Begreppet triage är centralt inom katastrofmedicin. Syftet med triage är att utnyttja de medicinska resurserna optimalt, samt att vid masskade- och katastrofsituationer differentiera drabbade med sannolik överlevnad från de med förestående död. Det är av yttersta vikt att den som utför triage är införstådd med de etiska värderingar som styr tillvägagångssättet samt det triagesystem som används. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur triage används i katastrof- och masskadesituationer på skade- och uppsamlingsplats. Genom strategiskt urval har retrospektiva studier identifierats.

Hot och våld inom ambulanssjukvård är ett arbetsmiljöproblem såväl nationellt som internationellt. Ambulanssjukvården är den första länken i vårdkedjan och ställs inför många olika utmaningar varav hot och våld kanske är den största av dem alla då personalen som är där för att hjälpa istället är den som behöver hjälp. Forskningen inom området är begränsad och uteslutande kvantitativ vilket är ett problem då fenomenet är en högst subjektiv upplevelse. Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av hot och våld inom ambulanssjukvården. Metoden var empirisk med kvalitativ ansats och datainsamlingen bestod av intervjuer.

Länge ansågs det både bland allmänhet och bland läkare, att då hjärtat slutar att slå, var döden oundviklig. Det faktum att hjärtat kan startas på nytt och att människor kan överleva har skapat etiska dilemman. Det optimala är om återupplivningsförsök endast påbörjas på patienter med potential för långt överlevande, vilket kan vara svårt att avgöra i ett tidigt stadium. Vid hjärtstillestånd krävs beslut inom sekunder. Den diskussion som förs av bland andra Svenska Rådet för hjärtlungräddning handlar dels om hur man kan öka chanserna till överlevnad vid hjärtstillestånd men även om att försöka minimera omotiverade återupplivningsförsök.

Syftet med denna studie var att beskriva barns upplevelser av att vårdas på sjukhus samt vad barn anser vara betydelsefullt i omvårdnaden på sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Barns upplevelser av att vårdas på sjukhus innefattade oro och rädsla inför sjukdom och behandling. Barnen upplevde den största rädslan för injektioner och smärta. Betydelsefullt vid omvårdnaden på sjukhus var den fysiska miljön.

Att vara ambulanssjuksköterska innebär ett stort ansvar som kräver goda kunskaper både praktiskt och teoretiskt inom flera olika områden. Eftersom det är relativt nytt att arbeta strukturellt i ledningsfunktionen har författarna valt att undersöka upplevelsen av att vara medicinskt ansvarig på skadeplats och vad som kan underlätta uppgiften. Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Ambulanssjuksköterskorna förbereder sig på väg ut till patienten både praktiskt och mentalt och ställer höga krav framför allt på sig själva. I studien framkom att att ambulanssjuksköterskan generellt har ett bra samarbete med kollegan och övriga inom den egna organisationen.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskans arbete ute på olycksplatsen är många gånger en krävande, avancerad arbetsplats både fysiskt och emotionellt. Anestesisjuksköterskan arbetar väldigt ofta i komplicerade miljöer, med flera aktörer inblandade och mitt i den komplicerade miljön är patienten som är i behov utav anestesisjuksköterskans omvårdnad. Bemötandet ute på olycksplatsen är en viktig del i arbetet och för att kunna nå patienten krävs att aktivt söka kontakt med patienten. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av omvårdnadsarbete på olycksplats. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie.

Det krävs mycket av en sjuksköterska för att kunna skapa tillit och förtroende prehospitalt med en skadad person. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer/åtgärder/förhållningssätt som krävs av en sjuksköterska i första mötet med en skadad person för att skapa en förtroendefull och kontakt med känsla av tillit. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie och resultatet visar på att om en förtroendefull kontakt ska skapas mellan sjuksköterskan och en skadad person prehospitalt krävs det framför allt att en kommunikation dem emellan kommer till stånd. Andra slutsatser i resultatet är att en sjuksköterska måste utföra vissa kommunikationsstrategier för att en kontakt ska uppstå. De kommunikationsstrategier som är väsentliga för att skapa en förtroendefull kontakt är bland andra sjuksköterskans förhållningssätt samt att sjuksköterskan har självinsikt och kunskap om effekter av ett sitt agerande.

I Region Skåne finns tydliga behandlingsriktlinjer gällande prehospitalt omhändertagande av patienter med misstänkt stroke i vårdprogrammet "Rädda hjärnan". Det saknas ett enhetligt bedömningsinstrument som specialistutbildade sjuksköterskor inom ambulans kan använda för att känna sig säkrare och tryggare i sin identifiering av patienter med misstänkt stroke. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade sjuksköterskors uppfattning av att kunna identifiera patienter med misstänkt stroke inom den prehospitala vården. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats i form av enkätundersökning som delades ut till 35 specialistutbildade sjuksköterskor. Resultatet av studien visade att en majoritet av respondenterna upplevde att det hade underlättat med ett enhetligt bedömningsinstrument i deras bedömning av patienter med misstänkt stroke.

Introduktion: Vård i livets slutskede utgör den del av palliativ vård då döden förväntas inträda inom en snar framtid. Att vårda döende patienter kan sjuksköterskor komma att konfronteras med i sin yrkesroll oavsett vilken vårdavdelning de arbetar på. De specialistkunskaper som krävs för att ge god vård i livets slutskede är dock inte alltid självklara för sjuksköterskor på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Metod: Studien genomfördes i enlighet med Polit och Becks (2008) nio-stegsmodell som beskriver metoden vid en litteraturstudie.

Barns sätt att uttrycka sig varierar mycket från vuxnas beteende och dessa faktorer tillsammans gör det svårt att vårda barn med smärta. I prehospital vård möts man av barn med smärta och situationen kan göra det svårt att smärtbedöma barnet. Vid behandling av smärta är smärtskattningsinstrument ett redskap för att få ett konkret värde på smärtans intensitet. Det finns olika instrument anpassade för olika åldrar. Syftet var att beskriva olika metoder för smärtbedömning av barn vilket gjordes genom en systematisk litteraturstudie.

Within the ambulance care in Uppsala County a vacuum splint is used to immobilize fractures on extremities. The research available on which method of immobilizing to prefer during pre-hospital treatment is limited. The purpose of this pilot study was to examine the perceptions of the ambulance personal in Uppsala County on the issue of usability of SAM-splint and vacuum splint when immobilizing extremities. The project was also aimed at researching if SAM-splint could be seen as an alternative or a complement to vacuum splint, and to get an apprehension on any evident differences in patients? perceived pain when treated with the two different approaches. A descriptive comparative study was carried out. All patients, regardless of age and sex, with the need of immobilizing supposed fractures, were included.  Patients with suspected femur fracture, collum fracture, or where pre-hospital care was not possible or in question, was excluded.

För att trivas på en arbetsplats där påfrestande händelser präglar vardagen, måste det finnas vissa delar som gör att personalen stannar kvar och trivs med sitt arbete. Som ambulanssjuksköterska kan man dagligen utsättas för påfrestande händelser som kan påverka den enskilde och vårdandet. Vilka är då de positiva aspekterna och hur beskrivs de positiva delarna av att arbeta inom ambulanssjukvård?Syftet med denna studie var att belysa positiva upplevelser i ambulanssjuksköterskors arbete.En kvalitativ intervjustudie utfördes på tre olika ambulansstationer i Södra Sverige. Åtta informanter deltog, samtliga ambulanssjuksköterskor.Resultatet visar olika teman som belyser de positiva aspekterna med arbetet som ambulanssjuksköterska.

Det krävs mycket av en sjuksköterska för att kunna skapa tillit och förtroende prehospitalt med en skadad person. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer/åtgärder/förhållningssätt som krävs av en sjuksköterska i första mötet med en skadad person för att skapa en förtroendefull och kontakt med känsla av tillit. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie och resultatet visar på att om en förtroendefull kontakt ska skapas mellan sjuksköterskan och en skadad person prehospitalt krävs det framför allt att en kommunikation dem emellan kommer till stånd. Andra slutsatser i resultatet är att en sjuksköterska måste utföra vissa kommunikationsstrategier för att en kontakt ska uppstå. De kommunikationsstrategier som är väsentliga för att skapa en förtroendefull kontakt är bland andra sjuksköterskans förhållningssätt samt att sjuksköterskan har självinsikt och kunskap om effekter av ett sitt agerande.

Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn äter samt hur mycket och på vilket sätt barn är fysiskt aktiva. Syftet med studien var därför att beskriva förskolepersonals syn på små barns rörelse- och matvanor samt på hur de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 år. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: Små barns rörelse- och matvanor på och utanför förskola, Faktorer som påverkar små barns rörelse- och matvanor samt Kommunikation som stöd till föräldrar.

Ambulanssjuksköterskor möter i sitt yrke ofta föräldrar när de ska ta hand om barn som har råkat ut för sjukdom eller olycka. Syftet med examensarbetet var att undersöka vad ambulanssjuksköterskorna anser vara ett bra bemötande av föräldrar till sjuka barn. Studien genomfördes som en semistrukturerad intervjustudie. Nio ambulanssjuksköterskor intervjuades och intervjuerna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier.