Sök:

Sökresultat:

954 Uppsatser om Prestation och sömn - Sida 18 av 64

Etiska fonder : en studie för att undersöka om avkastningen skiljer sig mellan etiska och traditionella fonder?

I takt med att miljö och socialt ansvarstagande blivit en central frÄga globalt har Àven mÄnga privatpersoner fÄtt en vilja att ta stÀllning i dessa frÄgor nÀr de gÀller vardagliga Àrenden som konsumtion. Detta har lett till att mÄnga varor skapats i ny form som anpassar sig efter konsumenternas preferenser. Fenomenet Àr vanligast för matvaror, dÀr mÄnga varor numera bÄde existerar i sin traditionella form samt som ekologiskt alternativ, men förekommer ocksÄ för investeringar. I fondmarknaden idag finns etiska fonder som tar hÀnsyn till miljö och socialt ansvarstagande nÀr de vÀljer bolag att investera i. DÄ dessa fonder lyder under en restriktion Àr det intressant att veta om de presterar i enlighet med de traditionella fonderna eller om det finns en skillnad.

Standardisering VS Anpassning och korrelationen till lönsamhet : En flerfallsstudie om hur anpassningsgraden av marknadsstrategier pÄverkar prestation

Syfte: Studien syftar till att undersöka förhÄllandet mellan standardisering och anpassning. Detta genom att undersöka prestationen för olika marknadsstrategier beroende pÄ anpassningsgrad samt omvÀrldsfaktorer.Problemformulering: Hur korrelerar anpassningsgraden för marknadsstrategier till prestation?Metod: Kvantitativ och kvalitativ metod har anvÀnds i första hand för att angripa vÄr problemformulering. Valet av ansats Àr viktigt för att kunna avgöra lÀmplig analysmetod. Det finns sedan tvÄ sÀtt att mÀta hur verkligheten ser ut och det Àr genom induktion och deduktion.

Titta, lyssna och hÀrma! : En studie som undersöker imitationsförmÄgan för auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan 4 och 8 Är.

Syftet med studien var att underso?ka imitationsfo?rma?gan fo?r auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan fyra och a?tta a?r. Den visuella imitationen underso?ktes i form av meningsfulla samt icke-meningsfulla handlingar. Den auditiva imitationen underso?ktes i form av meningsfull meningsrepetition samt icke-meningsfull nonordsrepetition.

T?vlingsdansares upplevelser och hantering av kostintag samt magbesv?r i relation till prestation

Syfte: Syftet ?r att utforska vilka utmaningar det finns inom t?vlingsdansen ballroom relaterade till energitillg?ng och magbesv?r samt hur man l?ser dessa problem f?r attprestera optimalt.Metod: Semistrukturerade intervjuer av 6 t?vlingsdansare inom ballroom, f?ljt av kvalitativ inneh?llsanalys.Resultat: D? problem med k?nsla av energibrist och magont hos t?vlingsdansare inom ballroom framkommit, unders?ks t?vlingsdansares upplevelser av energi, magproblem och nutritionsstrategier inf?r tr?ning samt t?vling. St?rre matintag f?re dans skapade obehagsk?nslor vid rotationer och/eller ett tryck ?ver magen fr?n partnern, men ?ven en allm?nt tung k?nsla i magen. Stora m?ltider kort inp? standarddans upplevdes mer besv?rande ?n vid latindans, fr?mst p.g.a.

"Men samtidigt sÄ fattar man ju sjÀlv att jag inte kan vara med hela tiden" : hur grundskoleelever med astma upplever fysisk aktivitet i och utanför skolan

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att ta reda pÄ och Àven bidra till en ökad kÀnnedom om och förstÄelse för hur grundskoleelever med astma, upplever fysisk aktivitet i och utanför skolan.Hur pÄverkas de av astman under fysiska aktiviteter pÄ fritiden och i skolan?Hur upplever de att de blir bemötta av sina klasskamrater och idrottslÀrare?Hur upplever de att astman pÄverkar deras fysiska prestation?PÄ vilket sÀtt hanterar de sin astma?MetodI undersökningen ingÄr sju grundskoleelever med astma, tvÄ pojkar och fem flickor. Studien utgÄr frÄn ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt och Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ enskilda intervjuer med varje deltagare. Intervjusamtalen pÄgick i ungefÀr 45 minuter. UtifrÄn det samlade intervjumaterialet formades fem omrÄden.

"DÄ kÀnner jag mig trygg.." En uppföljning av estetelevers trygghetskÀnsla

SyfteDet hÀr arbetet fokuserar pÄ ett antal studerande pÄ ett musikestetiskt gymnasieprogram ochsyftar till fristÄende uppföljning av en separat enkÀtstudie vars resultat uppgetts visa pÄ enovÀntad otrygghetskÀnsla bland eleverna pÄ skolan.FrÄgestÀllning- Hur definierar en grupp elever begreppet ?trygghet i skolan??- Anser de sig i nulÀget omfattas av sÄdan trygghet?- Kan nödvÀndiga arbetssÀtt för inriktningen sÄsom prestation inför andra vid konserterm.m., pÄverka elevernas trygghetsupplevelse?Ett antal underliggande frÄgestÀllningar har utifrÄn ovanstÄende utgjort riktlinje ikonstruktionen av enkÀtfrÄgor. Samlade i ett antal kluster under lÀmpliga rubriker,Äterkommer dessa klusterfrÄgor i diskussionsdelen i avslutningen av rapporten.MetodJag har valt att anvÀnda mig av litteratur samt en anonym elevenkÀt med en kombination avkvantitativ och kvalitativ inriktning med efterföljande analys, som metod i min undersökning.De flesta av enkÀtfrÄgorna fick en hög grad av standardisering medan möjlighet till öppnasvar gavs i nÄgra fall.ResultatEleverna verkar idag i allmÀnhet uppfatta sig sÄvÀl fysiskt som psykiskt trygga i skolan.DÀremot menar ganska mÄnga att de upplevt otrygghet vid sporadiska tillfÀllen.Deras beskrivningar av begreppet ?trygghet i skolan?, ger intrycket av att huvudsakligen avsepsykisk trygghet och uttrycker ett antal grundbehov med betydelse för att kunna kÀnna sÄdan.Dessa verkar förekomma i fyra olika kategorier:- Relationer med kompisar/lÀrare m.m.- Acceptans/Respekt frÄn omgivningen- SjÀlvsÀkerhet- Positiv kÀnsla i allmÀnhetUtöver detta tycks studien, avseende nödvÀndiga arbetsmetoder, ha synliggjort skillnader ifrÄga om sjÀlvupplevda prestationskrav i framförallt ett genusperspektiv. HÀr förefallerkvinnor i högre grad Àn mÀn, uppfatta sig som utsatta i den undersökta gruppen..

Att utforma ett belöningssystem : en djupstudie av Investor

Debatten om det rimliga i att tillÀmpa rörliga belöningsmodeller i form av bonusar och optionsprogram som ersÀttning för utfört arbete tycks Äterkomma varje vÄr i svensk massmedia. MÄnga undrar varför allt fler svenska företag vÀljer att följa denna trend, sÀrskilt som studier visar att nÄgot samband inte kan pÄvisas mellan prestation i form av mÄluppfyllelse och rörlig lön annat Àn med speciella förutsÀttningar. Mot denna bakgrund ter det sig intressant att vundersöka vilka faktorer som Àr styrande vid valet av lÀmplig belöningsmodell hos svenska företag. Ett sÀtt att öka insikten pÄ Àr att göra en djupstudie pÄ nÄgot lÀmpligt företag. Valet föll pÄ Investor, bland annat för att bolaget pÄ Ärets bolagsstÀmma beslutade anta ett nytt belöningsprogram.

Ladda, ÄterhÀmta och prestera - Idrottande ungdomars vanor kring uppladdnings- och ÄterhÀmtningsmÄl

Under ungdomstiden skapar mÄnga individer levnadsvanor, som sedan följer med dem under resten av livet. Det Àr dÀrför viktigt att ungdomar redan dÄ, blir medvetna om sina kostvanor och dess betydelse. DÄ idrottande ungdomar genomgÄr en tillvÀxtspurt samtidigt som den fysiska aktiviteten Àr hög, har de en stor energiförbrukning. Det Àr dÀrför viktigt att ha ett tillrÀckligt energiintag, dÄ det till stor del hjÀlper till att bibehÄlla och/eller förbÀttra prestationen. TvÄ mÄltider som mÄnga gÄnger kan hjÀlpa idrottare att uppnÄ energibalans, samt ge den extra energi som behövs inför och efter en trÀning/tÀvling Àr uppladdnings- och ÄterhÀmtningsmÄl.

?Man gör det man tycker om att göra? ?En kvalitativ studie i hur killar i Äldrarna 11- och 14 Är ser pÄ sig sjÀlva och sin psykosociala utveckling

Abstract Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur killar i Äldrarna 11 och 14 ser pÄ sig sjÀlva och sin psykosociala utveckling. Vad pÄverkar killars syn pÄ sig sjÀlva i sin psykosociala utveckling i Äldrarna 11- och 14 Är? Har killar i dessa Äldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berÀtta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och frÀmst mamman Àr viktig för killarna. Kompisar Àr Àven viktiga för killarna.

Ett motiverande klassrum : en undersökning av hur den fysiska klassrumsmiljön kan pÄverka elevers motivation 

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om och/eller hur man kan skapa en klassrumsmiljö som befrÀmjar elevers motivation, prestation och utveckling i den kommunala skolan. För att fÄ svar pÄ denna frÄga intervjuades Ätta lÀrare i Ärskurs ett till fem om hur de uppfattar den fysiska miljön och hur de tror att den kan pÄverka elevers motivation. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ intervju av halvstrukturerad typ samt aktuell litteratur i Àmnet för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor Studien visar att lÀrarna anser att den fysiska klassrumsmiljön har stor pÄverkan pÄ elevernas motivation och lust att lÀra. I intervjuerna framhöll alla lÀrare att den fysiska miljön pÄverkar eleverna pÄ ett eller annat sÀtt. Flera av lÀrarna betonade vikten av att eleverna trivs och kÀnner sig vÀlkomna i klassrummet.

Mental press pÄ fotbollstrÀnare? : - en undersökning av elitfotbollstrÀnares anvÀndande av idrottspsykologiska fÀrdigheter i samband med match

Syfte:Att undersöka elitfotbollstrÀnares anvÀndande av de idrottspsykologiska fÀrdigheterna mÄlsÀttning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin trÀnarroll i samband med match.FrÄgestÀllningar:Arbetar trÀnaren medvetet med idrottspsykologiska fÀrdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin trÀnarroll i samband med match? Hur och nÀr arbetar trÀnaren med idrottspsykologiska fÀrdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin trÀnarroll i samband med match?Metod:Sex manliga trÀnare i Äldern 36-57 Är med erfarenhet som ansvarig trÀnare pÄ elitnivÄ deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har anvÀnts som metod för datainsamling. FrÄgor och följdfrÄgor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska fÀrdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press.Resultat:Alla trÀnare Àr överens om att det finns en mental press pÄ elittrÀnare i fotboll i samband med match. Alla sex trÀnare arbetar med de fem idrottspsykologiska fÀrdigheterna, men det Àr bara i 13 fall av 30 som trÀnaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska fÀrdigheter.

Processtyrning och flöden inom den somatiska slutenvÄrden ? ur ett vÄrdutvecklande ledningsperspektiv

Tre ledande aktörer styr hÀlso- och sjukvÄrdens utveckling; politikerna, de administrativa ledningarna och de medicinska professionerna. Effektivitet och rÀttvisa Àr det övergripande mÄlet och budgeten Àr ett viktigt styrinstrument. Enligt Erlingsdottir (1999) överförs idéer urskiljningslöst till offentlig förvaltning frÄn privat sektor, dÀr de förvÀntas föra med sig den öppna marknadens mest ÄtrÄvÀrda egenskaper. Vilket sÀllan blir fallet. NPM (New Public Management) och revisionstrenden, Àr exempel pÄ dessa idéer.

Dyskalkyli : Normativa data fo?r svenska barn i a?rskurs 5 och 6 pa? Dyscalculia Screener och hur testresultat korrelerar med avkodningsfo?rma?ga och skolmatematik

Dyskalkyli (specifika ra?knesva?righeter) a?r en av flera orsaker till matematiksva?righeter. Studier har pa?visat samband mellan dyskalkyli och dyslexi och att personer med dyskalkyli har sva?rt att klara skolmatematiken. Tva? skilda synsa?tt fo?rklarar orsaken till dyskalkyli: systemteorin och modula?rteorin.

  Attityder till matematikundervisningen bland pojkar och flickor i skolan

 Syftet med undersökningen Àr att försöka se om det finns nÄgra skillnader mellan pojkars och flickors attityd till matematik. Jag vill Àven undersöka om det finns nÄgon könsskillnad vad gÀller prestation i Àmnet matematik. Min förhoppning Àr att i min framtida yrkesroll ha insikt i eventuella könsskillnader och att kunna underlÀtta för bÄde pojkar och flickor i deras matematikutveckling. Datainsamlingsmetoder var intervjuer och enkÀtundersökning. Resultaten visade pÄ att det finns en skillnad i attityd till matematik bland pojkar och flickor.

Kontextrika problem i gymnasieskolans fysikprov

Proven i dagens skola Àr ofta av klassisk karaktÀr, skrivna sÄ att de endast syftar till naturvetenskapen som en produkt. Hur skall vi fÄ proven mer motiverande för eleverna? Ett sÀtt kan vara att införa mer vardagsanknutna problem i proven. Arbetet syftar till att göra en jÀmförande studie bland ett antal naturvetenskapsstuderande gymnasieelever, dÀr vi jÀmför elevers prestation och motivation vid klassiska faktabetonade fysikproblem kontra vardagsanknutna frÄgor. Detta följs upp av elevintervjuer.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->