De senaste åren har statistiken för barn som får diagnosen ADHD skjutit i höjden. (Danielsson 2011). I takt med att diagnoserna hos barn ökat har kraven för att få extra resurs i förskolan också ökat (Lindgren 2012). Det blir därför en utmaning för pedagoger och lärare när dessa extra resurser för barn i behov av särskilt stöd blir svårare att få i verksamheten. Utifrån denna bakgrund är huvudsyftet med studien att undersöka vad som händer i förskoleverksamheten efter att ett barn fått en ADHD-diagnos.

Detta arbete handlar om polisens och socialtjänstens roll i arbetet med att uppmärksamma barn i fara. Denna uppmärksamhet har fokuserats på barn som varit vittne till våld i hemmet eller som själva har varit utsatta för brott. Vi har ansett att denna fråga gällande barn i fara är så viktig att den behöver lyftas fram i samhället. Vi har valt att även studera hur långt arbetet kommit med att uppmärksamma barn som brottsoffer och som målsägande. För att få en så omfattande bild som möjligt över ämnet har vi använt oss av olika källor som litteratur, lagstiftning, förarbeten och samtal med personer som arbetar inom området.

Val av ämne till studien föll på att det i tidigare kurser under utbildningen har nämnts mycket att en förskollärares uppdrag är att möta alla barn, detta är ett ämne som vi funnit intresse i. Syftet med studien är att förskollärares uppfattningar ska få presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det är en kvalitativ studie som är genomförd med frågeformulär via e-post. Undersökningen visar på förskollärares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser därmed hur förskollärare uppfattar något, i detta fall mötet med alla barn.

Lekmiljö för mening: Ett designförslag med syftet att skapa en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn, koncentrerar sig på problematiken kring lekplatser och rörelsehindrade barn. Syftet med arbetet är att formge en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn.Teori i uppsatsen innehåller essentiella komponenter inom informationsdesign rumslig gestaltning. Metoderna såsom intervju, lekplatsobservationer och skisser har bidragit till strävan att uppnå examensarbetets mål.Uppsatsens slutsats påpekar att ingen av de observerade lekplatserna är helt tillgängliga för rörelsehindrade barn. Med helt tillgänglig menas att lekplatsen dels går att tas sig in i, exempelvis med sin rullstol och dels att lekredskapen är tillgängliga lekmässigt för de rörelsehindrade barnen.Designförslaget som är framlagt i uppsatsen visar en lekplats med flera lekmöjligheter till rörelsehindrade barn. Det är en utveckling av bland annat rumsliga funktioner för att skapa en mötesplats där barn som har rörelsehinder ges möjligheter att leka med alla andra barn som inte har något funktionshinder..

Fetma hos barn i västvärlden är ett växande folkhälsoproblem som har nått epidemiska proportioner. Ökat energiintag och minskad fysisk aktivitet har resulterat i att fetma nu är den mest vanliga kroniska sjukdomen i barndomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer av betydelse vid omvårdnad av barn med fetma i åldern 7-12 år inom Primärvård och Barn- och Skolhälsovård. Litteraturstudien inkluderar nio vetenskapliga artiklar mellan åren 1996-2006. Artiklarna är funna i elektroniska databaser såsom PubMed, Cinahl och Elin@Kristianstad.

Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns en beredskap bland specialpedagoger att möta barn till föräldrar med psykisk ohälsa i förskola och skola i en kommun i södra Sverige. Sammanfattningsvis visar resultatet på att barn påverkas av föräldrar med psykiskt ohälsa. Det finns en beredskap och kunskap hos specialpedagoger att uppmärksamma barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Däremot finns ett behov av att utöka samarbetet med socialtjänsten..

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med barn med autism. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med nio informanter undersöks vilken syn pedagoger har på sin egen roll vid mötet med barn med autism samt vilka metoder de använder i deras arbete.Uppsatsen innefattar ett resonemang om en skola för alla, exempel på vilka pedagogiska metoder och arbetssätt som kan användas i arbetet med barn med autism samt vilka saker som pedagoger bör ta i beaktning vid mötet med dessa barn. De utgångspunkterna är sociokulturella perspektivet, Bronfenbrenners utvecklings-ekologiska teori samt variationsteorin.Resultatet av undersökningen visar att TEACCH och användning av tecken är de vanligast förekommande arbetsmetoderna. I pedagogers syn på deras möte med barn med autism är tydlighet, lyhördhet, ständig bekräftelse och stöd till barnen vid problem viktiga inslag i arbetet. Det som saknades i arbetet är fler alternativ till verbal kommunikation samt arbete med att utveckla känslor hos barn med autism..

När ett barn brännskadas upplever föräldrarna kaos och som sjukvårdspersonal måste omvårdnaden fokuseras på två patienter, barnet och föräldrarna. Bemötandet av föräldrar i kris är avgörande för hur den traumatiska händelsen bearbetas. Litteraturstudiens syfte är att beskriva föräldrars reaktioner när deras barn utsatts för en traumatisk händelse, i form av brännskada. Resultatet visar att när ett barn brännskadas utsätts föräldrarna för akuta stressreaktioner och ett flertal psykiska påfrestningar. Oavsett om föräldrarna varit närvarande vid traumat upplever de skuldkänslor gentemot sitt barn.

Syftet med vår undersökning är att se om en språkstörning hos barn kan få konsekvenser i samspelet med andra barn i deras omgivning. I studien har vi observerat tre barn på förskolan med olika former av språkstörning samt intervjuat sex personer med olika erfarenheter av barn med språkstörningar för att få deras synpunkter. Informanterna bestod av en logoped, en specialpedagog med inriktning kommunikation, språk och tal (talpedagog), två specialpedagoger samt två förskollärare. Resultatet av undersökningen stämmer överens med tidigare forskning som presenterats. Det visar att barnen får problem med det sociala samspelet när inte kommunikationen fungerar.

Det här examensarbetet handlar om I Ur och Skur- pedagogik för barn med koncentrationssvårigheter. Ambitionen var att ta reda på vad I Ur och Skur- pedagogiken innebär för barn med koncentrationssvårigheter. Studiens syfte var att undersöka utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter (barn utan diagnos).  Som avgränsning av syftet formulerades fyra frågeställningar: Vad utmärker barn med koncentrationssvårigheter, vad innebär I Ur och Skur- pedagogiken för barn med koncentrationssvårigheter, vilken uppfattning har pedagogerna kring utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter, vilket bemötande och förhållningssätt har pedagoger inom I Ur och Skurverksamheten för barn med koncentrationssvårigheter? Studien utfördes med hjälp av en ostrukturerad intervjuundersökning.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner i för barn med ADHD i skolmiljön. Fjorton stycken artiklar inkluderades i studien och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen av artiklarna framkom tre kategorier. Kategorierna är ?Kompenserande interventioner för att möjliggöra aktivitetsutförandet?, ?Anpassning av miljön för att möjliggöra aktivitetsutförande? samt ?Förebyggande interventioner för att möjliggöra delaktighet?.

Denna studie synliggör hur olika pedagoger ser på och jobbar med barn som är i behov av särskilt stöd. I bakgrunden redovisas tidigare forskning som belyser diagnoser i förskolan, pedagogers olika uppfattningar och arbete samt begreppet ?barn i behov av särskilt stöd?. Studien är kvalitativ, jag har genomfört forskningsintervjuer för att få en inblick i hur yrkesverksamma pedagoger ser på och jobbar med barn som är i behov av särskilt stöd.Resultatet visar att många pedagoger har samma uppfattningar om vad som är viktigt att tänka på i arbete med barn som är i behov av särskilt stöd. De står alla på samma grund men arbetar på olika sätt.

Studiens syfte var att undersöka hur socialarbetare inom socialtjänsten i en kommun beskriver sitt arbete med barn och föräldrar där barn upplevt våld inom familjen.  Frågeställningarna handlade om hur barn görs delaktiga i socialtjänstens arbete och vilket stöd barn och föräldrar erhåller. Fem socialarbetare intervjuades utifrån en tematiserad intervjuguide och vinjett. De teoretiska perspektiven som användes i analysen var systemteori och risk- och skyddsfaktorer.  Resultatet visade på att barn är delaktiga i socialtjänstens arbete genom att de ges information och erbjuds samtal utifrån barnets behov.  Det framkom även att det finns ett helhetstänk inom socialtjänsten då både barn och föräldrar erbjuds stöd i familjer där barn upplevt våld. Dessutom visade resultatet på att socialtjänsten kan hjälpa till att utveckla det sociala nätverket hos familjerna..

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur fritidspedagoger och biträdande rektorer ser på möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att få stöd under sin vistelse på fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och biträdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder får på fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av särskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosäkra fritidspedagoger med bristande kunskaper är ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den biträdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av särskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

Forskning om attityder till personer med rörelsehinder förekommer mycket sparsamt. Studiens syfte var att studera inställningen till barn med rörelsehinder hos föräldrar till barn utan rörelsehinder med särskild tonvikt på föräldrars etniska bakgrund. 52 svenskar och 50 greker svarade på en enkät, speciellt utvecklad för detta ändamål. Föräldrar visade i genomsnitt en positiv inställning till barn med rörelsehinder. Föräldrars inställning påverkades av deras utbildning, tendensen att vilja beskydda dessa barn, funderingar om barnens roll i samhället och funderingar om samlevnadsfrågor med dessa barn.