År 2009 lade Högsta Domstolen fram två Prejudicerande domslut (NJA 2009 s 447 I & II) som har kommit att stärka kraven på bevisvärderingen i våldtäktsmål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur målsägande och tilltalad kodas grammatiskt i våldtäktsdomar och att jämföra om den grammatiska kodningen skiljer sig mellan friande och fällande domslut.Undersökningen utgår från den ideationella metafunktionen i den systemisk funktionella grammatiken (Halliday 2004) och analyserar således processtyper, förstadeltagare och agentivitet. Föremål för undersökningen är åtta domslut från Gävle tingsrätt som lagförts mellan 2010?2014. Hälften av domsluten är friande, hälften är fällande.Resultatet visar att målsägande och tilltalad genomgående kodas med olika processtyper vilket får konsekvenser i domslutets gestaltning av parterna.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera svårigheter, risker och möjligheter angående den kompletterande normgivningen som tillämpas vid periodiseringsfrågan.Metod: I uppsatsen används en kvalitativ ansats för att uppfylla det formulerade syftet. En rättsfallsstudie anses ge den bästa utgångspunkten för att svara på problemställningen. Denna rättsfallsstudie har gjorts på fem prejudicerande rättsfall. Utöver denna empiriinsamling har referensramen utvecklats genom en rättsdogmatisk metod ur ett företagsekonomiskt perspektiv med hjälp av gällande rätt, doktrin och vetenskapliga artiklar.Resultat: Studien visar att realisationsprincipen och rättspraxis har den största inverkan för argumentationen vid domsluten. Principerna måste sättas i ett sammanhang för att möjliggöra att beslut kan fattas i varje enskilt fall.

Denna studie behandlar barnperspektivets uttryck i domslut avseende tvångsvård av barn under 15 år enligt 3 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Barnets eget beteende står i fokus i förhållande till rekvisitet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. Genom en diskursanalys av tio domslut avgjorda enligt 3 § LVU har vi belagt ett underlag för att besvara vårt syfte. Syftet är att undersöka om och i så fall hur barnperspektivet kommer till uttryck i domslut genom förställningar om barnet i relation till hur barnets röst beaktas i förvaltningsrättens bedömning kring barnets bästa. Mot bakgrund av vår teoretiska och begreppsliga referensram, inbegripande teori och begrepp kännetecknade av socialkonstruktionitiska antaganden och ett barndomssociologiskt perspektiv, dras slutsatsen att det finns indikationer på att förvaltningsrättens barnperspektiv är bristfälligt. Av analysen framgår att barnets perspektiv framförs på ett problematiskt sätt genom att deltagande aktörer i rätten återger barnets utsagor i barnets frånvaro.

Professor Christian Diesen tycker sig se ett samband mellan dom i våldtäktsmål och kön på den verkställande domaren. Tidigare forskning i USA har visat statistiskt signifikanta resultat för att domarens personliga karakteristika påverkar utfallet i bland annat fall av dödsstraff. Syftet med denna studie är att testa med hjälp av en logistisk modell om könet på domaren påverkar domen i sexualbrottsmål från Uppsala, Stockholm och Södra Roslags tingsrätt. Inga signifikanta resultat erhålls alltså finner teorin om ett samband mellan domarens kön och utfall i sexualbrottsmål inget stöd inom ramen för denna studie..

Merparten av nyexploatering gällande flerbostadshus sker på mark som är detaljplanelagd ? det finns därmed ramar för vad som kan tillåtas vid bygglovsprövningen. Det finns dock möj-lighet att enligt 9 kap 31 b § PBL göra en "liten avvikelse" från detaljplanen om den är fören-lig med planens syfte. I denna uppsats kommer jag göra en djupare analys av vad som ryms i begreppet "liten avvikelse" samt hur det tillämpas i praktiken.Den första tydliga upptäckten jag gjorde i detta arbete är den näst intill totala avsaknaden av rättspraxis gällande flerbostadshus och begreppet "liten avvikelse". Detta lägger ett stort an-svar på kommunala tjänstemän ? då de ska tolka lagen utan stöd av praxis.

Varje år är 47 000 barn med om att deras föräldrar separerar. I de flesta fall kan frågor om vårdnad, boende och umgänge lösas utan en vårdnadstvist, men i flera fall blir barnen föremål för utredningar och domslut som rör vårdnad, boende och umgänge. Svensk lagstiftnings utgångspunkt är att barnets bästa ska vara avgörande i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Även barnkonventionen är tydlig med detta och betonar också vikten av att utreda barnets vilja och låta det väga tungt.SYFTE: Uppsatsens syfte är att undersöka vad rättsreglerna i föräldrabalkens sjätte kapitel säger om barnets bästa och barnets vilja vid tvistefrågor som rör vårdnad, boende och umgänge samt att studera hur dessa rättsregler används i praktiken, det vill säga hur domstolar förstår och dömer utefter rättsreglerna.METOD: Uppsatsen använder juridisk metod, vilket innebär att man tittar på rättsregler och tolkningen av dess innebörd i enskilda fall för att förstå regeln och konsekvenserna av att använda den regeln i det särskilda fallet. Uppsatsen undersöker först gällande rättsregler och studerar sedan 22 domar från tingsrätten för att klargöra hur gällande rättsregler får praktisk tillämpning.TEORI: Utifrån uppsatsens juridiska metod används rättregler som teoretiskt förhållningssätt.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett uppdrag från Christina Innala vid Örebropolisen undersöka huruvida det går att utläsa beteendemönster hos svenska mordbrännare som kan ligga till grund för vidare geografiska analyser. I uppsatsen kommer vi att se närmre på mordbrännare och geografisk profilering utifrån svenska förhållanden. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av domslut gällande mordbränder och dessa analyseras och kategoriseras. De domslut som i materialet har omfattat seriemordbrännare har analyserats utifrån geografisk profilering med hjälp av mjukvaran GeoProfile. Detta för att undersöka hur brottplatser förhåller sig till fasta punkter för svenska seriemordbrännare. Sammanfattningsvis kan man utifrån vårt material identifiera sex stycken kategorier av mordbrännare.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka rättsläget avseende tillståndsgivning till vindkraftverks etablering på land. I uppsatsen behandlas miljöbalkens första fyra kapitel. I studien granskas det först tre tillståndsärenden från tre olika länsstyrelser och sedan genomförs en kortare rättsfallstudie över prejudicerande domar avseende lokaliseringen. En mycket tung vägledning för lokaliseringsbedömningen utgör, både för länsstyrelserna och för domstolen, översiktsplanering eller andra eventuella planeringar och policy. Länsstyrelserna behandlar planeringar eller policy med en annan utgångspunkt än domstolen gör.

Skatteprocessen i Sverige har under många år fått utstå kritik angående brister i rättssäkerheten. Skatteverket agerar både den utredande och dömande parten i första instans vilket medför ett stort ansvar för att kunna upprätthålla ett rättssäkert förfarande. Kritiska röster har dock höjts angående Skatteverkets arbetsmetoder och domstolarnas otydliga domslut. I de fall ett beslut från Skatteverket överklagas och en rättslig prövning inleds ställs den enskilde mot Skattemyndigheten. En process som kan komma att bli mycket kostsam för den enskilde.Syftet med den här uppsatsen är att studera hur rättssäker skatteprocessen är.

Sverige är idag ett överutbildat land. Högre utbildning ger dock ingen garanti till kvalificerade yrken. Problematiken med matchningen tycks vara generell oavsett utbildnings- och geografiskt område. Syftet med studien var att undersöka matchningsproblematiken för personalvetare med kompetens som utgångspunkt. Undersökningen genomfördes på personalvetaralumner från Umeå universitet som varit yrkesverksamma högst tre år.

I HFD 2014 ref 76 ändrar Högsta Förvaltningsdomstolen tidigare instansers domslut och fastställer hur beräkningen av bruttolönen ska göras för utländska arbetstagare med nettolöneavtal, vilka tillämpar 11 kap. 22 § 3 st. Inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Vid ett nettolöneavtal kommer arbetstagaren och arbetsgivaren vanligtvis överens om att arbetsgivaren ska stå för arbetstagarens skatt. Eftersom IL utgår från en bruttolönebeskattning krävs att en gross-up görs från nettolönen till en bruttolön, vilket samtliga instanser är eniga om.

36 §, lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, infördes år 1976 i syfte att säkerställa ett rättsskydd för konsumenter i relation till näringsidkare. Rekvisitet ?oskäligt? har dock, å ena sidan, hävdats vara för opreciserat för att kunna uppfattas fullkomligt rättssäkert för avtalsparter. Å andra sidan förekommer uppfattningen, att meningen med generalklausulen är att lämna utrymme för en rättsligt friare bedömning. Syftet med denna uppsats är att, med det underlag vilket kan ges av förarbetena och relevanta rättsfall från Högsta domstolen, undersöka om de domskäl, vilka fastställs för att uppfylla generalklausulens ursprungliga syfte, är tillfredsställande ur en rättssäker aspekt.I förarbetena fastställde utredningen, att ett införande av en generalklausul i avtalslagen, skulle vara ett värdefullt tillskott ur ett rättssäkert och förutsebart perspektiv.

Penningtvätt i Sverige är sedan tidigare föga utforskat. I denna studie är syftet att undersöka penningtvätt i Sverige vad det gäller brottsstrukturen, gärningspersoner samt statistiska samband för dessa. Studien är ett uppdrag utfärdat av Länskriminalpolisen i Skåne. Materialet har bestått av straffrättsliga domslut hämtade ifrån Blendow Lexnovas rättsfallsdatabas. Utifrån domsluten kodades variabler vilka matades in i SPSS där statistiska analyser genomfördes.

Avsikten med denna studie är att undersöka meningen bakom ?barnets bästa? i adoptionsärenden under perioden 1925?1934 i Östersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavårdsmannaakter och domslut kring adoptionsärendena. Adoptanterna framställs genomgående positivt och representerar den ?goda familjen?.

Studiens primära syfte är att utveckla ett teoretiskt ramverk som kan bidra till en ytterligare teoretisk förståelse för staters agerande i FN:s säkerhetsråd. Ramverket vilar på en rationalistisk grund och bygger på tre förklaringsmodeller; en första med fokus på internationell makt och säkerhet, en andra inomstatlig förklaring och en tredje institutionalistisk förklaring. Ramverket appliceras sedan på en fallstudie där Kinas och USA:s agerande i säkerhetsrådet analyseras. Bland studiens slutsatser bör framhållas att säkerhetsrådet av stater anses vara en viktig institution och att det råder en påtaglig respekt för rådets prejudicerande makt. Studien visar även att säkerhetsrådsmedlemmars beslut till stor del är resultatet av långsiktiga kalkyler utifrån reciprocitet och ryktespåverkan, samt att den historiska kontexten påverkar hur staters agerande tas emot av övriga medlemmar.