Systems development methods mirror different organizational perspectives, and not all methods are formalised, but what they have in common is the purpose of structuring and supporting systems development processes. Which method would be the most suitable may be determined by the systems development context at hand, because every systems development context is unique. Information is a valuable asset in today?s organizations, and it needs to be protected against both internal and external security threats. In our essay we aspired to find and present suggestions as to how systems developers can include security in the very design based on formalised systems development methods to create systems that are better prepared to meet the security challenges of today.

Den här studien belyser en del utav matematikundervisningen i skolan, vilken är matematisk problemlösning i grupp. Den utforskar lärares och elevers uppfattningar om vilka förutsättningar som krävs för att lärande i grupp skall ske. Vidare studeras vikten av gruppsammansättningen när det arbetas med matematisk problemlösning i grupp utifrån ett processinriktat och/eller produktinriktat lärande. Genom observationer av elevgrupper samt intervjuer med eleverna och matematiklärarna har materialet sammanställts och analyserats under tre olika teman: förutsättningar för lärandet i en matematisk problemlösningssituation, gruppsammansättningens betydelse för lärandet i en matematisk problemlösningssituation samt process kontra produkt. Dessa teman följer som en röd tråd genom hela arbetet.Resultatet visar vikten av en bra gruppsammansättning gällande problemlösning i matematik.

Jag har bedrivit en studie där elever fick försöka lösa en problemlösningsuppgift i matematik. Baserat på hur eleverna hanterade uppgiften har de delats in i olika kategorier. Eleverna hade många olika tillvägagångssätt både beräkningsmässigt och till hur de hanterade hela frågeställningen, deras problemlösningsförmåga vid det aktuella tillfället varierade också. När en problemlösningsuppgift i matematik skall lösas sker det på olika sätt beroende av hur innehållet i uppgiften uppfattas och vilken eller vilka delar som uppmärksammas. Olika individer kan använda olika metoder och tankeredskap, det kan också skilja sig för samma individ vid olika tillfällen.

This study illuminates one part of the mathematic teaching in school, which is mathematical problem solving in groups. It examines teacher?s and student?s ideas about what conditions it takes to be able to learn in groups. Further on, it studies the importance of group structure when it comes to working with mathematical problem solving in groups from a process focused and/or a product focused learning. Through observations of student groups and interviews with the students and the mathematic teachers, the material has been compiled and analysed under three different headings: conditions for learning in a mathematical problem solving situation, importance of group structure in a mathematical problem solving situation and process versus product.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lärares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolår 7-9. Ingår gör också lärares resonemang om vilka moment/förmågor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frågan som behandlas i uppsatsen är vilka moment/förmågor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lära sig. Dessa frågor besvaras med hjälp av observationer på tre olika skolor och intervjuer med sex lärare på dessa tre skolor. I uppsatsen ingår en analys av de läromedel som skolorna använder sig av inom matematikundervisningen.

Today many children have limited experiences with the outdoors or nature. In most suburbs where people originate from many countries and have various ways of understanding nature is it perhaps in preschool that several children for the first time experience nature.This survey is qualitative and the main research methods are participant observations and interviews. The theories used in this study are mainly based on the thoughts of Dewey and Vygotskij as well as on ideas from outdoor education and different ways or ideas of understanding nature.The purpose with this study is to make clear in what ways nature is used by the teachers in preschool activities and how this work is done in preschools in multicultural suburbs. Questions at issue are: What way of understanding nature are the teachers trying to convey to the children? How is nature used in the ordinary outdoor activities by the preschool teachers? What are the teachers experiences of success and problems in this work?The conclusion is that nature is used in preschool activities in many ways.

Ett fenomen som blivit allt vanligare på senare år är instiftandet av ?bounties?. Med ?bounties? menas att en belöning utfästs i form av ekonomisk kompensation till den person eller de personer som utför utvecklingsarbete inom fri och öppen programvara (F/OSS). Syftet med undersökningen är att studera upplevelser och känslor kringanvändningen av ?bounties? från ett utvecklarperspektiv.

I skolan anses matematiken vara ett viktigt ämne och den upptar en stor del av skolans undervisningstid. Däremot har det märkts en trend bland eleverna i grundskolan att de mer och mer ifrågasätter varför de över huvud taget måste lära sig matematik. Ren matematik som de läser i skolan kan det många gånger vara svårt att se nyttan med. Påföljande matematik blir då sedan svårare och svårare att ge bra motiveringar till varför man bör kunna.  Många elever och vuxna känner även en ren ångest när man pratar om ämnet matematik. Vad är egentligen matematik, var används den och till vad? Var kommer matematiken ifrån? Hur uppstod den? Är det intressant och relevant för elever att få kunskap om detta? Har matematikundervisningen följt den snabba samhällsutvecklingen och vad behöver vi egentligen lära oss för matematik i grundskolan? Behöver alla få undervisning i matematik? Matematiken finns överallt omkring oss och synen på matematiken eleverna erhållit har formats av hela samhället.

Språket är en viktig del i matematikundervisningen. Forskning visar att språket är betydelsefullt för utvecklingen av ny kunskap och man har också kunnat se ett samband mellan språklig och matematisk förmåga. Undersökningar har dock visat att det ökade fokus på kommunikation och samspel inom matematikundervisningen som aktuell läroplan och kursplan förordar inte helt har slagit igenom inom skolan. För att ta reda på lärares syn på språkets betydelse i matematikundervisningen och även få en aktuell bild av undervisningssituationen ur ett språkligt perspektiv har en kvalitativ intervjuundersökning genomförts bland sex mellanstadielärare i en svensk kommun.Undersökningen visar att samtliga intervjuade lärare anser att språket är viktigt i matematikundervisningen. Däremot skiljer det sig åt när det gäller vilken betydelse de anser att det har.

The purpose of this study is to investigate how some teachers work with above-average pupils in mathematics. I have issued three questions based on the purpose of this study:How do teachers define an above-average pupil?In what way the teachers stimulate and challenge the above-average pupils?Has the school done something special for the above-average pupils?The method used to conduct this study was a semi-structured qualitative interview with four teachers in primary school. The method consists of interviews and observations.The study shows that the teachers make an effort to give these pupils extra attention and challenging tasks. A major focus is put on problems solving and to develop the pupil's ability to be able to explain how they think and if necessary, they should be able to explain even to their fellow- pupils.

Skolan är en del av samhället och måste därför följa den utveckling som sker. För att lärarna skall kunna möta detta och erbjuda eleverna möjligheter till lärande är de i ständigt behov av pedagogisk utveckling. Det finns olika metoder och modeller för hur kompetensutveckling kan ske där valet av metod beror på verksamheten och den enskilda läraren. Denna studie syftar till att pröva och utvärdera om och på vilket sätt videodokumentation kan implementeras i en skolas verksamhet och bli ett användbart redskap för lärarnas pedagogiska utveckling. För att pedagogisk utveckling skall vara möjlig krävs det att läraren reflekterar över sitt görande.

I november 2002 började ICA introducera AOB-systemet i sina butikerför att automatisera lagerhållning och orderhantering. Med systemet skabutikerna kunna förutse framtida varubehov och kunna använda sig av?just in time? lagerhållning för att minimera lagerhållningskostnader.Systemen har introducerats i en liknande miljö med likartade resursermen ändå har det uppstått skillnader när det gäller acceptans hosanvändarna. Vi har utifrån existerande acceptansteorier och systemetskontextspecifika egenskaper utarbetat en undersökningsmodell där viavser att kartlägga vad som legat till grund för de olika beslutsfattarnasval av implementationsgrad. Vi har utifrån denna modell gjort enkvantitativ studie på 170 ICA butiker och erhöll en svarsfrekvens på ca50 %.

Denna studie handlar om vilken sorts matematiska begrepp som barnen i förskolan möter i sångtexter. Den har även analyserat vilken kunskap förskollärarna säger att de tror sångtexterna förmedlar och hur mycket de använder sig av sången i den dagligaverksamheten. I studien har tre kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts på olika förskolor, och analyser av nio sångtexter har gjorts.Frågeställningarna var:Vilka matematiska begrepp finns i de sångtexter barnen möter på förskolan? Vilka kunskaper säger pedagogerna i förskolan sig tro att sångtexterna ger barnen? Hur mycket använder sig pedagogerna av musik och sång i verksamheten?För att få reda på vilken sorts matematik och vilka begrepp som fanns i sångerna så analyserades sångtexterna och olika ?kategorier? undersöktes. De som hittades var: rumsuppfattning, tid, vikt och längd, form och räkneord.

Studien är gjord för att öppna upp för användarmedverkan i designprocessen inom spelutveckling i försök att minska det antal avbrutna projekt som föreligger idag. Spelutveckling involverar för närvarande användaren sparsamt i utvecklings- processen. För att öka graden av involvering valde vi att kombinera participativ design och personas till en processbaserad arbetsmodell att undersöka. Vi beslutade oss för användning av personas eftersom fysisk användarinvolvering ej var möjlig i de inledande faserna av utvecklingsprocessen. Grunden till arbetsmodellen lades genom en litteraturstudie som sedan diskuterades i ett antal expertintervjuer.

This paper presents the results of a study of dyscalculia. It is a retrospective archival study implemented with a deductive approach. On the basis of established research and theory 18 analytical categories were formulated, before a deductive thematic analysis of empirical material, consisting of journal data of 17 students investigated for dyscalculia, 14 girls (82.4%) and 3 boys (17.6%).The purpose of this study was to investigate the relationship between the concepts formulated in research on dyscalculia and actual mathematical difficulties as those found in practice of students at school.All pupils had early and long-term difficulties with mathematics, while not showing any difficulties in other subjects. Most have had an unsatisfactory learning environment. All had normal intelligence but difficulty with certain cognitive, self-regulatory and linguistic features.