Sökresultat:
1678 Uppsatser om Praktiskt smćgrisförsök - Sida 53 av 112
Hur tvÄ skolor arbetar för att eleverna ska uppnÄ mÄlen
SidoÀmneskursen (Matematik frÄn början 6-15p) har varit en inspirerande kÀlla till vÄra frÄgor i denna undersökning. Kursen behandlade valet av undervisningsinnehÄll för olika elevers sÀtt att tÀnka matematiskt och föresprÄkade fördelarna med att arbeta praktiskt och att lÀgga lÀroboken Ät sidan. Detta fick oss att börja fundera över hur lÀrare ute i verksamheten planerar och genomför sin matematikundervisning kopplat till de nationella mÄl eleverna förvÀntas uppnÄ. VÄrt syfte Àr att i denna undersökning synliggöra hur pedagogerna arbetar för att eleverna ska uppnÄ kunskaps- och strÀvansmÄlen i Ärskurs 5. Hur arbetar skolorna med matematik, hur tÀnker pedagogen kring Àmnesdidaktiken och vad har eleverna för instÀllning till undervisningen och matematikÀmnet? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi riktat in oss pÄ hur tvÄ skolor i södra SkÄne arbetar med matematikundervisning och ökad mÄluppfyllelse i Ärskurs 5.
En granskning av granskarna : En studie av skolanmÀlningar till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet.
Studien har inriktats pÄ att undersöka skolanmÀlningar till Skolinspektionen och Barn-och elevombudet. Studien bygger pÄ en kvalitativ textanalys av anmÀlningar och myndighetsutredningar. Det har dÄ blivit möjligt att jÀmföra anmÀlarens bild av skolförhÄllandena i förhÄllande till huvudmannen och skolans. Dessa stÀlls slutligen mot myndighetens tolkanden, som kommer till uttryck i beslut och tillhörande motivering.I enskilda fall har brister och missförhÄllanden synliggjorts vad gÀller krÀnkande behandling, sÀrskilt stöd och i övriga former av brister. I studien har det Àven undersökts i vilken utstrÀckning som myndigheterna utgÄr frÄn ett barnperspektiv i samband med utredning och beslut.
Bildandeprocessen för svenska biosfÀromrÄden
BiosfÀromrÄden utgör ett nÀtverk av modellomrÄden som praktiskt visar hur man nyttjar jordens resurser pÄ ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hÄllbart sÀtt.Dessa omrÄden utses av Unesco:s program Man and Biosphere (MaB). Min studie utgÄr frÄn tvÄ frÄgor i syfte att visa hur det gÄr till nÀr ett svenskt biosfÀromrÄde bildas. Uppsatsen skall dels svara pÄ vilka drivkrafterna bakom bildandet av biosfÀromrÄdena Àr, dels visa hur och varför personer och organisationer i Sverige engagerar sig i bildandeprocessen. Detta undersöks med hjÀlp av litteraturstudier och kompletterande intervjuer. Det Àr viktigt att sprida kunskap om denna process eftersom biosfÀromrÄden utgör verktyg i det globala hÄllbarhetsarbetet.Litteraturstudier av frÀmst rapporter frÄn NaturvÄrdsverket och dokument publicerade av Unesco visar att det bör finnas ett brett samarbete mellan olika intressenter nÀr biosfÀromrÄden bildas.
 Att bedriva litteraturundervisning pÄ grundskolan. Finns det nÄgra skillnader mellan olika lÀrare? : - Spelar kön, Älder och erfarenhet nÄgon roll?
Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi stött pÄ fenomenet att pojkar och flickor behandlas som tvÄ homogena grupper, dvs. alla flickor lika, alla pojkar lika, som vardera ÄlÀggs olika krav och förvÀntningar av lÀrarna. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet anger att skolan aktivt och medvetet ska arbeta för att pojkar och flickor ska ha samma möjligheter. Tidigare studier visar att idrottsÀmnet prÀglas av en obalans i vÀrderingen av manliga och kvinnliga aktiviteter och att dessa vÀrderingar har sitt ursprung i de könsmönster som förekommer generellt i samhÀllet. I vÄr studie har vi undersökt hur ett antal lÀrare resonerar kring genus, om de tar sÀrskild hÀnsyn till genus i sin planering och hur de anser att genus pÄverkar deras arbete.DÄ syftet med studien Àr att lyfta fram lÀrarnas tankar och vÀrderingar har vi genomfört samtalsintervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa, som sedan legat till grund för en kvalitativ analys.VÄr undersökning har visat att lÀrarna ansÄg genus pÄverka deras arbete framför allt i praktiskt genomförande av undervisningen och i hög utstrÀckning deras val av innehÄll.
Specialpedagogik inom den allmÀnpedagogiska kompetensförmedlingen vid Malmö högskola.
Vi valde att belysa hur förmedlingen av specialpedagogisk kunskap fungerar praktiskt vid Malmö högskola (MAH) utifrÄn lÀrarutbildningens ideologiska samt teoretiska perspektiv. För att kunna genomföra detta valde vi att arbeta utifrÄn skollag samt styrdokument.
Studiens syfte var att genom en enkÀtundersökning samt intervjuer fÄ en överblick av kunskapsfÀltet allmÀnpedagogik och specialpedagogik vid Malmö Högskola. Studiens första datainsamling bestod av en enkÀtundersökning med sammanlagt 152 stycken lÀrarstudenter vid MAH. UtifrÄn svaren frÄn enkÀtundersökningen valde vi att utföra fyra stycken intervjuer med utbildningschef, stÀllföretrÀdande omrÄdeschef, enhetschef samt huvudÀmnesansvarig vid MAH.
Rapporteftergift, lagstöd eller kÀnsla? : om rapporteftergiftens tillÀmpning i praktiken
Har du nÄgon gÄng brutit mot gÀllande lagstiftning som en polis uppmÀrksammat men ÀndÄ valt att inte rapportera dig för? EfterÄt sÄ har du kanske stÀllt dig frÄgan, varför fick jag inga böter? Det finns en förklaring, polisen har anvÀnt sig av institutet rapporteftergift. Institutet ger poliser i det vardagliga arbetet möjlighet att sjÀlva fria eller fÀlla. Vad var det dÄ som i ditt fall gjorde att du inte blev rapporterad, berodde det pÄ vilken sida av sÀngen som polismannen vaknade pÄ eller vad? Svaret pÄ varför just du fick rapporteftergift gÄr inte att hitta i vÄr rapport men vi hoppas att du finner en bra förklaring.
Kundfokuserad styrning: en fallstudie av Handelsbanken
Ămnet som vi valt att undersöka Ă€r klagomĂ„lshantering inom bankverksamhet. VĂ„rt syfte Ă€r att finna hur banker styr för att kunna skapa en fungerande hantering av klagomĂ„l och skapa goda kundrelationer. Kundfokusering Ă€r en strategi som krĂ€ver att alla inom ett företag engagerar sig i varje kund och inser vikten av sitt beteende. Det kan dock finnas brister mellan önskad hantering och verklig hantering, vilket gör att utbildning och löpande information behövs. Det finns olika medel för att styra de anstĂ€llda till bĂ€ttre kundbemötande och dĂ€rmed bĂ€ttre hantering av kundklagomĂ„l.
Den stora, manliga, mannen : En intervjustudie om hur mÀn uppfattar att deras kroppsuppfattning pÄverkar kroppssjÀlvkÀnslan
Problem kring den egna kroppen och dess utseende Àr nÄgot som historiskt sett varit nÄgot typiskt genuskodat kvinnligt. Under de senaste 20-30 Ären har mÀn i allt större utstrÀckning rapporterat liknande problematik, detta i samband med en allt högre grad exponering av mannens kropp. Syftet med studien var att belysa och problematisera hur mÀn uppfattar kroppsuppfattningens pÄverkar kroppssjÀlvkÀnslan. Urvalet var biologiskt födda mÀn. De valda informanterna var i Äldern 22-32 Är.
Konsumentbeteendet pÄ spelapplikationsmarknaden - En studie om japanska och svenska konsumenter
Vattenavvisning och smutsavvisning Àr tvÄ egenskaper hos textila produkter som idag eftertraktas av konsumenter. En Àmnesgrupp som Àr direkt relaterad till ovan nÀmnda egenskaper Àr fluorkarboner. Ibland förs fluorkarboner pÄ en redan fÀrdigtillverkad textilvara genom impregnering, laminering eller belÀggning. Polymeren PTFE, polytetrafluoreten, anvÀnds inom textil belÀggning och som huvudkomponent i membran för att skydda textiler frÄn vatten och smuts. Syftet med detta arbete var att undersöka om nÄgon effekt av vatten- och smutsavvisning kan uppvisas vid integration av PTFE-fiber i polyester- eller viskosgarn.
Fyra lekarbetspedagogers berÀttelser om barns lek, lÀrande och hÀlsa
Syftet med denna studie var att lyfta fram och försöka förstÄ lekarbetspedagogers kunskap, förhÄllningssÀtt och erfarenheter som genom lekarbete pÄverkar barns hÀlsoresurser. I bakgrunden presenteras lekens betydelse för barns hÀlsa och utveckling, samt pedagogisk grundsyn som Àr av betydelse för uppfattningar om lekens pedagogiska vÀrde. Undersökningen genomfördes enligt den narrativa traditionen. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer dÀr berÀttelse stÄr i fokus. Urvalsgruppen bestod av fyra lekarbetspedagoger med olika erfarenhet inom praktiskt lekarbete.
Medling i praktiken
Medling Ă€r en verksamhet som har praktiseras i ett antal kommuner i Sverige sedan nĂ„gra Ă„r tillbaka. Det handlar om att sammanföra gĂ€rningsmannen med den som blivit utsatt för brott. Mötet sker med hjĂ€lp av en opartisk medlare. Medlingen ger gĂ€rningsmannen en chans att be om ursĂ€kt för det han/hon har gjort och fĂ„ en djupare förstĂ„else för brottsoffrets negativa upplevelser. Ăven brottsoffrets behov kan genom denna verksamhet tillmötesgĂ„s vilket utvecklas i arbetet.
Mötet i den palliativa vÄrden
Det övergripande mÄlet med palliativ vÄrd Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalité för patienten och dennes familj. VÄrdpersonalen mÄste vara förberedd bÄde praktiskt och mentalt. Mötet mellan vÄrdpersonal och patienter beskrivs som en process respektive nÄgot som sker spontant. Författarna anknyter föreliggande studie till Benner och Wrubels omvÄrdnadsteori. Studiens syfte var att belysa det vÄrdande mötet mellan vÄrdpersonal och patienter i den palliativa vÄrden.
Musikteorins applicering pÄ ensembleÀmnet : - En studie i hur gymnasieelever anser att de anvÀnder sina musikteorikunskaper praktiskt.
Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken utstrÀckning elever anser att de anvÀnde musikteoriÀmnet under ensemblelektioner pÄ musiklinjen pÄ gymnasiet, samt om och i sÄ fall hur eleverna anser att teoretiska kunskaper pÄverkade deras ensemblespel. Det andra syftet var att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning elever anser att deras lÀrare i ensemble samtalade med dem om hur musikteorin kan anvÀndas pÄ ensemblelektionerna. Genom enkÀtundersökning samlades data om detta in frÄn elever pÄ gymnasiet. Dessa data granskades sedan med hjÀlp av den sociokulturella teorin. Respondenterna svarade vÀldigt olika pÄ hur vanligt det Àr att de sjÀlva anvÀnder musikteorin under ensemblelektionerna.
Ăkad jĂ€mstĂ€lldhet genom ett kvinnligt nĂ€tverk? Om jĂ€mstĂ€lldhetsarbete i ett företag i byggbranschen
I denna uppsats belyser vi hur jÀmstÀlldhetsarbete kan bedrivas inom en organisation genom att studera ett kvinnligt nÀtverk hos ett stort svenskt företag i byggbranschen. Syftet med vÄrt arbete Àr att bidra med en kritisk diskussion om nytta och funktion av praktiskt jÀmstÀlldhetsarbete i en samtida arbetslivskontext. FrÄgestÀllningen blir dÀrmed: Hur fungerar jÀmstÀlldhetsarbetet inom det undersökta kvinnliga nÀtverket; Vad Àr bra, vad Àr problematiskt, och hur kan det bli bÀttre? Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer gjorda med Ätta kvinnliga anstÀllda pÄ företaget, samt pÄ en analys av nÀtverkets projektplan. I arbetet kommer vi fram till att nÀtverket har en potential, dÄ man frÄn företagets sida satsar tid, pengar och kraft pÄ nÀtverksarbetet.
En studie i lustfyllt lÀrande i Är 5-6 om runor
Syftet med studien var att jag skulle fÄ djupare kunskap om min egen undervisning och vad som pÄverkar elevers lÀrande, samtidigt som jag stÀllde mig frÄgorna vad som bidrar till ett lustfyllt lÀrande för eleverna, vad som pÄverkar undervisningen sÄ att eleverna tycker det Àr roligt att lÀra sig och varför det blev mer lustfyllt och roligt att lÀra sig i arbetet om runor.Metoden jag anvÀnt mig av Àr av bÄde kvalitativ karaktÀr, dÀr jag sjÀlv har varit med som lÀrare i undersökningen, och kvantitativ karaktÀr, dÀr ett resultat av elevernas svar har redovisats i en enkÀt. Undersökningen bygger pÄ en dokumentation av ett arbetsomrÄde om runor och en enkÀt utformad med 28 stycken s.k. skalfrÄgor.Resultatet av enkÀten visar pÄ att 91 % av eleverna var positiva till arbetet med runor vilket kunde bero pÄ variationen i arbetssÀtt och metoder och att eleverna anvÀnt alla sinnen under tiden de arbetat om runor. Eleverna har arbetat bÄde teoretiskt (55 % positiva) och praktiskt (98 % positiva) vilket visar pÄ att eleverna har blivit tillgodosedda avseende sin individuella intelligens som Gardner (2000) menar varje mÀnniska har.Det har varit spÀnnande och givande att studera ingÄende vad jag gjort och vilken effekt mitt handlande har givit. Det Àr inte ofta jag har tid att analysera och följa upp min undervisning pÄ det sÀtt jag kunnat göra hÀr.