Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 30 000 personer av stroke varje år. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador orsakade av blödning eller infarkt i hjärnan. Stroke uppenbarar sig som en plötslig förlust av kroppsfunktion som styrs av hjärnan. En genomsnittlig strokepatient förlorar nästan två miljoner neuroner, 14 miljarder synapser och 12 km myeliniserade nervfibrer varje minut som stroken är obehandlad. För dessa patienter krävs det en snabb handläggning och snabba insatser för att minimera de hjärnskador som uppstår.

Bakgrund: Grundläggande för välfungerande sjukvård är möjligheten att efter bedömning av patienten vårdbehov kunna prioritera och hänvisa till lämplig vårdnivå på ett snabbt och säkert sätt. Det är viktigt att det sker på gemensamma grunder oavsett hur den initiala kontakten sker. När patienten anländer till sjukhus via ambulans, är han/hon redan bedömd via triage av en specialistutbildad sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka faktorer som är av betydelse för sjuksköterskans triagebedömning Prehospitalt. Metod: Uppsatsen genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie.

Årligen drabbas ca 10000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus. I de fall ambulansen har en lång framkörning finns det på flera håll ett samarbetsavtal skrivet med lokal räddningstjänst som innebär att en s.k. IVPA-styrka, "I Väntan På Ambulans", larmas till patienten och påbörjar HLR. Syftet med studien är att få reda på hur ambulanspersonalen i ett valt område ser på samarbetet med IVPA i samband med hjärtstopp Prehospitalt. Åtta kvalitativa intervjuer av ambulanssjuksköterskor genomfördes.

Den prehospitala omvårdnaden är komplex vilket gör att arbetet inom ambulanssjukvården innebär ibland att arbeta i ovanliga och unika situationer. Omhändertagande av barn inom den prehospitala vården är sällsynt, vilket gör att ambulanspersonalen har svårt att få rutin i omhändertagandet. Tidigare studier har visat att utbildning inom området upplevs som bristfällig. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvård skattar sin yrkeskompetens för vård av barn Prehospitalt, samt reliabilitets- och validitetstesta självskattningsformuläret ?Självskattning av den egna yrkeskompetensen hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvård vid omhändertagande av akut sjuka barn?.

De flesta hjärtstopp sker Prehospitalt, dessa patienter är i behov av livräddande behandling i form av Hjärt-Lung-Räddning (HLR) samtidigt som de snabbt skall förflyttas och behandlas i ambulans till sjukhus för vidare vård och behandling. Manuell HLR är svårt att utföra på ett effektivt och säkert sätt när patienten samtidigt ska förflyttas och det är också tröttande för ambulansteamet att utföra hjärtkompressioner under en längre tid. LUCAS är en HLR-apparat som ger mekaniska hjärtkompressioner. Apparaten har använts Prehospitalt i cirka fyra år. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om LUCAS förbättrar det prehospitala omhändertagandet av patienter med hjärtstopp.

Svår sepsis är ett allvarligt tillstånd med ett snabbt förlopp. Patientens tillstånd kräver tidig identi-fiering och behandling vilket minskar lidandet, morbiditeten och mortaliteten. Många patienter upptäcks och behandlas för sent både Prehospitalt och hospitalt. Svår sepsis och septisk chock orsakar många dödsfall världen över, en av fyra avlider. I Sverige insjuknar cirka 19000 individer årligen.

Bakgrund: Prehospital akutsjukvård innefattar den vård som utförs utanför sjukhus. Prehospital akutsjukvård utförs främst av ambulanspersonal men kan vid större olyckor även inkludera organisationer som polis och räddningstjänst. Inom prehospital vård är prioritering är en viktig faktor för en fungerande organisation. Sjuksköterskans roll inom prehospital vård upplevs av många som komplex där bemötandet är en förutsättning för god vård. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter Prehospitalt.

SAMMANFATTNINGSuicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem i världen och de senaste 45 åren har suicid ökat med ca 60 procent. Sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvården möter ofta patienter med psykisk ohälsa. Detta påverkar sjuksköterskan på olika sätt. Vid självmordsförsök, hot om självmord eller vid misstänkt självmord kan ambulans larmas. I den akuta situationen är ibland ambulanssjuksköterskan den första kontakten med sjukvården.

The aim of thie literature review was to study the advantages and disadventages of the intranasal medication, treating children with acute pain in  prehsopital settings and in emergency care. Searches were performed in databases PubMed and Cinahl. The intranasal method of administrating drugs could be a acceptable compliment to todays's traditional metods. Unnecessary pain is avoided as there is no need for skin penetration. Further studies are necessary in order to integrate this metod both in prehospital settings and in emeregncy care..

Bakgrund: Immobilisering a?r en vedertagen omva?rdnadsa?tga?rd inom dagens prehospitala traumava?rd, detta trots att det inte finns na?gra randomiserade kontrollerade studier anga?ende a?tga?rden. Ma?nga studier har dock visat att riskerna med immobilisering a?r ma?nga varfo?r det a?r viktigt att underso?ka omva?rdnadshandlingen na?rmare.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka fo?rekomsten av radiologiskt faststa?llda spinala skador hos patienter som immobiliserats Prehospitalt efter trauman, samt pa? vilka indikationer denna immobilisering gjordes.Metod: En kvantitativ retrospektiv studie da?r 288 journaler granskades i ambulansens journalsystem MobiMed 3.0 och i sjukhusets journalsystem Cosmic. Da?refter analyserades resultaten i SPSS deskriptivt och grafiskt, med chi2-test samt med oberoende t-test.Resultat: Resultatet visade att av de 246 patienter som genomga?tt en radiologisk underso?kning fanns en konstaterad spinal skada hos 48 patienter, vilket motsvarade cirka 17 %.

Bakgrund: Sepsis, svår sepsis och septisk chock är ett accelererande tillstånd där tid till antibiotika och vätskebehandling har stor betydelse för denna utsatta patientgrupp. Trots att nästan hälften av sepsispatienterna anländer till sjukhus med ambulans, så gör diffusa symtom att enbart en liten del identifierats eller mottagit någon form av behandling. Syfte: Att belysa svaga länkar i den tidiga vårdkedjan för patienter som i efterhand diagnostiserats med positiv blododling/sepsis. Metod: Kvantitativ registerstudie. Samtliga patienter (n=696) i Sahlgrenska Universitets sjukhus upptagningsområde som testades med positiv blododling (Sepsis) under perioden: 1 februari till 30 april 2012 analyserades.

AbstraktInledning: Det är en utmaning att arbeta Prehospitalt, en ännu större utmaning är att arbeta med barn i denna miljö. Vid en allvarlig händelse ställs denna svårighet på sin spets och det blir tufft för alla drabbade. Det är motiverat att göra en undersökning på hur hanteringen av barn vid större händelser sker då barn är olik den vuxna patienten och bör behandlas därefter. Prehospitala riktlinjer och triageringssystem finns för stora skadehändelser där det dock fokuseras på standardiserade vuxna patienter. Det resulterar i att barnen kan bli felprioriterade eftersom barn har andra normalvärden än vuxna.

Aim: The aim of this study was to investigate how VAS (Visual Analogue Scale) is used in the prehospital environment, and describe how patients 40 years and older with acute chest pain describe their pain with help of VAS. Further, to investigate how the literature describes other instruments to evaluate pain. Method: This was a descriptive study and used both literature and empiric material as foundation. The selection consist of the paramedics medical record from one emergency department, 100 men and 100 women with chest pain witch had been transported with ambulance to one hospital in middle of Sweden. A literature review was done in order to see what previous research recommends for pain rating scales.Results: The study showed that 71 (35 %) of 200 individuals pain were rated with VAS according to the guidelines for the ambulance department.

För hälso- och sjukvårdspersonal med anställning inom ambulansen krävs en beredskap inför olika vårdsituationer och en kunskap om de behov som personer som vårdas Prehospitalt kan ha. Studier visar på att förekomsten av hot och våld mot ambulanspersonal är något som ökar. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för hot och våld i den prehospitala miljön. Åtta specialistutbildade sjuksköterskor intervjuades med kvalitativa forskningsintervjuer och data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att känna obehag, Att beakta den egna säkerheten, Att hantera hotfulla och våldsamma situationer och Att finna stöd hos arbetsgivaren.

Syfte:Syftet var att utvärdera ambulanspersonalens erfarenheter, upplevelser och åsikter om vårdprogrammet med Netcell Nasal Pack vid prehospitala näsblödningar, samt undersöka vilka förbättringsmöjligheter som kunde finnas gällande vårdprogrammet.Metod: Empirisk studie med kvalitativ metod, där semi-strukturerade intervjuer utfördes med sex ambulanssjuksköterskor.Resultat: Som helhet uppfattades vårdprogrammet som positivt och goda resultat hade uppnåtts vid användningen av detta. Den största vinsten ansågs vara att kunna vårda patienten i hemmet med den nasala tamponaden. Tamponadens form ansågs grov och hård av ambulanspersonalen. Flera sjuksköterskor uttryckte oro inför användningen, men upplevde att det gick bättre än förväntat. Mer praktisk utbildning önskas av majoriteten.