I Sverige drabbas ca 6 800 kvinnor av bröstcancer varje år. Onkologiska kliniken på universitetssjukhuset MAS i Malmö tar årligen emot cirka 230 bröstcancer-patienter för strål- och/eller cytostatikabehandling. Efter det första uppföljande läkarbesöket känner sig patienten ofta ensam och övergiven och fortsätter att ha ett stort behov av information. En empirisk kontrollstudie med kvantitativ ansats gjordes med syfte att undersöka om ett riktat informationssamtal med rådgivande onkologisjuksköterska, kunde öka kvinnliga bröstcancerpatienters trygghet och välbefinnande. Studiegruppen erhöll ett informationssamtal med sjuksköterska och båda grupperna fick besvara en enkät.

Delirium är vanligt bland äldre personer som vårdas på sjukhus. Att drabbas av delirium har ofta konsekvenser. Syftet med studien var att beskriva äldre personers upplevelse av delirium. Åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre slutkategorier, att befinna sig i en skrämmande värld mellan dröm och verklighet, att känna sig som en outsider och få sin verklighet ifrågasatt, att finna trygghet i bekräftande relationer. Resultatet visade att många hade upplevet någon form av rädsla under deliriet och att allt det som upplevdes under deliriet kändes verkligt just då.

Det har i tidigare studier framkommit att barnen glöms bort i sorgearbete då de mister en förälder och att barnen inte får bearbeta sorgen som de upplever. Om inte barnet får bearbeta sin sorg kan det bli deprimerat i framtiden. Studiens syfte är att beskriva barns upplevelser av att förlora en förälder. Studien är en litteraturstudie gjord på två böcker där barnen genom författarna beskriver upplevelserna av att mista en förälder. Böckerna analyserades sedan enligt en innehållsanalys.

Barn boende i familjehem är en utsatt grupp som får stöd från samhället. En kvalitativ studie genomfördes där fyra barn boende i familjehem samt en familjehemssekreterare intervjuades. Deltagarna fick fyra öppna frågor, svaren redovisas i resultat delen där barnen uttryckte sina behov. Syftet är att studera vilka behov av stöd barnen själva själva lyfter fram och om det skiljer sig från det socialtjänsten erbjuder barn boende i familjehemmen. Genom meningskoncentrering tolkades barnens svar till trygghet och tillhörighet i familjehemmet.

År 2004 antogs en ny förordning, (EG) nr 883/2004, avseende samordning av EU-medlemsstaternas system för social trygghet. Förordningen ska bland annat vara bestämmande för vilket lands socialförsäkringslagstiftning som ska bli tillämplig på den person som förflyttar sig inom gemenskapen, för arbete eller av andra orsaker. Den tidigare förordningen på området, (EEG) nr 1408/71, har under åren varit föremål för hård kritik då den ansetts vara alltför komplex och svår att tillämpa. Förhoppningen är att den nya förordningen ska kunna lösa de problem den gamla förordningen gett upphov till. Vår fokus har legat på lagvalsreglerna och uppsatsen har därför till främsta syfte att belysa de svårigheter dessa medfört vid tolkning och tillämpning av den gamla förordningen och ur ett jämförande perspektiv redogöra för hur lagvalsreglerna utformats i den nya förordningen.

Inskolning i förskolan, förskollärares tankar kring små barns första möte med förskolan, av Sara Andersson och Magdalena Wasowska. Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar kring inskolning av små barn i förskolan. Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 2006) har förskolans verksamhet skyldigheten att ge varje familj ett gott välkomnande in i denna miljö. Studien bygger på tankar från sex förskollärare som deltagit i en kvalitativ intervju där de berättar om hur de tänker kring barns förstagångsinskolning. Studiens syfte är att belysa vilka aspekter som förskollärare anser vara viktiga att tänka på vid en förstagångsinskolning på en småbarnsavdelning. Följande frågeställning besvaras: Vad anser förskollärare som arbetar på småbarnsavdelningar är viktigt att tänka på vid en förstagångsinskolning, utifrån det nya barnets behov, föräldrars behov, verksamheten och barngruppens behov samt personalens behov? Tidigare forskning berättar om känslan av att känna sig trygg med sin omgivning där en anknytning sker till någon annan människa, vilka är grundläggande för allas behov vid en inskolning.

Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling samt en beskrivning av lek som specialpedagogisk metod..

Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur barns lärande, trygghet, behov och fysisk miljö påverkas av stora barngrupper. Vi valde att använda oss av kvalitativ metod i form av ett ostrukturerat frågeformulär med öppna frågor. Enkäten vände sig till pedagoger på några förskolor i Eskilstuna, då vi ville ha pedagogernas tankar om barns lärande i stora barngrupper, eftersom de är aktiva i verksamheten. I resultatet så framkom det att barns lärande påverkas både positivt och negativt av stora barngrupper. Resultatet visade även att det är svårt att tillgodose alla barns behov, räcka till som pedagog för att alla barn ska vara trygga och att samlärandet är viktigt.

Inledning: Ett hjärtstopp sker plötsligt och kräver akuta insatser som hjärt- lungräddning (HLR). På sjukhus finns alltid personal närvarande som är redo att gripa in utifrån riktlinjer för hur HLR ska utföras om ett hjärtstopp sker. Bakgrund: Patienter upplever det positivt med närståendes närvaro under HLR. Samtidigt saknas tydliga riktlinjer över hur närståendeska tas om hand. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av närståendes närvaro under HLR.

sjuksköterska (Moberg)sjuksköterska (Höglund Karlsson).

Denna uppsats har som syfte att försöka förstå hur lärare i svenska skolor upplever sin arbetsplats i relation till frågor om trygghet, motivation och elevrelationer. Vilka delar av skolan fungerar bra och vilka måste det jobbas med mer, stämmer medias skildring av skolan? För att få svar på detta har jag valt att arbeta med en kvalitativ metod då jag intervjuat fyra lärare, både män och kvinnor i olika åldrar. De fakta jag samlat in har analyserats utifrån Baumans teori om det individualiserade samhället och jag har även använt mig av Mills tankar kring den sociologiska visionen. Min frågeställning lyder Vilka möjligheter finns det för lärare i svenska skolan att hinna med att ?se? varje elev? Resultatet av studien visar att arbetet på Svenska skolor går framåt men det brister i tidsaspekten, det finns inte en rimlig chans för de lärare som jag intervjuat att hinna med och ge uppmärksamhet till varje enskild elev i varje klass..

We have in this field study been researching how social comfort is affected by the work of social services and their collaboration with police, schools and health care within a small village located countryside in the northern part of Sweden. The attribute which sets this village a part from most other small countryside villages is the fact that the crime rate is amongst the lowest in Sweden as well as the social security feeling within the inhabitants are amongst the highest. We traveled 2298 kilometers back and forth to be able to interview professionals and gather empiric material for this study. The method we have used for data collection has been in the form of semi structured interviews. We have used previous research concerning collaboration, social comfort, social discomfort and fear of crime as our aid to analyze our findings with the help of theories regarding different types of communites (gemeinschaft and gesellschaft) invented by Ferdinand Tönnies (2001) and Human Service Organisation by Hasenfeld (1983).

SammanfattningSyftet med det här arbetet är att undersöka hur pedagoger tänker kring lekens betydelse förbarns utveckling, pedagogernas synsätt och delaktighet. Jag har använt mig av ämneslitteratursamt intervjuat 4 pedagoger som arbetar i en förskola men med 2 olika åldersgrupper.Resultatet visar att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barns utveckling ochlärande inte minst i sociala sammanhang. Lek och lärande går hand i hand. Det skall varalustfyllt att lära. Att leka stärker barnen både som grupp och som individ.

Det ingår i sjuksköterskans arbete att känna igen behovet av tröst och att förmedla tröst till sorgedrabbade patienter. Detta kan sjuksköterskor uppleva vara en svårighet och det finns en rädsla för att stå handfallen och otillräcklig inför patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa den sorgedrabbade patientens behov och upplevelser av tröst samt sjuksköterskors erfarenheter av vad som är tröstande för patienten. Denna kandidatuppsats bidrar med, och sammanfattar kunskap till sjuksköterskor om vilka behov och upplevelser patienten har av tröst från sjuksköterskor. Med denna förvärvade kunskap önskas uppnå en ökad trygghet i mötet med den sorgedrabbade patienten.

Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsområde är ett intresse för hur förbättringar av cykelvägnätet kan öka förutsättningarna för användningen av cykeln som transportmedel i min hemstad. Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv cykelstad. Trots att staden har en speciellt form med sin placering på ett antal öar är den ändå väl samlad på en begränsad yta. Klimatet är bättre än för många andra cykelorter i Sverige, även om vinden är ett påtagligt inslag stora delar av året. I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsättningar som gäller för planering av cykelvägar.