Vår uppsats handlar om begreppet utanförskap och dess breda handlingsområde. Utanförskap är ett begrepp som under den senaste tiden blivit ett vanligt slagord i massmedier och i det offentliga politiska samtalet. I den politiska diskursen om utanförskap finns det ett bestämt sätt att prata om invandrare, bidragsberoende och kriminella som stående utanför samhället. Inom det sociala arbetet används utanförskapsbegreppet som ett symboliskt och metaforiskt begrepp för att beskriva olika slags sociala problem. Under 2014 kom det även ut flera samhällskritiska hiphop-låtar som hade begreppet ?Utanförskap? som rubrik.

Detta a?r en kvalitativ och kvantitativ studie som underso?ker hur kvinnliga och manliga makthavare framsta?lls i TV4:s och SVT:s morgonprogram Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige. Vidare underso?ks om det a?r na?gra skillnader mellan den kommersiella kanalen respektive den public service-a?gda kanalen i bemo?tandet och framsta?llningen av makthavare i morgonprogrammen.De tva? morgonprogrammen Nyhetsmorgon och Gomorron Sverige underso?ktes genom totalt 28 klipp som sa?ndes i september och oktober 2012. Den kvantitativa studien har anva?nts fra?mst till ma?tbara fra?gor fo?r att underso?ka bland annat om tonen i intervjun a?r va?nskaplig, granskande eller neutral, om a?mnet i intervjun a?r ha?rt eller mjukt samt om samma tid la?ggs pa? profession och person na?r det ga?ller kvinnliga respektive manliga makthavare.

Abstract The aim was to see how burn victims experience their situation and if they feel suffering. Then it is discussed against different perspectives of suffering. The problems were ?How does a burn victim experience their situation??, ?Does a burn victim suffer?? and ? How does the attitude inflect the suffering?? To find the answers, the authors made a literature review in which already published interviews from ordinary papers were used. In the result, the authors used the individual?s own words.

Syftet med examensarbetet är att få en helhetssyn om hur undervisningen anpassas för högpresterande elever samt hur pedagoger bemöter och stimulerar högpresterande elever för att de skall kunna fortsätta att utvecklas gynnsamt. Enligt skollagen skall dagens skola ge särskilt stöd till elever med särskilda behov, men så är inte fallet då de högpresterande eleverna ofta beskrivs som självgående, som klarar mycket på eget hand och deras karaktäriska drag är intresse, vilja, drivkraft och matematiska förmågor Wahlström (1995).Många lärare anser sig sakna kunskaper och resurser för att stötta högpresterande elever i matematik, vilket leder till att långt ifrån alla elever får en undervisning som anpassas till deras förutsättningar och behov. I boken Matematikundervisningens dilemma tar Madeleine Löwing (2006) upp hur den ekonomiska krisen drabbat skolan i allmänhet men matematikundervisningen i synnerhet.För att högpresterande elever skall utvecklas behöver de enligt Wahlström (1995) tillhöra en grupp och att blir sedda, samt att träffa andra högpresterande elever för att prata och diskutera matematik samt reflekterar över sina egna och andras tankar. I litteraturstudien behandlas olika inlärningsmetoder samt Howard Gardners sju intelligenser. Vidare tar jag upp saker som är bra för pedagoger att veta för att fånga de högpresterande elever.

Vem avgör vad som är bra användbarhet? Och hur lyckas man bibehålla det genom ett helt program? Dessa frågor och många fler ställdes när arbetet med utformningen av den nya designen startades. Meningen var att ta reda på vad som gäller idag och vad som är intressant för framtiden i frågan om användbarhet.Genom en grundlig analys av designen i programmet SEBS (System Economy Business System) tillsammans med ett flertal andra liknande program har flera problemområden identifierats och motiverats med hjälp av teorier från författare och ISO standarder (International Organisation for Standardization).Uppgiften har en ganska abstrakt natur och ger inte självmant upphov till gedigna praktikfall som lätt presenteras. Trots det blev ett nytt gränssnitt och nya riktlinjer framtagna och arbetssättet och tankarna bakom finns väl dokumenterade. Resultatet måste analyseras av någon som förstår större delen av innebörden i den teoretiska bakgrunden som är presenterad.Resultaten som arbetet skapade gav en djup insikt i svårigheten att framställa programvara som är tilltalande och effektiv.

Idrott och hälsa är ett obligatoriskt ämne för elever oavsett de går på särskola eller inte. Elever i särskolan kan behöva annorlunda instruktioner, bemötande och feedback. Det som avgör hur idrottsläraren behöver arbeta med dessa saker beror på vilken typ av funktionsnedsättning eleverna har. Elever på särskolan har en anpassad kursplan, det vill säga att de personliga förutsättningarna ligger till grund för hur målen kan och ska uppnås (Skolverket, 2011). Forskning visar att idrottslektionerna på särskolan har lägre rörelseaktivitet, detta för att stor del av tiden går åt till instruktioner och liknande (Sit, McKenzie & McManus, 2008).

Bolagsstyrning och intern kontroll har diskuterats mycket de senaste åren. Företagens kontrollsystem har synats och gjorts publika på olika sätt i försök att minska risken för fel och oegentligheter. Den ökade fokuseringen på företagets kontrollprocesser är enligt många ett steg i rätt riktning för ökad tillförlitlighet och effektivitet i kontrollerna men på senare tid har man även börjat prata om värderingarnas roll i detta pussel. En förutsättning för att den interna kontrollen ska fungera är att ledningen tar ansvar för att en kultur som stödjer kontrollerna växer fram. Samtidigt finns idag behov av mer decentraliserade organisationer där anställda ges förtroende att agera. Företagen måste hitta nya former att styra företag som tar tillvara på människors förmåga och på samma gång tydliggör spelreglerna.

Det här arbetets huvudfrågeställning är: Hur upplever Jehovas vittnen sin egen samt sina barns skolsituation?Mitt eget antagande var att min egen undersökning kring denna frågeställning skulle ge mig ett svar, med andra ord vilka generella regler gäller när jag får en elev som har en annan trosuppfattning.Jag ställde olika delfrågor som utgår i det stora hela från min huvudfråga. Vissa av delfrågorna presenteras här nedan:När och hur berättade ni i skolan om er tro? Hur blev ni då bemötta? Med denna fråga ville jag få reda på om ett gemensamt förfaringssätt från föräldrarnas sida fanns, samt om de hade en förväntan på bemötandet från läraren.Har det varit/är det några problem som ni kan relatera till er tro?Fanns det problem som direkt skulle kunna ha förebyggts, redan innan de uppstått?Hur var er egen skolgång? Är det enklare att vara ett Jehovas vittne idag mot tidigare?Finns det några mönster som går igen föräldrar-barn?Skulle ni kunna tänka er att komma till klassen och berätta om er tro samt besvara frågor som kan dyka upp?Är det en öppen dialog mellan föräldrar ? barn, hemmet ? skolan eller är det här något man inte vill prata om?Under rubrik 4 har jag gjort en jämförelse mellan Jehovas vittnens egen broschyr om skola och utbildning och vårt styrdokument Lpo 94. Där är syftet att se om de överensstämmer med varandra eller inte och i så fall var skiljer de sig åt.Det här arbetet har inte som syfte att ta ställning för eller mot Jehovas vittnen som grupp utan syftar till att skapa en förståelse för hur det kan vara och hur skolan uppfattar elever och föräldrar som har en annan tro än deras egen. .

Bakgrund: Omkring 25000 individer i Sverige lever idag med en stomi. Stomin kan ha en påverkan på den sexuella hälsan då den kan orsaka problem vid sexuella aktiviteter. Den kan också hota vuxenrollen på grund av förlusten av att inte kunna konrollera tarmen. Sjuksköterskans uppgift är att ge vägledning, utbildning och information om sjukdomsförloppet och den sexuella hälsan. Att prata om sexualitet inom sjukvården kan dock vara problematiskt då det är ett känsligt ämne för både patient och sjuksköterska.Syfte: Att beskriva individers upplevelser av sexualitet i samband med stomi.Metod: Litteraturöversikten baserades på tio vårdvetenskapliga artiklar som hämtats från databaserna CINAHL Complete, PubMed, Medline, Academic Search Complete och DOAJ.

Denna undersökning beskriver en studie vars syfte är att jämföra hur pedagoger arbetar för att främja det verbala språket hos tvåspråkiga barn. Tre förskolor med flerspråkiga barn valdes ut för observationer och intervjuer. De som stod i fokus för interjuver och observationer var personalen på de olika förskolorna. Som en tredje metod gjordes även observationer av den fysiska miljön i form av exempelvis dokumentationer. Resultaten i studien påvisade såväl likheter som skillnader i pedagogernas arbetssätt.

Barn har andra behov än vuxna vilket inte alltid beaktats i vårt samhälle och vården. Barn har haft en låg ställning i sjukvården men den har stärkts allt mer. Idag vårdas de flesta barn på särskilda barnavdelningar och deras föräldrar får vara nära sina barn. Barns rädsla för sjukhusvård varierar med deras ålder och mognad. Syftet med detta arbete var att få förståelse för barns och föräldrars behov av förberedelse i samband med barns sjukhusvistelser.

När ett barn drabbas av cancer påverkas hela familjen och det är många i omgivningen som berörs. Syskon blir en grupp som lätt kan glömmas bort och bli åsidosatta då insatserna främst riktas mot det sjuka barnet och föräldrarna. Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 300 barn i åldrarna 0-18 år i någon onkologisk sjukdom i Sverige. När en familjemedlem drabbas av sjukdom utsätts övriga familjen för stor påfrestning där de upplever att deras egna behov får stå tillbaka. Syskonets vardag påverkas både känslomässigt och praktiskt när deras syskon insjuknar.

Denna undersökning beskriver en studie vars syfte är att jämföra hur pedagoger arbetar för att främja det verbala språket hos tvåspråkiga barn. Tre förskolor med flerspråkiga barn valdes ut för observationer och intervjuer. De som stod i fokus för interjuver och observationer var personalen på de olika förskolorna. Som en tredje metod gjordes även observationer av den fysiska miljön i form av exempelvis dokumentationer. Resultaten i studien påvisade såväl likheter som skillnader i pedagogernas arbetssätt.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur barn skapar och upprätthåller relationer med andra barn. Anledningen var också att försöka få fram om detta relationsarbete kan innebära konsekvenser på lärandemiljön.  Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer, genomförda i klass 6 med tolv elever. I resultatet av undersökningen uttryckte eleverna bl.a. sina åsikter om hur viktigt det är med kompisar. Kompisar behövs som sällskap, men också utifrån gemensamma intressen, men framförallt så värdesätts tilliten mellan kompisar.

Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt samt beskriva upplevda hinder och strategier för att hjälpa dem till en sundare livsstil. Syftet var även att granska artiklarnas kvalité gällande datainsamlingsmetod. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades utifrån syftet som sedan granskades och sammanställdes. Resultat: Föräldrarna upplevde stor oro över sitt barns övervikt och välmående.