Eftersom frågan om trygghet är en mycket viktig fråga som kopplas till demokrati och jämställdhet ? om allas rätt att få använda staden så som de önskar, utan att stanna inomhus på grund av rädsla ? så har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som påverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie består av ett stråk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats på fallstudie-stråket för att visa hur känslan av trygghet skulle kunna höjas där.

Personcentrerad vård beskrivs som att se hela människan och kunna sätta sig in i den andras livssituation. Respekt och förståelse för val och önskningar ska leda till självbestämmande och delaktighet i vård och behandling. Implementering av ett personcentrerat synsätt förordas för att möta de förväntningar som finns på god vård där patienten kan vara trygg och känna tilltro till vården. Att utvärdera personcentrerad vård är viktigt för att visa hur grundläggande behov som trygghet och tillit tillgodoses vid en förändrad vårdmodell. Syftet med studien var att belysa faktorer i personcentrerad vård som påverkar patientens upplevelse av trygghet och tillit.

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka ungdomars upplevelse av trygghet respektive otrygghet i det offentliga rummet i Skärholmen, samt vilka strategier de har för att öka trygghetskänslan. Studien intar ett genusperspektiv och bygger på forskning och teorier om trygghet, otrygghet, genus och offentliga rum. Genom ett bekvämlighetsurval kontaktades sex respondenter och semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes. Resultatet visar att ungdomarna generellt är trygga i det offentliga rummet i Skärholmen, särskilt på välbekanta platser, på platser där de känner många människor, samt på dagtid. De mest framträdande faktorerna som ligger till grund för upplevelsen av trygghet är kunskap och erfarenheter, kontroll och samhörighet.

Ambulanspersonal skall i sitt dagliga arbete lyfta och behandla patienter. I varje ambulans finns två ambulanssjukvårdare (kan även vara sjuksköterskor med eller utan specialistutbildningar) som har genomgått ett lyftprov som bekräftar att de på två man klarar att lyfta en patient som väger 90kg. Då en patient väger 150kg (gravt obes patient) eller mer blir det problematiskt, både ergonomiskt och medicintekniskt. Antalet överviktiga ökar, även de som räknas som gravt obesa. Syftet med denna uppsats vara att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter då det gäller ambulanstransport av gravt obesa patienter.Enkäter besvarades anonymt av personal på en ambulansstation i södra Sverige.

Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna trygghet, grönstruktur samt den täta och glesa staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner..

Följande arbete analyserar ordnings- och disciplinfrågor i skolan. Baserat på litteratur, egna analyser, och intervjuer med en gymnasielärare och en universitetsadjunkt i pedagogik på lärarutbildningen, presenteras ett konkret förslag till handlingsplan för hur man kan skapa en skola där det råder trygghet, trivsel och arbetsro. Mer specifikt undersöker jag vad en lärare kan göra i ett fall med en elev som trots lärarens uppmaning vägrar att lämna klassrummet. Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina undersökningar på behovet av att skapa en lugnare och säkrare miljö i dagens skola..

Det prehospitala vårdarbetet är komplext och det är en utmaning för sjuksköterskor att kunna balansera medicinsk och vårdvetenskaplig kunskap. Sjuksköterskors dokumentationsansvar syftar till att trygga patientens säkerhet samt utgöra ett underlag för fortlöpande utvärdering och revidering av utförd vård och behandling. Patienter med centrala bröstsmärtor är en stor patientgrupp inom prehospital akutsjukvård. Är dokumentationen i ambulanssjukvård en garanti för patientens säkerhet i samband med akut bröstsmärta? Syftet är att undersöka faktorer som kan påverka ambulanssjukvårdens dokumentation med fokus på vård och behandling av patienter med central bröstsmärta.

Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna trygghet, grönstruktur samt den täta och glesa staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner.

Sammanfattning Ambulanssjuksköterskan arbetar idag i stressiga, krävande miljöer och ska då fatta snabba, korrekta beslut som kan vara livsavgörande för en svårt sjuk patient. Om en individ upplever att dennes yrkessituation inte kan kontrolleras eller hanteras kan personen till slut reagera med uppgivenhet, detta är en definition av långvarig stress. Syftet med denna studie var att undersöka hur litteraturen identifierar och beskriver upplevelser av stress hos ambulanssjuksköterskor och vilka preventiva interventioner som finns idag för att hantera ambulanssjuksköterskans stress i samband med traumatiska möten av svårt sjuka patienter.Metoden för studien var en deskriptiv litteraturstudie där artiklar hämtades via Google Scholar, Medline via PubMed och Cinahl.  Resultatet av denna studie visade att det i de flesta fall saknas en strategi för att möta den yrkesrelaterade stress som ambulanssjuksköterskor utsätts för. För att kunna upptäcka och undvika symtom på stress behövs mer preventiva interventioner och uppföljningar före eller i direkt anslutning till en kritisk händelse. Det behövs mer forskning i ämnet och fåtalet artiklar uppvisar förslag angående djupgående hjälpmedel för stresshantering och stressrelaterade sjukdomar. Slutsats Att ambulanssjuksköterskan i sitt arbete upplever stress och är tvungen att hantera den är ett faktum.

Utvecklingen inom ambulanssjukvården de senaste decennierna har varit omfattande och står idag för både avancerad sjukvård utanför sjukhuset och transporten av dessa patienter till sjukhus. Fler vårdkedjor startas vilket innebär att mer vård utförs på plats hos patienten, efter det transporteras patienten direkt till behandlande specialistavdelning, utan att fördröjas på akutmottagningen. Denna utveckling ställer ökade krav på fler specialistutbildade ambulanssjuksköterskor. Det är ofta snabba och svåra beslut som skall tas och felaktiga beslut kan ge svåra konsekvenser för patienten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva förändringar i tid med och utan prehospital omvårdnad för patienter med bröstsmärtor i ett treårsperspektiv.Metod: Studien var retrospektiv med en komparativ design. Data från januari under 2009-2011 samlades in i form av ärenderapporter från SOS-alarm, som sedan jämfördes med varandra.Resultat: I studien ingick 254 patienter.

Kan trygghet skapas? Trygghetsfrågorna har fått ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten är långt ifrån entydig och recepten på trygghet varierar kraftigt mellan olika länder. Grovt kan de förespråkade åtgärderna delas in i två läger: säkerhet och trygghet. ?Säkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, våld och stölder leder till otrygghet, vilket i sin tur leder till att människor inte vågar ta plats i det offentliga rummet.

Introduktion: Vård i livets slutskede är när döden väntar inom veckor eller dagar och syftar till symtomlindring och en förbättrad livskvalité för patienten och de närstående.Närstående upplever palliativ vård ofta som en främmande situation och påverkas fysiskt, känslomässigt och socialt. De närstående spelar en stor roll för välbefinnande och trygghet för patienten i den palliativa fasen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur närstående till patienter i palliativ vård upplever trygghet. Metod: Metoden var litteraturstudie och utgick från Polit & Beck (2008) niostegsmodelll. Sökningar gjordes i CINAHLoch PubMed efter utformning av lämpliga sökord.

Sjuksköterskor har ansvar för att barn är behandlade i överensstämmelse med barnens rättigheter och att interagera med dem. I bakgrunden beskriver en studie att barn upplever att sjuksköterskor inte lyssnar på dem. Barn är sårbara eftersom de är underlägsna både sina föräldrar och sjuksköterskorna beroende på deras både åldersmässiga och kunskapsmässiga övertag. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ge barn möjligheten att delta i beslutsfattande processer, vilket kan få dem att känna sig inkluderade, respekterade och lyssnade på som individer. På så sätt kan sjuksköterskor kommunicera trygghet.

Tinnitus och Menieres sjukdom är båda dolda handikapp, som påverkar hörseln. Tinnitus är ett vanligt symtom, inte bara i Sverige utan även internationellt. Tinnitus definieras som en upplevelse av ljud i frånvaro av yttre stimulering. Menieres sjukdom är ett kroniskt tillstånd som drabbar innerörat och ger symtom i form av anfall med yrsel, hörselnedsättning, tinnitus samt lock för örat. Syftet med detta arbete var att beskriva hur tinnitus och Menieres sjukdom kan påverka patienten i det dagliga livet, samt hur sjuksköterskan kan agera för att dessa patienter ska känna trygghet trots sina symtom.

Eftersom frågan om trygghet är en mycket viktig fråga som kopplas till demokrati och jämställdhet ? om allas rätt att få använda staden så som de önskar, utan att stanna inomhus på grund av rädsla ? så har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som påverkar upplevelsen av trygghet. Arbetets fallstudie består av ett stråk i centrala Göteborg som har analyserats ur trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats på fallstudie-stråket för att visa hur känslan av trygghet skulle kunna höjas där. Efter detta arbetes genomförande har det kunnat konstateras att den fysiska miljön har ett påverkan på den upplevda tryggheten, samt att fysisk planering erbjuder ett antal verktyg för att öka trygghetsupplevelsen. Dock ligger en stor del av den upplevda tryggheten hos den enskilda individen och dess personliga bakgrund och erfarenheter..