The aim with this thesis is to highlight components regarding small children?s reading environment in preschool and see how these affect their meeting with literature. The study is based on J. A. Appleyard?s theory on man?s development as a reader.

Håkansson, Katarina (2011). Hur skildrar barn i förskoleklass och deras föräldrar den skriftspråkliga utvecklingen; How children and their parents in a preschool class depict the development of written language; Med fokus på ett tidsperspektiv som sträcker sig från förskola till tiden i förskoleklass. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Mitt syfte med denna undersökning är att beskriva hur elever som går i förskoleklass och deras föräldrar och pedagoger skildrar den skriftspråkliga utvecklingen. Likaså vill jag undersöka om föräldrarnas egna läsvanor hänger samman med barnets läsintresse och behållning av olika läsupplevelser. Undersökningen är kvalitativ med inramning av ett sociokulturellt perspektiv och empirin grundar sig på tretton halvstrukturerade intervjuer.

In this thesis I investigate what librarians working with children do for six-year-olds at the libraries in order to stimulate them to read. I also investigate how children of this age read and what books are like for these beginners. The background for the thesis is that reading decreased a lot in ages three to eight during the 1980s and 1990s. My aim is to see what projects, methods and other strategies there are to get children to read. The method used is case study.

Lilja, Jane och Polverari, Monica. (2008). Vem vinner på integrering? Integrerade språkavdelningar ? ett föräldrarperspektiv. (Who Gains from Integration? Inclusive Language Preschool Units ? from the Parent´s Point of view.

Information and communication technologies (ICT) are constantly evolving in today's information society. The school uses ICT as a teaching tool and it begins to be included at the leisure-time in school by the educators.Aim of this study is to examine how educators describe their perceptions and experiences of using ICT in the leisure activities. The questions is about how the educators use ICT, what they believe children learn of ICT, and which advantages and disadvantages they see with ICT at leisure-time in school.Through a qualitative approach, I have had my questions answered by six trained educators, five of whom are recreational educators and one who is a preschool teacher. These have individually answered my interview questions as an interview took place over a phone call, while the others answered the same questions by e-mail. The interview questions were open-ended questions that were formulated so the educators could respond so freely and fulfilling as possible.The survey shows that teachers use ICT in multimodal approach at leisure-time in school, both in informing parents and in activities with the children.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Fryczynska, Izabela, Persson, Sara (2008). Klass och etnicitet på utomhusförskola. En studie utifrån föräldrarnas bakgrund. [Class and ethnicity in an outdoor preschool. A study on the basis of the parents' background].

Abstract Kokot, Maria. & Ljunghäger, Marie. (2007). Lekmiljön i förskolan ? möjlighet eller hinder? (Playground-environment in preschool ? possibility or obstacle?).

I denna uppsats har jag valt att studera självstärkande inslag i förskoleverksamhetens vardag och knyta an dessa till teoretiker som Erikson, Maslow samt Sommer. Undersökningen är baserad på tidigare forskning, ovan nämnda teoretiker samt en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomfördes på en förskola med 16 pedagoger och kan därför ses som en grund för ett vidare forskningsarbete. Studien visade att det vanligaste sättet att stärka barnens självkänsla var att låta dem försöka själva innan de fick hjälp av någon vuxen, uppmuntra dem att försöka på nytt samt att ge positiv respons när de lyckades. Jag fann av svaren flest anknytningar till Maslow samt Sommer, endast några inslag kunde knytas till Erikson.In this examination I?ve chosen to look at educationalists work procedures around children?s self-esteem and how to connect those procedures with theorists as Erikson, Maslow and Sommer.

Studien har ett lärarperspektiv och den teoretiska utgångspunkten är Vygotskij?s sociokulturella teori. Vårt gemensamma intresse för böcker och högläsning lade grunden för den här kvalitativa studien. Studiens syfte har varit att undersöka och beskriva arbetet med bilderboken som pedagogiskt verktyg i förskolan samt prioriterade böcker vid högläsningen ur förskollärarnas perspektiv.Datainsamlingen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju respondenter vid fyra förskoleavdelningar. Vid intervjuerna hade förskollärarna med sig fem favoritböcker.

AbstractMy study is about working memory and working memory abilities for children with concentration difficulties. I have looked at literature and current research. I have also done an interview study on three pedagogues who have experience of the problem area.The conclusion I can draw from my investigation is, when it comes to working memory and what children with concentration difficulties can have problem with, is often shown when instruction is given in several stages and when the child come to the last instruction they sometimes have forgotten what the first instruction was. Special questions, image, image schedules and written instruction can help the child to remember. I also found that the pedagogues not only looked at working memory, but they also examined how the child hear and see, therefore they look at the ability of how the child notice what they hear and see and how they use it in their every day living.

Gullberg, Jessica. & Mejborn, Susanne. (2006). Specialpedagogiska insatser för barn med koncentrationssvårigheter i förskolan och skolans tidigare år. (Special pedagogical efforts for children with difficulties in concentration in preschool and the earlier years of education).

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur den fysiska inomhusmiljön bör utformas för att stimulera till barns utveckling och lärande. Studiens teoretiska utgångspunkt hämtas från det sociokulturella perspektivet, där människan ses som oskiljbar från den kultur och det sociala sammanhang hon ingår i. Miljön ges ur detta perspektiv en stor betydelse, då människans ömsesidiga samspel med omgivningen och miljön påverkar möjligheterna till utveckling och lärande. Genom kvalitativa intervjuer har det i resultatet framkommit att förskollärare anser att den fysiska inomhusmiljön, för att stimulera till barns utveckling och lärande, bör utformas så att den är upptäckande, utmanande och utvecklande. Vidare framhålls att tillgänglighet är en viktig aspekt som förskollärare tar hänsyn till och att den påverkas av en rad faktorer.

The purpose with my examination is to make a contribution to how, as a pedagogue, you can work to make it easier for pupils with Aspergers syndrome that are integrated in an ?average? class. I will concentrate my work to these questions: how pedagogues can work to make it easier for pupils with Asperger syndrome that are integrated in an ?average? class. If it affects the other pupils in the class when pupils with Asperger syndrome is integrated in the class and also if it affects the pedagogues work having these children integrated in their ?average? class.I have decided to study research and other literature and also to do two interviews to find out how pedagogues can make it easier for children with the diagnosis Asperger syndrome.

Sverige och Finland är två länder som ofta jämförs. Så även inom utbildning då media framställer finska barn som framgångsrika. Förutom hög status inom lärarprofessionen i Finland bekräftas framstegen i PISAs undersökningar där finska skolungdomar presterar höga resultat. För de små barnen går största delen av dagen ut på att leka och undersöka deras närmiljö. Genom leken skaffar sig barnet värdefulla färdigheter som gagnar barnet i det livslånga lärandet.