I denna uppsats utreds varumärkesrättens tillämpning på domännamnstvister i USA och Norden. Frågan om denna tillämpning är enhetlig med den traditio-nella varumärkesrätten, och om denna traditionella rätt är tillräcklig eller lämp-lig för att hantera domännamnstvister, belyses.Det grundläggande syftet inom både nordisk och amerikansk varumärkesrätt är skyddandet av konsumenter genom förhindrandet av användning av förväx-lingsbart varumärke, och skyddandet av det upparbetade värdet i välkända va-rumärken. Trots rättsenhetlighet inom dessa två läror har USA också utvecklat en lära om initial intresseförväxling, vilket inte finner någon motsvarighet i Norden. Denna lära fokuserar på risken för en förväxling före köpet som skingras innan detta genomförs.Domännamn finnes vara lätta att registrera och ha en särskiljande funktion lik-nande varumärkens. Detta har lett till ett antal domännamnstvister i främst USA, men även Danmark har haft flertalet dylika tvister.

Denna uppsats handlar om ramavtal inom offentlig upphandling som innehåller samtliga villkor för framtida kontraktstilldelning. Uppsatsens frågeställningar fokuserar på hur kontraktstilldelning, så kallade avrop, ska göras utifrån denna typ av ramavtal.Idén till uppsatsen är sprungen ur kontakt med praktiskt verksamma upphandlare vilka gett utryck för att rättsläget kring detta ämne är relativt outrett samt att klargöranden på detta område är av stort intresse.Avrop ska göras genom rangordning eller enligt en så kallad annan fördelningsnyckel. I uppsatsen gör jag ett försök att reda ut vad dessa begrepp har för innebörd och vad som skiljer dem från varandra. Huvudföremålet för uppsatsen är begreppet annan fördelningsnyckel och i syfte att utreda rättsläget kring begreppet har jag redogjort för, och analyserat, ett antal rättsfall där denna avropsmodell har tillämpats.Jag har bland annat dragit följande slutsatser: Rangordning är en numrerad, hierarkisk numrerad leverantörslista och andra fördelningsnycklar är alla typer av formuleringar som inte utgör rangordningar. Det är tillåtet att använda andra fördelningsnycklar än rangordning i ramavtal med alla villkor fastställda och det finns även ett behov, pga.

Syftet med arbete har varit att presentera den problematik ett verkställighetsförordnande kan få för en verksamhetsutövare som ansökt om tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Arbe-tet har även gett en bild av när ett sådant förordnande kan bli aktuellt och när den nämnda problematiken uppstår. Vidare presenterar arbetet även några essentiella begrepp som är nödvändiga för läsarens förståelse av kärnan i arbetet. Den metod som använts för att uppnå detta syfte har varit den rättsdogmatiska metoden där framförallt lagstiftning och praxis studerats. Arbetet har synliggjort de problem som ett verkställighetsförordnande kan innebära för en verksamhetsutövare.

Att leva med obesitas, fetma, i dagens samhälle kan innebär att personen blir utsatt för stigmatisering och fördomar av sina medmänniskor och detta kan även ske inom sjukvården. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka attityder sjuksköterskor har gentemot personer med obesitas. I denna systematiska litteraturöversikt ingick 13 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom flera olika attityder gentemot personer med obesitas, mestadels negativa. De mest framträdande attityder sjuksköterskor har gentemot personer med obesitas var att de upplevdes som lata, likgiltiga och hade en bristande disciplin.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska dagstidningarnas nyhetsvärdering påverkar vetenskapsbevakningen.I en kvantitativ studie jämförs antalet doktorsavhandlingar som läggs fram inom varje vetenskaplig disciplin med antalet som får genomslag i medierna.Resultatet visar att medicinska avhandlingar visserligen är de som genererar flest antal artiklar, men att det jämfört med forskningsfältets storlek ändå är förvånansvärt svårt för medicinska avhandlingar att tränga igenom mediebruset. Humaniora och samhällsvetenskap är istället de discipliner som relativt sett är bäst representerade i medierna medan naturvetenskap och teknik hamnar långt efter.En sammanställning av artiklarnas publiceringsplats visar också att nya avhandlingar inom medicin konsekvent klassas som nyheter eller feature medan humaniora klassas som kultur.I den efterföljande kvalitativa studien undersöks tre specifika avhandlingar inom medicin, litteraturvetenskap och juridik som alla figurerat stort i dagspressen.Genom intervjuer med de inblandade parterna kartläggs hela processen, från det att avhandlingarna färdigställs tills de uppmärksammas i medierna.Förutom att alla tre behandlar ämnen som i någon mån är uppseendeväckande visar sig mellanhanden, en nyckelperson som överbryggar klyftan mellan forskaren och medierna, vara en viktig gemensam faktor..

Det är många i vårt samhälle som berörs av detta ämne, har vi inte själva bott i andrahand känner man troligen någon som har gjort det eller gör det. Jag har i min C-uppsats försökt klargöra vilka förutsättningar som gäller för att få tillstånd till andrahandsupplåtelse, jag kommer att redogöra vad som är gällande rätt inom detta område. Då det inte finns speciellt mycket litteratur på detta område så valde jag att besöka två hyresnämnder, detta för att klargöra hur hyresnämnderna bedömer andrahandsupplåtelser av hyresrätter. Jag har fått ta del av deras beslut och jag har sammanfattat dessa och försökt ta ut det väsentliga i dessa..

Culpa in contrahendo är en skadeståndsrättslig term och betyder vårdslöshet vid avtalets ingående. Culpa in contrahendo uppstod som en mellanlösning mellan det kontraktsrättliga och det utomobligatoriska ansvaret. Vanligen kan culpa in contrahendo aktualiseras i fall där vårdslösheten har uppstått i förhandlingar som inte leder till avtal men kan även förekomma vid förhandlingar som har lett till avtal. Syftet med denna uppsats är att reda ut vad som är gällande rätt. Jag har även tittat lite på den europeiska skadeståndsrätten.

Stridsåtgärder är idag en tämligen sällsynt företeelse på arbetsmarknaden. Visserligen förekommer det fortfarande som ett påtryckningsmedel, för att i mellanperioden av två kollektivavtal få motparten att gå med på villkor som anses nödvändiga och relevanta. Dock om en jämförelse görs med hur det tidigare i historien sett ut, kan slutsatsen dras att stridsåtgärder används förhållandevis restriktivt idag. Anledningarna till detta har varit många. Två överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter som varit av särskild vikt är decemberkompromissen och Saltsjöbadsavtalet, vilka har behandlats i uppsatsen.

Under 2003 infördes nya regler som gjorde utdelning och försäljning av näringsbetingade andelar skattebefriade. Genom att bolagsförpacka en fastighet innan försäljning kunde bolagen undkomma kapitalvinstbeskattning om andelarna i dotterbolaget var näringsbetingade. Om andelarna i dotterbolaget däremot är att klassificera som lagertillgångar kommer det säljande bolaget att beskattas för kapitalvinsten. Det är därför av stor vikt att det säljande utreder vilken karaktär andelarna i dotterbolaget kommer att få vid försäljningstidpunkten, då syftet med paketering är att försäljningen skall bli skattefri. Paketeringsförandet i sin enklaste form fungerar så att moderbolaget startar ett helägt dotterbolag. Moderbolaget genomför sedan en underprisöverlåtelse av fastigheten till dotterbolaget.

Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna människans interaktion och kommunikation med centralmakten. Utgångspunkten är att lokalsamhällets föreställningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sådant möte var den indelta krigsmaktens marscher i frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa marscher såsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer där marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhällets människor.Jag argumenterar för att marschen bör förstås som en kommunikativ arena där centralmakten och lokalsamhället interagerade inom ramen för ett föreställt samhällskontrakt. Denna symboliska interaktion visade på att centralmakten och lokalsamhället delade många föreställningar och hade mycket att vinna på ömsesidighet och förhandling.

När det gäller marknadsföring genom TV så har tittartiden ökat markant bland den yngre generationen i takt med utbyggnaden av kanaler och sändningstider. Samtidigt blir marknadsföringens etik och moral allt mer bortsållad när företag allt mer riktar sina kommunikationskanaler mot denna målgrupp som har svårt att sålla bort mediebruset. Lagstiftningens svaghet gällande marknadsföring resulterar i att den tolkas fritt och kringgås av marknadskommunikatörer, medan debatten kring detta pågår så drabbas den yngre generationen av det kommersiella budskapet. Frågan kvarstår dock, marknadsföring utformas för att nå den slutliga användaren av en produkt, hur ska denna problematik belysas och åskådliggöras?.

Principen om förfarandemissbruk är en EG-rättslig princip som efter hand vuxitfram ur EGDs praxis och vilken numera är tillämplig inom EGmervärdesskatterätten.Principen innebär att konstruerande transaktioner vars endasyfte är att uppnå skattefördelar skall underkännas och istället bli beskattade som omde konstruerade transaktionerna inte hade företagits. De kriterier som EGD har ställtupp i praxis, främst i Halifax-fallet, för att principen om förfarandemissbruk skall blitillämplig på mervärdesskatteområdet är att ett objektivt och ett subjektivt kriteriumskall vara uppfyllda. Det subjektiva kriteriet innebär att trots att relevanta bestämmelseri mervärdesskattedirektivet har uppfyllts, kan förfarandemissbruk konstateras omförfarandet får till följd att den skattefördel som uppnås strider mot bestämmelsernassyfte. Det krävs dock även att det huvudsakliga syftet med transaktionerna har varitatt uppnå en skattefördel.En tillämpning av principen om förfarandemissbruk skulle innebära att aggressivaskatteupplägg och skatteflykt på mervärdesskatteområdet skulle kunna stoppas. Enstopplagstiftning på detta område är inte att finna i varken EG-rätt eller svensk rätt,varför principen om förfarandemissbruk kan tyckas utgöra en viktig del av rättsutvecklingengällande mervärdesskatteflykt.EGD har uttalat att de nationella domstolarna har till uppgift att pröva huruvida detföreligger förfarandemissbruk eller inte.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som leder till både motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar aktivitetsförmågan hos den drabbade individen. Arbetsterapeuten kan bidra till att klienten kan förbättra sin kapacitet till aktivitetsförmåga genom återtränade och kompensatoriska åtgärder. Tre åtgärdsmodeller som tillämpas i praxis är Bobathmodellen, den Uppgiftsorienterade modellen samt CI-terapi. Kunskapen om i vilken utsträckning dessa används i praxis är dock bristfällig. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga tre arbetsterapeutiska åtgärdsmodeller som tillämpas inom slutenvården för individer med nedsatt hand- och armfunktion efter stroke.

Syftet med uppsatsen är att studera den rättsliga regleringen av omprövning av taxeringsbeslut och att påvisa särdrag som omprövning enligt taxeringslagen (1990:324) har i jämförelse med omprövning enligt allmän förvaltningsrätt. Omprövningsinstitut inom allmän förvaltningsrätt är delvis reglerad i förvaltningslagen (1986:223), delvis i praxis. Förvaltningslagen är emellertid en ramlag. Finns det en avvikande bestämmelse i en speciallag får förvaltningslagen ge vika. Då taxering är specialreglerad i taxeringslagen innebär detta att taxeringslagens bestämmelser har företräde framför en motsvarande regel i förvaltningslagen.Den nya taxeringslagen trädde i kraft den 30 juni 1990.

Så kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna både lärande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer än 80 års tid har visat sig vara synnerligen framgångsrikt och trots att både lärande och demokratisk kompetensutveckling står högt på agendan för skolutveckling i både Sverige och internationellt, nämns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhälle där beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen på allmänpedagogikens bord att kunna förklara de nämnda skolornas framgångar.Mitt syfte är att med hjälp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmänpedagogisk teori utifrån detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sådan teori utpekar. En etnografisk innehållsanalytisk metod har använts för att jämföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmärkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar på den önskade teoretiska nivån. Frågan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning måste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlägg i en sådan diskussion finns i sista kapitlet..