Syftet med uppsatsen är att belysa barnmorskors och sjuksköterskors erfarenheter av och förhållningssätt till att förmedla sexologisk information till kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer. Vårdpersonal överlag upplever en stor utmaning i att förmedla sexuell information till människor som drabbats av cancer och tidigare forskningsresultat visar att många patienter aldrig får någon sexologisk information överhuvudtaget (Sheppard & Ely, 2008, Hughes, 2009 och Rasmusson et al, 2012). En kvalitativ metod med explorativ ansats valdes i form av semistrukturerade intervjuer för att den skapar en fördjupad förståelse för vad barnmorskor och sjuksköterskor själva tycker och har för erfarenhet av att prata om sexualitet med denna patientgrupp. Fem barnmorskor och fyra sjuksköterskor alla med minst ett års erfarenhet av att vårda kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer deltog i studien. Under analysprocessen återkom ständigt betydelsen av kompetens och den gick att identifiera på tre nivåer; den individuella nivån, den organisatoriska nivån samt på den normativa nivån.

Detta arbete handlar om hur fritidspedagoger möter barn i sorg, vilken plats samtal om döden har i fritidshemmet samt i vilka sammanhang samtal om döden uppstår. Vidare undersöker jag om Astrid Lindgrens Bok ?Bröderna Lejonhjärta? kan vara användbar som redskap för att stötta barn som sörjer och i samtal med barn om döden. Genom intervju har jag undersökt tre pedagogers syn på att prata med barn om döden och hur de möter barn i sorg. Intervjufrågorna har jag arbetat fram genom en textanalys av Bröderna Lejonhjärta..

AbstraktSyftet med uppsatsen är att närmare beskriva vad tvåspråkighet innebär. Riktpunkten har dessutom varit att analysera vad högstadieelever har för attityd till tvåspråkighet. Uppsatsens huvuddel består av resultat och analys från enkätundersökningen som visar att de flesta elever uppskattar sin tvåspråkighet. Undersökningen visar även att eleverna föredrar att prata svenska i skolan, men att de för det mesta använder sitt andra språk när de är hemma med sina föräldrar. Det finns mycket litteratur inom ämnet och därmed mycket forskning.

I dagens samhälle kan vi både läsa och höra om olika ångestsymptom, till exempel i böcker och i media. Detta kan leda till att vi får mer kunskap om området och att det blir mer och mer accepterat att prata om ångest. I denna uppsats undersöks hur människor med ångestsymptom upplever att deras ångest accepteras i samhället idag, i vilken utsträckning de väljer att prata om detta med andra människor samt hur de då erfar det. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra informanter med olika former av ångestproblematik, som valdes ut genom snöbollsmetoden. De teorier som använts i analysen var stigmateorin och det dramaturgiska perspektivet, som har utvecklats av Goffman.

Övergången från barn till vuxen ålder är en särskilt känslig tid för ungdomar. Attdrabbas av cancer under denna period är en stor utmaning för den drabbade. Syftetmed denna artikelstudie var att identifiera hur man bäst kunde stödja tonåringaroch unga vuxnas efter deras speciella behov under deras väg från diagnos tillavslutad behandling. Genom en litteraturstudie har 13 vetenskapliga artiklargranskats. I studiens resultat framkom fyra huvudkategorier; 1) Socialt stöd (familjoch vänner), 2) Åldersanpassad vård, 3) Information, 4) Sjuksköterskansdelaktighet.

Varje dag överöser företag oss människor med budskap genom reklam ochannonser. Nya kanaler såsom bloggar, ett ökat utbud av TV-kanaler ochökningen av antalet svenska och utländska tidningar har bidragit till att flerreklambudskap trängs på marknaden. Vi människor har därför tvingats läraoss att stänga av och ignorera reklam. Därför uppfattar vi inte ens en bråkdelav alla de budskap som cirkulerar runt omkring oss. För företag gäller detdärför att hitta nya sätt att komma igenom kaoset och nå fram sina kunder.Istället för att använda sig av konventionella marknadsföringsmetoder somannonsering och TV-reklam, har företag börjat försöka få människor attprata om produkten.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur elever påverkas av deras lärares historiesyn och historiemedvetande. Jag intervjuat fyra lärare och fyra av varje lärares elever. Min undersökning visar att eleverna har ett historiemedvetande och historiesyn. Det var intressant att prata med elever och lärare och jag har lärt mig en hel del om elevers mottagande av historieförmedlingen och lärarnas vision om att förmedla historia. Undersökningen visar att eleverna inte bara påverkas av sina lärare.

Studien Att prata normalt ? En studie av 12 ungdomars attityder till dialekter och sambandet mellan dessa och deras eget språkbruk, är en undersökande studie av ungdomars attityder till dialekter i allmänhet och sin egen dialekt boråsiskan i synnerhet. Syftet med studien är att utreda attityders påverkan på det egna språkbruket, samt om resultatet varierar anmärkningsvärt mellan den studieförberedande och den yrkesförberedande gymnasieutbildningen respektive mellan de kvinnliga och manliga informanterna.Undersökningen konkretiseras genom följande forskningsfrågor:*Skiljer sig individernas definition av begreppet dialekt från den vetenskapliga definitionen?*Hur definierar individerna sin egen dialekt och till vilken grad anser de att de själva talar den? Finns det någon svårighet i definitionen?*Finns det någon skillnad i mängden dialektala varianter när det gäller attityder, lokalintegration, utbildning och kön hos informanterna?Studien utgår från material hämtat från projektet Dialektutjämning i Västsverige och består av enkäter, intervjuer och analyser av mängden dialektala varianter.Tidigare forskning inom ämnet säger att manliga individer talar mer dialekt än kvinnliga, samt att individer som går på yrkesförberedande utbildningar talar mer dialekt än de på studieförberedande. Individer som inte är lokaltintegrerade tenderar även att vara mer mottagliga för språkliga förändringar.Till skillnad från tidigare kvantitativa undersökningar visar studien att den informant som har flest dialektala varianter är en pojke som går en studieförberedande utbildning och att den typiske dialekttalaren är av det kvinnliga könet samt går en studieförberedande utbildning.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter till inflytande och delaktighet barnen har i samlingen i förskolan och vad det är i pedagogens agerande som möjliggör respektive förhindrar delaktighet och inflytande. Studien är kvalitativ och genomfördes på två förskolor i västra Stockholm genom både observationer av verksamheten och intervjuer med två förskollärare. Fokus har legat på observationerna och intervjuerna har varit ett komplement för att öka förståelsen för pedagogernas tankar, planering och synpunkter. Jag har skrivit en bakgrund med definition av begreppen samling, delaktighet och inflytande samt en modell för inflytande och delaktighet. I teoribakgrunden presenteras tidigare forskning och den socialkonstruktionistiska teorin som ligger till grund för studien.

Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, där barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjänar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fått barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom från familjer med en ensamstående mamma som har fåttbarn på egen hand med hjälp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, känslor och åsikter inför ämnet samt kunskapskällor kring tillblivelse.

I denna uppsatsen undersöker jag hur John Ajvide Lindqvist i sin roman Människohamn karaktäriserar två centrala karaktärer genom att låta dem prata nästintill uteslutande i citat från kultbandet The Smiths. Vad säger detta om Henrik och Björn som personer och varför använder John Ajvide Lindqvist de specifika citat som han gör? Jag undersöker även kort huruvida Människohamn kan kategoriseras som skräckroman utifrån de kriterier som Yvonne Leffler lyfter fram i Skräck som fiktion och underhållning från 2001..

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och förstå hur särskoleelever ser på fysisk aktivitet i idrottsundervisningen och på fritiden. Genom en intervju med några elever från särskolan fick vi reda på detta. Innan intervjun fick eleverna måla en bild av dem själva på en idrottslektion. Genom att sedan prata om den bilden blev eleverna mer avslappnade i intervjusituationen. För att få en förståelse för elevernas syn på fysisk aktivitet tittade vi på svaren ur olika perspektiv, rörelsesyn (patogent, salutogent) och kroppssyn (dualistiskt, integrerat).

Arbetet som sjuksköterska innebär att komma i kontakt med döden vilket kan upplevas svårt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors känslor vid patienters dödsfall och olika copingstrategier som används för att hantera dessa. Metoden som använts i denna litteraturstudie var en övergripande modell i sju steg som främjar en systematisk arbetsprocess. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskning av studier gjordes utifrån protokoll av Willman et al (2006) modifierat av författarna.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur verksamma förskollärare beskriver att de arbetar med barnens empatiska utveckling i förskolan. Syftet är även att jämföra förskolepersonalens uppfattningar och se hur arbetet skiljer sig. Undersökningens design var av kvalitativ karaktär där intervjun var central. Vid intervjuerna ställde jag frågor som undersökningspersonerna fick svara på och min uppgift blev att lyssna på vad de hade att säga och skaffade på så vis mig en uppfattning. Min studie har kommit fram till att de intervjuade förskollärarna har samma syn på vad empati är och står för, men att de utövar det på olika sätt i verksamheten.

Syftet med arbete är att undersöka hur lärare använder sig av barnboken Fia och djuren (Kruusval 2007) för att synliggöra matematik för barn i åldern 5-6 år på förskolan. Vi observerade lärarna i en högläsningssituation, därefter intervjuade vi dem för att få en djupare bild av hur de tänkte kring högläsning och matematik. Resultatet på undersökningen visar att lärarnas kunskaper och erfarenheter kring ämnet matematik har en avgörande betydelse för vilken form av matematik som synliggörs i högläsningen. Resultatet visar också att det är av stor vikt att lärarna utmanar, uppmuntrar, stödjer och samtalar med barnen om den matematik som är både synlig och dold i boken. .