I Sverige finns det inte en speciell intensivvårdsavdelning (IVA) för barn på alla sjukhus utan de flesta sjukhus har en så kallad allmän IVA där större delen av patienterna som vårdas är vuxna. Det är lite annorlunda att vårda barn eftersom de har fysiologiska, anatomiska och utvecklingsmässiga skillnader i jämförelse med vuxna och därför kan de heller inte ses som små vuxna. När man vårdar barn är det även viktigt att vårda och stötta föräldrarna. Intensivvårdssjuksköterskor har i få tidigare studier uttryckt stress, brist på kunskap, osäkerhet och rädsla för att vårda svårt sjuka barn på en allmän IVA. Syftet med den här studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA.

För att undvika en känsla av meningslöshet är det viktigt att arbetsmiljön känns levande. Vårt sensoriska system utvecklades i naturen och upplevelsen av livsmiljön förmedlas till 80 % av ljus. Dagens teknik ger helt nya möjligheter att skapa dynamiska ljusmiljöer, men såväl mätmetodiken som begreppsapparaten är dåligt utvecklad. Det som möjliggjort denna studie är att jag fick chansen att fokusera på Biokontorets gröna ljusa kontorsmiljö som en begriplig konkret arbetsmiljöförbättring, och att prova Synfältsanalysen som metod att analysera det ljusflöde man ser. Uppsatsens metodik kombinerar detta med intervjuer som visar att de flesta användarna av Biokontoren tycker belysningen är viktigast. Kombinationen med intervjuer om hur man upplever sin arbetsmiljö ger vägledning för hur tolkningen av de bildbaserade analyserna kan utvecklas. Uppsatsen inkluderar teori om att människor föredrar platser där det finns levande organismer och där vår förmåga att bearbeta information stimuleras lagom mycket och på lämpligt sätt. Ett problem som noteras är att dagens kontorsarbete och bildskärmar gör att det finns risk för synstress.

SAMMANFATTNINGBakgrundMissfall drabbar ungefär var femte gravid kvinna. Det innebär att graviditeten avbryts innan fostret kan klara sig utanför livmodern. Mellan graviditetsvecka 13 och 22 benämns det som sena missfall. Det finns flera faktorer som kan påverka graviditetens utgång, men oftast är det naturliga orsaker där kroppen känner av att något är fel och stöter bort graviditeten. Missfall drabbar kvinnan både fysiskt och psykiskt och upplevs för de flesta som en kris.

Bakgrund: Sexualitet och sexuell hälsa berör flera områden hos en människa, både fysiska, emotionella, mentala och sociala. Sjuksköterskans ansvarområde omvårdnad sträcker sig även det över dessa delar då patientens basala och specifika omvårdnadsbehov ska tillgodoses. Samtal om sexualitet ingår i sjuksköterskans arbete, men trots detta visar forskning att väldigt få sjuksköterskor tar upp ämnet sexualitet med sina patienter. Studier visar även att det är ett ämne som patienter gärna hade pratat mer om. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa orsaker till varför sjuksköterskor inte samtalar med patienter om sexualitet.

I det här examensarbetet ger fyra gymnasielärare med ämneskombinationen svenska och filosofi sin syn på hur ämnestraditioner skiljer sig åt i de olika ämnena. Lärarkulturer och ämnestraditioner presenteras och analyseras liksom lärarutbildningen i allmänhet och den så kallade Malmömodellen ? den nya lärarutbildningen från 2001 ? i synnerhet. Uppsatsen är en innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare och utreder eventuella kopplingar mellan gymnasielärarnas utbildning och deras undervisning samt diskuterar lärarnas förhållningssätt till läromedel. Syftet med examensarbetet är att undersöka svensklärares och filosofilärares syn på ämnesdidaktisk utbildning. Examensarbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i ämneskonceptionerna svenska som ett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne liksom i uppdelningen mellan undervisning i filosofi och undervisning om filosofi. Tre av de fyra lärarna i den här uppsatsen har mycket erfarenhet av ämnesspecifik didaktik i svenska från sin lärarutbildning. Alla anser att svenskämnets didaktik är något som man ständigt pratar om på arbetsplatsen medan bara en av de fyra lärarna har erfarenhet av ämnesspecifik didaktik i filosofi från sin lärarutbildning och alla lärare vittnar om att de saknar tillfällen att prata om didaktik i filosofiämnet på sin skola. I sin egen undervisning gör lärarna didaktiska val i svenskundervisningen som de själva upplever som genomtänkta.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fått sämre resultat i matematik jämfört med andra OECD-länder. Anledningar till det kan vara att undervisningen är för läromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrån elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och språket behöver användas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete är att få reda på hur flerspråkiga elever, elever i behov av särskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlättar lärandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts på en skola där eleverna fick göra räknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Ur ett palliativt synsätt upphör inte vården då patienten dör utan övergår istället till de efterlevande. Att möta människor i sorg kan vara komplext då den kan uttryckas på många olika sätt. Processen det innebär att bearbeta sin sorg följer oftast ett liknande förlopp i vilket behovet av stöd ser olika ut beroende på hur långt in i processen de närstående befinner sig. I kompetensbeskrivningen står att sjuksköterskan ska kommunicera med närstående på ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt, samt ge dem stöd och vägledning utifrån deras behov och önskemål. Familjefokuserad omvårdnad är ett synsätt som är starkt kopplat till den palliativa vården i vilken det betonas att ett stort fokus bör läggas på de närstående, samt att även de ska omfattas av omvårdnaden både innan och efter patienten avlidit.

Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prägel, ett arv sprunget ur hur talares karaktär framhölls i rättegångar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och användningsområden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begränsas av den uppfattning av ethos beståndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och välvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan använda sig av i sitt ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det ämbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets värderingar och traditioner. Alla dessa är faktorer som en politiker ofta använder sig av för att inge förtroende för sig själv som politiker idag, vilka en aristotelisk ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen från Kenneth Burkes ?terministic screens?, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper på begreppet ethos, vilka sedan appliceras på den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av ethosbegreppet.

Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext område och som kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket ökar risken för framtida ohälsa. Riskfaktorer för hög skolfrånvaro finns på individ-, familj-, skol- och samhällsnivå. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivåer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrånvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrånvaro och gruppen utan skolfrånvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i Värmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i Elevhälsodatabasen ELSA.

Kommunikation är en betydande del av det vardagliga arbetet i skolan för både lärare och elever. I Lpf 94 (Utbildningsdepartementet, 2006) betonas vikten av att elevernas kommunikativa kunskaper ska utvecklas i skolan. Det medför att den kommunikativa miljön mellan lärare och elever får en betydande roll. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur läraren i idrott och hälsa kommunicerar verbalt i undervisningssammanhang inom ramen för gymnasiekursen idrott och hälsa A. Studien ämnar även belysa ett mindre delområde, om det sker några eventuella förändringar i idrottslärarens verbala kommunikation beroende på hur idrottsläraren uppfattar elevgruppen.I studien observerades och intervjuades fem lärare som undervisar på gymnasienivå i ämnet idrott och hälsa A.

Denna uppsats behandlar ämnet konflikter i samarbetssamtal och i vårdnadsutredningar på familjerätten mellan separerade föräldrar. År 2010 hade närmare 20 000 barn i Sverige föräldrar som inte kom överens och gick på samarbetssamtal. Över 7000 barn var aktuella i vårdnadsutredningar. Då forskning visar hur illa barn far av att befinna sig i mitten utav sina föräldrars konflikt vill jag veta vad konflikterna beror på - och vad man kan göra för att minska antalet konflikter. Mitt syfte är därför att belysa orsakerna, och därefter undersöka om det finns orsaker på samhällsnivå som förhindrar eller försvårar ett samarbete kring sina gemensamma barn.

I denna uppsats redovisas en studie av några lärares uppfattning och resonemang kring sitt arbete med att motivera elever. Studiens syfte är att ta reda på hur fem idrottslärare anser att de motiverar elever i grundskolans högre åldrar till ökad delaktighet i ämnet idrott och hälsa. Som datainsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer utförts med fem utbildade lärare inom ämnet idrott och hälsa. För att nå studiens syfte har det enbart varit av intresse att veta hur lärarna resonerar kring arbetet med att motivera elever. Övriga faktorer såsom ålder, kön och arbetslivserfarenhet har inte beaktats.

Människans hälsa påverkas av individuella livsstilsfaktorer men även av samhälleliga, socioekonomiska och kulturella faktorer. Det är föräldrarna som har det yttersta ansvaret för sina barns utveckling och uppväxtvillkor. Syftet med arbetet var att undersöka förekomsten av föräldrastöd hos svenska femtonåringar, utifrån ungdomarnas rapporterade omfattning av verbal kommunikation, samt att undersöka ungdomarnas upplevda hälsa och hur upplevt föräldrastöd relaterar till deras hälsa. Data från Statens folkhälsoinstituts kvantitativa undersökning Skolbarns hälsovanor användes för att ge ett stort material att analysera och kunna generalisera vårt resultat. Analysen gjordes på enkätdata från 3438 slumpmässigt valda 15-åringar.

Bakgrund: Tidigare forskning visade att patienter som tvångsvårdats beskrev att det var problematiskt när andra bestämde åt dem och när personal inte tog sig tid att lyssna och prata. Enligt Lag om psykiatrisk tvångsvård (SFS 1991:1128) ska tvångsåtgärder utföras med största möjliga hänsyn till patienten. Sjuksköterskor har beskrivit sig kunna känna skuld efter att ha utsatt patienter för tvångsåtgärder och vissa menade att det ibland inte fanns några alternativ till att utföra tvångsåtgärder.Syfte: Att beskriva patientens upplevelse utav tvångsvård och tvångsåtgärder.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Studien är baserad på elva vetenskapliga artiklar som är publicerade mellan år 2000-2012 och genomförda i Australien, Finland, Kanada, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Sverige. Dessa artiklar har analyserats och därefter har subkategorier och huvudkategorier urskiljts.Resultat: Personal upplevdes som ignorant och respektlös och patienter efterlyste genuin omtanke.

BAKGRUND:Tamm (1986, s1-2) skriver att barns uppfattning om döden har utvecklats under många år.Tidigare hade barnen en enklare syn på döden och de fick ofta höra sagor under sin uppväxtsom handlade om döden. Idag är döden i barns närmiljö inte lika framträdande och mångavuxna väljer att inte tala om döden med barn. När någon i ett barns närhet dör händer det attbarnet inte får delta vid begravningen, vilket gör att de inte får någon erfarenhet. Detta kanvidare leda till att barn ser på döden som något skrämmande.Slaughter (2005, s183) skriver att barns uppfattning om döden utvecklas mycket frånförskoleåldern och uppåt, då de främst ser döden som ett annat sätt att leva på än det vanliga.SYFTE:Vårt syfte med undersökningen är att vi vill ta reda på hur barn i årskurs 3-5 uppfattar och resonerarkring döden.METOD:Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ ansats som bygger på intervju av barn iårskurs 3 ? 5.