Abstrakt: Antalet ensamkommande barn som anländer till Sverige har ökat kraftigt de senaste åren. Detta gör att man vid mottagandet av dessa barn måste se till att deras behov efterlevs, även på lång sikt. Det ställs i synnerhet krav på de boenden där de flesta av barnen hamnar efter att de får permanent uppehållstillstånd. I denna studie efterfrågas hur personalen arbetar på dessa boenden, och vilka metoder som används. I studien har gruppintervjuer samt enkäter använts.

SyfteSyftet med denna studie är att förklara hur auktoriserade revisorer upplever att de senaste förändringarna inom revisionsbranschen påverkat samhällsnyttan av revision.Metod En kvantitativ undersökning genomfördes via en elektronisk enkät som skickades ut till svenska auktoriserade revisorer, varpå en statistisk analys av 130 svar var möjlig.Resultat Resultatet visade att medlemmarna av den svenska revisorsprofessionen är enade. Revisorer identifierar sig både professionellt och organisatoriskt. Svenska revisorer upplever att rådgivning är positivt för samhällsnyttan, de upplever även att ISA har en positiv inverkan på samhällsnyttan. Äldre revisorer är dock negativa till internationella regelverk. En stark revisorsidentitet visade sig vara avgörande för uppfattningen om förändring ökar eller minskar samhällsnyttan.Praktiskt bidrag och sociala aspekter Studien har visat att professionell identitet och organisatorisk identitet kan mätas som ett samlat begrepp, kallat revisorsidentitet.

Denna artikel redovisar ett resultat från en enkätundersökning där 65 examinerade studenter från socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, åren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte är att genom en retrospektiv utvärdering av denna socionomutbildning undersöka hur väl dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anställning inom socialt arbete. I enkäten efterfrågas respondenternas tankar när de ser tillbaka på utbildningen, hur väl förberedda de kände sig för särskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lärandeprocess.Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansåg att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till Praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svårast. För tre fjärdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förändras under utbildningens gång, Flera av dem anger även att det har skett en markant förändring beträffande deras förväntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid.

Titel: Uppföljning och styrning av lagerproduktion ? Ramverk, mätsystem och individualiseringsmodell Författare: Peter Gunnarson och Daniel Hallbäck Handledare: Adj. prof. Stig-Arne Mattsson, Institutionen för teknisk ekonomi och logistik. Prof.

Anledningen till att jag valde att skriva om lärares arbetslivserfarenheter utanför skolan grundar sig till viss del i att man som oftast får höra att skolan är en egen institution och att lärarna inte vet vad som pågår utanför denna trygga värld. Folk i allmänhet pratar mycket om att eleverna ej får lära sig det som krävs för att klara sig i de t"verkliga livet" och att lärare inte kan ge dem dessa nödvändiga kunskaper eftersom de själva inte vet hur samhället fungerar. Orsaken till att lärarna inte vet det är enligt många att de aldrig har haft ett annat arbete än som lärare. Syftet med detta arbete är att ta reda på om lärare som har arbetat utanför skolan använder denna erfarenhet i skolvardagen och i så fall på vilket vis. Mina övergripande frågeställningar är: Vad har de intervjuade arbetat med innan de blev lärare? Anser de att erfarenheterna från tidigare arbete tillför något i skolvardagen? Har kollegorna på skolan haftnytta av de intervjuades erfarenheter? Resultatet visade att samtliga intervjuade hade nytta av sina erfarenheter från andra yrken i skolan, men inte alltid rent Praktiskt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka uppfattningar om olika sociala handlingar kopplade till lärarelever i en svensk gymnasielärarutbildning på distans vid Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet. De undersökta fenomenen klassificeras i fem olika beskrivningskategorier: självreflektion, reflektion kring lärandet, arbetssätt, motivation och relation till handledning och handledare. Beskrivningskategorierna analyseras i relation till kunskapsbakgrund och till Praktiskt kommunikativ rationalitet enligt Habermas teori om kommunikativt handlande. Metoden är en kvalitativ fenomenografisk undersökning. Intervjuer har genomförts med sex lärarelever där hälften vardera har natur- respektive vårdvetenskaplig ämneskompetens. Resultatet antyder att informanterna har liknande strukturer i medvetandet om vad som är lärande och gör liknande rationaliseringar av den befintliga kunskapen, dvs. vetandet, som samhällets marknadsanpassade ideologi förväntar sig.

Studiens syfte var att undersöka förskollärares och lärare i fritidshems syn på utomhuspedagogik. De frågeställningar vi ville ha svar på var: Vad innebär utomhuspedagogik för lärare? På vilket sätt uppfattar lärare att de arbetar med utomhuspedagogik? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare att det finns med utomhuspedagogik? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod där åtta lärare från tre olika skolor deltog. Resultatet visade att utomhuspedagogik för lärarna innebär att undervisningen flyttades ut från klassrummet och anpassas efter den plats och miljö där lärandet sker. Lärarna uppfattade att alla ämnesområden går att bedriva utomhus samt att lärandet som sker är mer Praktiskt och sinnligt jämfört med lärandet som sker i klassrummet.

Syfte: Att beskriva följsamheten av handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal och hur följsamheten av handhygien hos sjuksköterskor kan ökas. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Data samlades in från databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet baserades på 12 artiklar. Resultat: Den generella följsamheten av handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal var låg men sjuksköterskor tenderade att ha en något högre följsamhet än övrig personal.

Vårt examensarbete har som syfte att undersöka om studie- och yrkesvägledarens roll på gymnasiet kan förändras med den nya gymnasiereform som föreslås i gymnasie-utredningen. Vi har med hjälp av intervjuer undersökt vad som påverkat eleverna till valet av yrkesförberedande gymnasieprogram samt vad de har för tankar kring fortsatta studier och arbete. Det empiriska materialet har samlats in på en gymnasieskola i Skåne genom tio kvalitativa intervjuer med elever, varav fem elever från ?Fordonsprogram-met? och fem elever från ?Hotell- och Restaurangprogrammet?, samt fyra intervjuer med vägledare. Vi har använt oss av teorier och tidigare forskning som förklarar påverkansfaktorer, framtidstankar och vägledarens roll.

I rapporten behandlas frågor rörande bostäder och vad som kan göras för att minska risken för att bli utsatt för inbrott. Vad kan privatpersoner göra för att förhindra att bli drabbade, och hur kan de kan agera i sitt bostadsområde. Ett exempel är grannsamverkan, som kan startas på initiativ av privatpersoner tillsammans med polisen. Polisen som hjälper till att strukturera upp riktlinjer. Kontaktnät skapas och ansvar delegeras ut och undergrupper är ett bra sätt att göra det på.

 Under våren 2007 var jag på ett föredrag som hölls av Björn Persson, VD i företaget Vilax AB. Föredraget handlade om måttbeställda handsnörda spiralkärnor som företaget använder vid produktion av sängar och möbler till både offentliga och privata kunder. Mitt intresse fångades och jag började fundera på hur tapetserare kan dra nytta av denna teknik. Detta resulterade i att jag praktiserade två veckor hos Vilax AB under hösten 2008.Idag använder man denna typ av spiralkärnor tillsammans med moderna material som exempelvis skum, men nog skulle man väl kunna använda dem tillsammans med traditionella material. Detta skulle kunna underlätta resårarbete i en möbel och samtidigt effektivisera tapetserarens arbete.

Detta arbete belyser hur elever som går andra året på den kommunala gymnasieskolans lärlingsförsök på Omvårdnads samt Barn och fritidsprogrammet uppfattar sitt lärande. Lärlingsutbildningen har en lång historia och var fram till år 1846 den enda möjligheten att få en utbildning inom ett hantverksyrke. Det politiska intresset för lärlingsutbildning har varit och är fortfarande mycket stort i Sverige. En ny gymnasiereform som träder i kraft 2011 kommer att permanenta lärlingsprogram. Med anledning av detta pågår sedan 2008 försök med lärlingsprogram i vissa av skolverket utvalda kommuner.

Denna studie handlar om det vidgade textbegreppet, som innebär att tillägna sig och bearbeta texter inte alltid behöver betyda läsning utan kan ske även genom avlyssning, drama, rollspel, film, video och bildstudium. I studien undersöks i vilken utsträckning pedagogerna använder sig av ett vidgat textbegrepp i sin undervisning. Arbetet inleds med en teoretisk del där författarna kommer att avgränsa själva begreppet och förklara vad en vidgning av textbegreppet innebär. Mycket av den forskning som bedrivits pekar på att det vidgade textbegreppet ännu inte implementerats i undervisningen i den grad som är önskvärt. I samband med detta tas även andra viktiga uttryck upp som har en relation till det vidgade textbegreppet, såsom hypertext, multimedia och intermedialitet etc.

Meszaros, Donald och Milosevic, Sasa (2013). Genus i förskolan: En studie som undersöker pedagogers arbetssätt i förskolan. Malmö Högskola: Lärarutbildningen Denna studie handlar om hur pedagoger arbetar med genus i förskolan i förhållande till läroplanen. Vårt syfte är att undersöka hur pedagogerna uppfattar att de arbetar med genus och hur de motverkar traditionella könsmönster och könsroller. Våra frågeställningar är: Hur tolkar personalen läroplanens värdegrund om kön och genus? Hur ser det i praktiken ut när arbetslaget motverkar traditionella könsmönster? Hur arbetar personalen med genusfrågor? För att kunna besvara detta har vi använt oss av intervjuer och observationer på två förskolor.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi stött på fenomenet att pojkar och flickor behandlas som två homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera åläggs olika krav och förväntningar av lärarna. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsämnet präglas av en obalans i värderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa värderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhället. I vår studie har vi undersökt hur ett antal lärare resonerar kring genus, om de tar särskild hänsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus påverkar deras arbete.Då syftet med studien är att lyfta fram lärarnas tankar och värderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lärare i idrott och hälsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.Vår undersökning har visat att lärarna ansåg genus påverka deras arbete framför allt i Praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utsträckning deras val av innehåll.