykoterapeuter vara dess orsak? Metoden som är kvalitativ har analyserats med hjälp av EPP-metoden. Undersökningens resultat visar tre skäl till patienters lidande: Begärslöshet, relationslöshet och Prestationskrav.

Fotbollsdomare utsätts för en mängd olika stressorer. De använder sig av olika copingstrategier för att klara av dessa. Domare får utstå både knuffar, sparkar, slag och dödshot. Motivationen till att trots allt fortsätta döma har visat sig ligga i kärleken till sporten. Det saknas dock kvalitativ forskning inom området.

Studiens huvudsakliga syfte är att se hur konfirmationsundervisningen ser ut ur pedagogisk synvinkel, vad den har för mål, innehåll och hur undervisningen bedrivs. Antalet femtonåringar som konfirmeras i Svenska kyrkan har sjunkit drastiskt sedan 1970 och därför ville jag även se vad kyrkan gör för att locka till sig fler ungdomar till läsning. Jag valde därför att intervjua fem präster för att få en djupare förståelse över fenomenet. Jag kom fram till att målet med konfirmandarbetet är att ge ungdomarna ett eget andligt liv, få en bra livssyn och ge dem en bra relation till den kristna tron. För att nå dit får konfirmanderna diskutera olika livsfrågor, lära sig om bibelns olika berättelser samt besöka gudstjänster.

Bakgrund:                   Under senare år har de börsnoterade bolagens styrning kommit att intressera samhället. Ett viktigt fenomen i bolagens styrning är styrelserna. Under de senaste 15 åren har omfattande regleringar införts för att klargöra och definiera hur styrelserna i de börsnoterade bolagen skall sättas samman och arbeta.Syfte:                            Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, det svenska styrelsenätverket förändras efter utvecklandet och implementeringen av en reglering. Vår ambition är att ge förklaringar till varför eventuella förändringar sker.Avgränsning:               Studien har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning som ett fall av reglering för att se hur denna har påverkat styrelsenätverket.Metod:                          En social nätverksanalys av styrelseledamöternas nätverk har genomförts. Studien omfattar bolag noterade på en svensk reglerad marknad med säte i Sverige.Slutsats:                        Studien påvisar att införandet av en styrelsereglering inte behöver leda till förändringar i styrelsenätverket.

Syftet med vår kvantitativa studie var att utifrån ett genusperspektiv undersöka och analysera gymnasieelevers upplevda psykiska ohälsa. Syftet var också att studera om det fanns någon skillnad mellan gymnasieelevers psykiska ohälsa på yrkesförberedande respektive studieförberedande program. För att samla in vårt empiriska material använde vi oss av gruppenkäter. Enkäten var uppdelad i två olika delar, där den första delen bestod av upplevelsefrågor, medan den andra delen bestod av ett självskattningsformulär, där eleverna fick göra en självskattning på en likertskala av olika faktorer som kan påverka den psykiska ohälsan. Enkätstudien genomfördes på gymnasieelever i årskurs två på tre gymnasieskolor, och sammanlagt samlades det in 179 stycken enkäter.