Uppsatsen syfte Àr att med hjÀlp av spelteori strukturera och analysera det strategiska spelet bakom USA och EU:s protektionistiska agerade i den handelstvist rörande stÄl som Àgde rum 2001-2003. Med det som bakgrund vill uppsatsen visa pÄ vilka alternativa val aktörerna kunde ha gjort och slutligen föreslÄ förÀndringar för att öka incitamenten för aktörerna att bevara ett handelssamarbete. Uppsatsen fann med stöd av spelteori och grundlÀggande handelsteori att aktörerna agerade rationellt i spelets alla sekvenser och att avvikelsen frÄn samarbetsstrategin i huvudsak berodde pÄ det politiska spelet som Àgde rum i USA och de preferenser det republikanska partiet och Bush-administrationen hade. EU spelade under konfliktens gÄng en strategi som tillÀt en ÄtergÄng till samarbetet snart efter det att USA tog bort sina tullar. För att öka aktörers incitament att bevara handelssamarbeten bör WTO:s roll stÀrkas, lobbying regleras och konsumenternas inflytande stÀrkas.

Detta utveklingsarbete gÄr ut pÄ att genom den syntetiska lÀsinlÀrningsmetoden lÀra eleverna bokstÀver med hjÀlp av den kinestetiska lÀrstilen.Arbetet utförs i en Är 1 genom en försökslektion som innebÀr att jag som lÀrare lÀr ut en för klassen, och för vissa elever, ny bokstav som vi dÀrefter trÀnar pÄ genom olika moment, bÄde enskilt och i grupp. Det kinestetiska momentet bestÄr av att arbeta med play-doh och forma veckans bokstav och sedan bygga ett ord med play-dohn.Arbetet utvÀrderas med intervju som en metod och analys av bokstavsböcker som en annan.Resultatet visar att alla eleverna lÀrt sig Z pÄ olika sÀtt. NÄgra elever har lÀrt sig genom att forma play-dohn till bokstaven och andra genom att skriva bokstaven. Dessa resultat har eleverna uppgett vid intervjuerna.Min frÀmsta slutsats Àr att alla elever lÀr sig lÀsa och skriva men pÄ olika sÀtt. DÀrför gÀller det som lÀrare att gÄ igenom bokstÀverna frÄn grunden och lÄta barnen arbeta pÄ olika sÀtt, med alla sinnen och framförallt fÄ se, höra, göra till varje bokstav..

Det hÀr arbetet behandlar frÄgan huruvida man kan anvÀnda etablerade studier av spelartyper och spelarbeteende av frÀmst Bartle och Bateman, för att pÄ ett praktiskt sÀtt hjÀlpa spelare att optimera sin spelupplevelse. MÄlet har varit att ta fram en metod för att hjÀlpa spelare att hitta den roll i onlinerollspelet World of Warcraft som passar spelarens spelartyp allra bÀst och som denne har störst chans att uppskatta spelupplevelsen mest igenom.Detta har gjorts genom ett personlighetstest innehÄllande 21 frÄgor baserade pÄ forskning av spelartyper och spelarbeteende. UtifrÄn testtagarens svar bedöms dennes spelartyp och den klass i World of Warcraft som bÀst bedöms passa spelarens preferenser föreslÄs. Personlighetstestet har testats av en 15 personer stor testgrupp och resultaten visade pÄ ett övervÀgande positivt mottagande och merparten var nöjda med den föreslagna klassen och tyckte spelartypsbeskrivningen passade dem.UtifrÄn resultaten av undersökningen dras slutsatser kring att det finns ett stort intresse för en personlighetstest av den typen, och att det har en stor potential att hjÀlpa bÄde spelare att hitta sin roll i spelvÀrlden och för spelutvecklare att se vad som lockar i sin spelvÀrld och vilka spelartyper som de kanske bör satsa mer pÄ att locka om de vill utvidga sin spelarbas..

Tidigare har det framförallt varit företag som IKEA, Ericsson och Volvo som expanderat utomlands och branscher sÄsom musik, telekommunikation och skogsindustri som stÄtt för exporten men idag vÀljer Àven mÄnga svenska modeföretag att expandera sin verksamhet utomlands. NÀr ett företag etablerar sig pÄ andra marknader stÀlls det inför andra förutsÀttningar, exempelvis; kulturella olikheter, skilda konsumtionsmönster och preferenser. DÀrmed tvingas företagen att ta stÀllning till i vilken utstrÀckning de skall anpassa sin marknadsföring efter varje lands specifika villkor. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur och varför svenska modeföretag expanderar internationellt, och vidare hur det i sÄ fall pÄverkar deras image och identitet. Vi har funnit att företagen tillÀmpar samma strategier som i Sverige Àven pÄ marknader som skiljer sig frÄn den svenska.

Studiens syfte var att fÄ en bred och fördjupad bild av kvinnliga civilingenjörsstudenters planer, drömmar och mÄl kring sina framtida yrkesliv. Atlas Copco Construction Tools kom med förslaget pÄ uppsatsÀmne dÄ de ville kartlÀgga kvinnliga civilingenjörstudenters preferenser för att bÀttre kunna attrahera dessa till företaget. En metodtriangulering utfördes, dÀr kvantitativ och kvalitativ metod samverkade i form av en egenkonstruerad enkÀt samt intervjuer. Studien inleddes med en teoretisk genomgÄng av tidigare forskning med fokus pÄ organisation & kön samt hur arbetssökande attraheras till arbeten/organisationer. EnkÀten besvarades av 116 kvinnliga civilingenjörstudenter frÄn KTH, Chalmers och Linköpings Universitet.

Syfte: I uppsatsen ska vi undersöka hur dagens studenters konsumtionsbeteende ochkonsumtionsbehov ser ut. Uppsatsen kommer Ă€ven att klargöra hur studenternas ekonomiska situation pĂ„verkar detta beteende och behov, samt vilka faktorer som ligger bakom detta. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats dĂ„ vĂ„r utgĂ„ngspunkt har varit teorin. Kvantitativ metod anvĂ€nds i form utav enkĂ€tundersökning genomförd pĂ„ 323 studenter i syd/sydöstra Sverige. Även en kvalitativ metod har i form av litteraturstudier av teorier samt artiklar hĂ€mtade frĂ„n Internet har genomförts.

Den svenska bostadsmarknaden har under en lĂ€ngre tid varit ett hett diskussionsĂ€mne i media. Regelbundet beskrivs den svenska bostadsmarknaden som övervĂ€rderad. Ovissheten kring var marknaden befinner sig vĂ€rderingsmĂ€ssigt, vĂ€cker intresse att undersöka hur en bostadsrĂ€tts olika egenskaper pĂ„verkar dess vĂ€rde, alltsĂ„ vad individer Ă€r beredda att betala för i en bostadsrĂ€tt.?Hur mycket Ă€r konsumenten villig att betala för olika egenskaper hos en bostadsrĂ€tt, sĂ„ som: boarea, vĂ„ningsplan, hiss och antal rum??I studien utförs en empirisk tvĂ€rsnittsanalys, med observationer insamlade frĂ„n och med första augusti till och med sista oktober 2014. BostadsrĂ€tterna som Ă€r inkluderade i studien Ă€r geografiskt belĂ€gna i Stockholms innerstad (Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm, Vasastan samt Östermalm).

Jag har i mitt projekt jobbat med mönsterformgivning och produktion av vÀvda möbeltyger, digitaltryckta tapeter- och textilier för en fiktiv hemmiljö. Mina designbeslut grundar sig pÄ en fiktiv karaktÀr, Mr Chester Jester, hans estetiska preferenser och behov i samrÄdan med mina egna. Arbetets resultat Àr en gestaltning av vÀrlden han lever i, komprimerad till ett hemma hos reportage pÄ grÀnsen mellan verklighet och illusion. Jag har jobbat med dubbelhet och speglingar - av mönster, av rummet, av tekniker och mig sjÀlv. Jag har undersökt illusionens verklighet och verklighetens illusion.My bachelor project is a work of pattern design and production of woven upholstery fabrics, digital prints on textile materials and wallpaper, made for a fictional home environment.

Den svenska bostadsmarknaden har under en lĂ€ngre tid varit ett hett diskussionsĂ€mne i media. Regelbundet beskrivs den svenska bostadsmarknaden som övervĂ€rderad. Ovissheten kring var marknaden befinner sig vĂ€rderingsmĂ€ssigt, vĂ€cker intresse att undersöka hur en bostadsrĂ€tts olika egenskaper pĂ„verkar dess vĂ€rde, alltsĂ„ vad individer Ă€r beredda att betala för i en bostadsrĂ€tt.?Hur mycket Ă€r konsumenten villig att betala för olika egenskaper hos en bostadsrĂ€tt, sĂ„ som: boarea, vĂ„ningsplan, hiss och antal rum??I studien utförs en empirisk tvĂ€rsnittsanalys, med observationer insamlade frĂ„n och med första augusti till och med sista oktober 2014. BostadsrĂ€tterna som Ă€r inkluderade i studien Ă€r geografiskt belĂ€gna i Stockholms innerstad (Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm, Vasastan samt Östermalm).

PĂ„ en perfekt marknad bör en investerare vara likgiltig till om en aktie ger avkastning i form av kapitaltillvĂ€xt eller utdelning. Emellertid existerar skatter och transaktionskostnader pĂ„ marknaden, det vill sĂ€ga marknaden Ă€r inte perfekt. Med tillgĂ„ng till unik data som visar aktieplacerares innehav hos bolag pĂ„ Stockholmsbörsen Ă€r studiens syfte att finna klientel i form av Ă„lders-, köns- och inkomstgrupper. Vi finner att investerare inte Ă€r likgiltiga till utdelning. Äldre individer, kvinnor och lĂ„ginkomsttagare utgör en större andel av aktieplacerarna i bolag som lĂ€mnade utdelning vilket indikerar att dessa har preferenser för aktier med utdelning.

SamhÀllsplaneringen har under lÄng tid styrts av separering mellan olika samhÀllsfunktioner för att undvika konflikter. En tydlig separering som har Àgt rum Àr funktionssepareringen mellan arbetsplatser och bostÀder. Den drevs fram under den industriella epoken och har över tiden inneburit att funktionellt sett allt fler och allt större ensartade bebyggelseomrÄden har uppstÄtt. Syftet med funktionsuppdelningen har till stor del varit att undvika störningar och konflikter mellan olika funktioner för att skydda invÄnarnas hÀlsa och sÀkerhet. RÄdande institutionella förhÄllanden sÄsom lagstiftning och finansieringssystem tillsammans med planeringstraditioner och principer för lokalisering av offentlig service kan hjÀlpa till att förklara uppkomst och omfattningen av funktionsseparering mellan arbetsplatser och bostÀder men Àven mellan olika branscher inom nÀringslivet.

Sedan aktiemarknadsbubblan sprack har företagens fokus pÄ aktiemarknaden avtagit. Under de senaste Ären har det dock Äterigen skett en viss ökning pÄ aktiemarknaden och konkurrensen om investerares pengar har pÄ nytt tilltagit. Individers Àndrade preferenser gÀllande investeringar har orsakat en trend för företag att styra mot aktieÀgarvÀrde och ett flertal nya styrningsmodeller har dÀrmed introducerats. Modellerna kan delas upp i tvÄ huvudgrupper dÀr den ena huvudgruppen baseras pÄ redovisningsinformation och den andra baseras pÄ diskonterade kassaflöden. Styrning med hjÀlp av dessa modeller brukar kallas value-based management eller vÀrdebaserad styrning.

Tidigare studier har visat att det endast finns ett fÄtal studier att tillgÄ som uteslutande fokuserar pÄ hur manlig heterosexualitet och manlighet skapas av mÀn (Mooney?Somers & Ussher, 2008). Denna studie syftade till att beskriva och analysera unga mÀns upplevelser och erfarenheter av heterosexuella möten/relationer och manlighetsskapande. Den tematiska analysen bygger pÄ Ätta semi-strukturerade intervjuer och gav fyra huvudteman: Vad Àr sex?, Att vara aktiv, Att inneha ett starkt agentskap och KÀrlekssex och casual sex.

Den arena dÀr socker och sötma förstÀrs har förÀndrats i och med att socker har gÄtt frÄn en global handelsvara, endast tillgÀnglig ett fÄtal, till en lokal som nÄr de stora massorna. Detta kanske kan ses som en mindre revolution i mathÄllningen. Men varför Àter mÀnniskan socker och varför finner hon smaken sÄ ÄtrÄvÀrd?Syftet med studien var att ur ett evolutionÀrt samt kulturellt perspektiv undersöka varför mÀnniskan finner den söta smaken ÄtrÄvÀrd.Metoden som har anvÀnts i föreliggande studie var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar dÀr artiklar som berör hÀlsoaspekter som socker och sötma orsakar diskuteras emot bakgrundens evolutionÀra samt kulturella aspekter.Resultatet visade att mÀnniskan fann den söta smaken ÄtrÄvÀrd baserat bÄde pÄ medfödda samt kulturellt inlÀrda preferenser.Av diskussionen framgick att det fanns en medfödd preferens för sötma men att den kulturellt betingade preferensen tog över genom den inlÀrning hon fÄr frÄn sin första mÄltid av modersmjölk och framÄt. MÀnniskan förknippade dÀrför sött med bÄde trygghet, lugn, belöning, tröst men framförallt med mat.

För att skapa en likvÀrdig och flexibel demokratifostrande skola Äberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika elevgrupper och gymnasieutbildningar och dÀr med att skapa jÀmlikhet i utvecklandet av demokratiska förmÄgor och kvaliteter. Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta pÄ berÀttelser frÄn fyra samhÀllskunskaps lÀrare vad gÀllande elevsyn, syn pÄ klassrumklimat och syn pÄ samhÀllskunskapens mÄl pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Malmö. BerÀttelserna pÄverkades frÀmst av vilken skola lÀrarna jobbade antingen pÄ ett yrkesförberedande gymnasium eller pÄ ett universitetsförberedande gymnasium. Den deliberativa undervisningen bygger pÄ teorin om deliberativ demokrati som innebÀr den en process dÀr aktörer genom kommunikation grundad pÄ rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser.