Studier visar att de flesta barn gillar att gå till skolan men det förekommer problem med arbetsron på lektionerna, kränkande kommentarer och mobbing bland eleverna. Syftet med denna studie är att undersöka om 11- 12 åringars erfarenheter av klasskamraternas bemötande har ett samband med attityden till klasskamraterna, samt att ta reda på om det finns några könsskillnader. Studien genomfördes med enkäter för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visar att de flesta elever behandlar varandra på ett bra sätt och har oftast någon att vara med. Barn som har positiv erfarenhet från klasskamraters bemötande tenderar att bemöta andra barn på ett positivt sätt.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uttrycker sina funderingar och tankar kring hur barngruppers sammansättning i förskolan påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien bygger på kvalitativ metod och består av fyra intervjuer med verksamma förskollärare. Materialet analyseras utifrån ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp i analysen är inkludering och den proximala utvecklingszonen, vilka understryker förskolans uppdrag att erbjuda goda lärandemiljöer för alla barn oavsett förut-sättningar. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att barn i behov av särskilt stöd påverkas negativt av barngruppernas sammansättning.

Iréne Sandh Bengtson (2010). Vad vi gör ? eller borde göra. Specialpedagoger och klasslärare beskriver sitt arbete med barn med koncentrationssvårigheter. (What we do ? or what we should do.

Psykisk ohälsa är ett viktigt hälsoproblem och då framförallt hos barn och ungdom. Vid sidan av dessa barn finns föräldrar som fortfarande inte får ett tillräckligt bra bemötande av vårdpersonal, trots att deras deltagande anses som viktigt. Syftet med den här studien är att beskriva de upplevelser föräldrar till barn med psykisk ohälsa har i mötet med vårdpersonal. Uppsatsen grundas på åtta kvalitativa artiklar som analyserats och delats in olika teman. I resultatet presenteras dessa som tre huvudteman: att bjudas in, behov av att bli bekräftad och att lägga sitt barn i någon annans händer.

Syftet med studien var att beskriva intensiva beteendeinterventioner och dess effekter för barn med autism samt metodens relevans för arbetsterapi. Denna litteraturstudie baserades på 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med en manifest innehållsanalys. Analys av insamlad data resulterade i två kategorier: Beskrivning av beteendeinterventionerna samt Effekter av beteendeinterventionerna med därtill hörande underkategorier. Resultatet visade att barnen ofta gjorde stora framsteg efter behandling med intensiva beteendeinterventioner som baserades på Lovaas behandlingsmanual. Behandlingen inleddes med en-till-en behandlingstillfällen i separat miljö för att sedan generaliseras ut till barnets naturliga arenor.

Detta arbete handlar om stressade barn i skolan. Syftet med detta arbeteär att skapa förståelse för vad som gör barn stressade i skolan och härigenom ge förutsättningar för att kunna hantera de faktorer som skapar denna stress. Denna undersökning är begränsad till tiden kring och under idrottslektionen och härmed är studien inriktad på att klargöra stressen i samband med idrottslektionen.Stress är speciella krav som vår kropp utsätts för. Det finns både positiv och negativ stress och båda är en del av livet. Orsaker till stress hos barn är framförallt föräldrarnas och andras vuxnas förhållningssätt i olika situationer.

Nedsatt talperception förekommer hos flera grupper barn som besöker audiologisk och logopedisk klinik. Dessa är exempelvis barn med språkstörning, barn med kognitiva nedsättningar, barn med hörselnedsättningar och barn med (centrala) auditiva bearbetningsnedsättningar (CAPD). För närvarande saknas standardiserade talperceptionstest som ger information om hur barn diskriminerar, identifierar och producerar språkljudskontraster i ord. Det är därför av stor vikt att utveckla diagnosverktyg för att öka möjligheten till ett reliabelt testförfarande och differentialdiagnostisering. Föreliggande studie hade 2 syften.

Syftet med studien är att ur barns perspektiv undersöka hur skolan på ett bra sätt kan bemöta barn med separerade föräldrar. Frågeställningarna har även vidrört hur de separerade föräldrarna vill att deras barn ska bli bemötta av pedagoger i skolan. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av en projektiv intervjumetod där barnen har fått projicera sina åsikter mot olika situationer rörande andra barn med separerade föräldrar. Forskning från bland annat BRIS och Rädda Barnen har fastställt att barn som genomgår en kris ofta saknar vuxna stödpersoner inom skolan. Vår studie visar att barnen har varit ledsna i skolan och saknar en vuxen person som finns där för dem.

Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur svårt det är att definiera barn i behov av särskilt stöd samt vilka insatser som behövs för dessa barn både när det gäller relevant forskning och min intervjustudie. Jag ville även undersöka om synen på dessa barn skiljer sig mellan grundskollärare, resurspedagoger och specialpedagoger. Jag valde att genomföra min undersökning genom intervjuer. Alla tre yrkesgrupper fick intervjufrågorna innan intervjuerna för att ha tid på sig att tänka igenom vad de tänkte runt mina frågeställningar. Intervjuerna genomfördes sedan enskilt för att respondenterna inte skulle kunna påverka varandra.

Denna uppsats behandlar ämnet barn som vistas med sin förälder i fängelse. Idag finns möjlighet för spädbarn att följa med sin moder under ett fängelsestraff. Hur ser anstaltspersonal på åldersgränser för barns vistelse med förälder i anstalt? Vilka fördelar respektive nackdelar kan finnas med att låta barn bo med sin förälder i anstalt? För barnet, för den frihetsberövade föräldern, för de medintagna? Bör fäder ges jämlika möjligheter att medföra barn i anstalt? Sex intervjuer med anställda på mans- och kvinnoanstalt har utförts och analyserats med hjälp av meningskategorisering. Intervjuerna visar att det kan finnas vinster för barnet att följa sin förälder i fängelse, såsom skydd mot potentiellt skadliga separationer och kontinuitet i omvårdnadsförhållandena.

Varje år drabbas 300 barn i Sverige av cancer. Många familjer upplever i samband med denna situation att tillvaron förändras drastiskt, och att den säkra vardagen ersätts med osäkerhet och rädsla. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser och behov i samband med att deras barn drabbas av cancersjukdom. För att få fram föräldrarnas upplevelser och behov gjordes en litteraturstudie med vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. I resultatet framkom att många föräldrar som har ett cancersjukt barn upplevde kaos.

Varje år beräknas runt 100 000 barn fara illa i Sverige. Socialtjänsten har ett ansvar för att barn och unga ska växa upp under goda och trygga förhållanden. För att detta ska vara möjligt är anmälningsskyldigheten ett redskap som innebär att myndigheter som rör barn och unga har en skyldighet att till socialnämnden anmäla när de får misstanke eller kännedom om barn som far illa. Skolkuratorer träffar barn varje dag och har därför en gynnsam position när det gäller att uppmärksamma barn som far illa. Studiens syfte har därför varit att belysa vilka för- och nackdelar samt svårigheter anmälningsskyldigheten kan tänkas medföra gentemot barnet och skolkuratorn utifrån ett skolkuratorsperspektiv.

Orofaciala funktioner såsom mimik, tal, tuggning och sväljning är viktiga för livskvaliteten. Det råder generell brist på normerade test som bedömer dessa funktioner och därför har Nordiskt Orofacialt Test ? Screening (NOT-S) utvecklats. Syftet med föreliggande studie var att normera NOT-S för barn med typisk utveckling i åldrarna 3:0-6:0 år. Testet består av en strukturerad intervjudel och en undersökningsdel med sex avsnitt vardera.

Aktivitetskort som pedagoger kan använda med barn i åldrarna 5-6 år påStenby 4H-gård i Eskilstuna har tillverkats. Syftet var att försöka ge barnen positiv känsla för djur, natur och teknik. Genom konkreta upplevelserav djur och utevistelse var förhoppningen att barnen skulle få en ökadförståelse för djur och natur. Aktivitetskorten innehåller fakta, bilder,sånger, ramsor och lekar för att ge variation till barnen. Pedagogen lederbarnen genom aktiviteterna med frågor och barnen ska ha möjlighet attta upp egna tankar.

BAKGRUND:När man som förskollärare möter barn som befinner sig i kris är det enligt forskning viktigtatt som förskollärare bemöta barn och föräldrar på ett empatiskt sätt. Samverkan medföräldrarna har stor betydelse för att förskolläraren ska kunna möta och förstå barnets tankar.Att som förskollärare möta barn och föräldrar kräver också styrka och engagemang iyrkesrollen.SYFTE:Syftet med vår studie är att undersöka några utvalda förskollärares erfarenheter, kompetensoch beredskap i mötet med barn och föräldrar i kris.METOD:Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat nio stycken förskollärare påolika förskolor. Vi har kopplat vår studie till Bronfenbrenners teori om hur barnet formasutifrån olika relationer med omgivningen.RESULTAT:Förskollärarna i studien har mött olika krissituationer där barn och föräldrar varitinblandade. Krissituationerna har gett dem olika erfarenheter av hantering, samverkan ochbemötande. Förskollärarna är nöjda med arbetet med barnen och samarbetet med kollegor,och rektorer.