Syftet med arbetet var att undersöka hur lågstadielärare och mellanstadielärare uppfattar utomhuspedagogik, hur de använde sig av utomhuspedagogik, samt vilka svårigheter de såg med denna form av undervisning. Undersökningen skedde genom fyra kvalitativa intervjuer där lärare från låg och mellanstadiet blev intervjuade. Frågorna som pedagogerna fick var;ñ  Hur uppfattar du som lärare utomhuspedagogik?ñ  Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med utomhuspedagogik?ñ  Hur ser du på utomhuspedagogik i förhållande till klassrumsundervisning?ñ  I vilken utsträckning använder du dig av utomhuspedagogik i din undervisning?   Resultatet visade på att pedagoger från de båda stadierna uppfattade utomhuspedagogiks som en kompletterande undervisningsform till klassrumsundervisning, där ett lustfyllt, varierat, praktisk och sinnlig lärande stod i fokus. Rörelse och praktiskt arbete var det som uppfattades vara utomhuspedagogikens största fördelar, samt att utomhuspedagogiken hade möjlighet att lyfta svagare elever genom sin praktiska natur.

AbstractAtt vara papperslös innebär att leva utan uppehållstillstånd med avsaknaden av de rättigheter som svenska medborgare har. Denna rättslösa status i kombination med att vara kvinna kan innebära en ökad sårbarhet för diskriminering, våld och förtryck (Bexelius, 2008). I föreliggande studie har 5 yrkesverksamma kvinnor från 4 olika kvinnojourer i Stockholm och närliggande städer intervjuats om deras möten och arbete med papperslösa kvinnor. Fokus har legat på deras kunskap om målgruppen, hur de arbetar praktiskt, vilka perspektiv de utgår från samt hur de beaktar de mänskliga rättigheterna i sin strävan mot att förbättra papperslösa kvinnors livsvillkor. Vi har redogjort för tidigare forskning om globaliseringen, kvinnors migration, medborgarskap, välfärdsstaten, civilsamhället samt i bakgrunden beskrivit kvinnojoursrörelsens framväxt, kvinnojourernas uppdrag och utmaningar, det feministiska perspektivet och kulturell kompetens i förhållande till papperslösa kvinnor.

Vi är två blivande pedagoger som läser på Lärarutbildningen i Malmö. Genom vår verksamhetsförlagda tid samt genom olika vikariat i förskola och skola har vi fått uppleva massage som ett inslag i den dagliga verksamheten och vill därför fördjupa oss i ämnet. Vår studie avser att undersöka hur pedagoger arbetar med massage i en förskola och i en skola och vilka effekter massage har på barnet och barngruppen. Vi vill även undersöka skillnader och likheter mellan massage i förskolan och skolan. Hur arbetar pedagoger praktiskt med massage i förskolan och i skolan? Och Hur upplever pedagoger i urvalsgruppen att massage påverkar barnet och barngruppen? Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer.

Huvudsyftet med uppsatsen har genom utvärdering varit att undersöka om man för arméns del i Försvarsmaktens insatsorganisationplanerat för ett praktiskt genomförande av personal- och kompetensförsörjningen. Uppsatsen svarar på följande frågeställningar: Hur ärförsvarsmaktens organisation uppbyggd idag kontra de huvuduppgifter som organisationen är ålagd att kunna lösa? Hur hanteraspersonal- och kompetensförsörjning i arméns del av insatsorganisationen idag? Vilka konsekvenser får dagens personal- ochkompetensförsörjning för grundorganisationen? Vilka förbättringar bör göras inom insatsorganisationen avseende personal- ochkompetensförsörjning och vilka resurser kräver detta?Den teoretiska ramen utgörs av Sandberg & Targamas teori om kompetens och lärande i en tolkande ansats kontra en rationell dito. Iuppsatsen används kvalitativ metod med en induktiv ansats baserad på ett hermeneutiskt förhållningssätt.Uppsatsens empiri bygger dels på styrdokument från riksdagen, regeringen och försvarsmakten och dels på intervjuer av personersom är en del av implementeringen av den insatsorganisation som skall vara fullt användbar 2004-12-31. Varje intervju avslutas med attrespondenten får ta ställning till hur väl ett av intervjuaren formulerat påstående stämmer överens med respondentens uppfattning.Påståendet sammanfattar intervjuns huvudproblem dels med personalförsörjning och dels med kompetensförsörjning inom ramen förinsatsorganisationen och dess beröringspunkter.Under den avslutande delen av uppsatsen genomförs en analys av det empiriska materialet utifrån teorins tolkande ansats medkompetens i lärande som sedan genererar områdesvisa slutsatser som dragits av analysarbetet.

Detta examensarbete vill påvisa en möjlig väg till kompetensutveckling på call centers: personalens deltagande i ett praktiskt utvecklingsprojekt. Studien har skett i samarbete med ett väletablerat call center i Norrbotten, Kalix Tele24. Projektet genomfördes under åtta månader på Kalix Tele24, med stöd och kunskap från en student/handledare från Luleå tekniska universitet, densamma som författaren till examensarbetet. Projektet gick under namnet Projekt Helhetssyn och fokuserade på att hitta förbättringar för samarbete och kommunikation inom företaget samt att skapa rutiner för informationsspridning. Allt arbete inom projektet utfördes av en projektgrupp, bestående av personal från olika delar av Kalix Tele24.

This study deals with the concept of ?integration?. Starting from the concept of reality as socially and linguistically constructed, it is an attempt to see how lingual constructions and perceptions affect the official structures of society and vice versa. The main purpose is to compare the different meanings integration has in a sociological context and in a political one. Further, the purpose is to see how the relationship between the sociological and political concepts affects the integrational work in the Swedish County Administrative Boards, and which consequences these effects might have.

SammanfattningEtt mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inomoperativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ettstrategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ?Att vara chef i operativverksamhet?. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar,normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnorsmöjligheter att söka sig till chefstjänster.Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier omutvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ettframgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt.

Syftet med denna studie var att undersöka om individer som deltagit i en stresshanteringskurs baserad på mindfulness upplevde att kunskapen i mindfulness hade förändrat deras sätt att hantera och bemöta tillvaron. Syftet var även att fånga kursledarnas syn på vad mindfulness var och hur de praktiskt använde sig av den. Råmaterialet till studien samlades in via tre stycken intervjuer med deltagare som under 2009 deltog i en stresshanteringskurs baserad på mindfulness, samt två stycken intervjuer med de kursledare som under denna period ledde kursen. Resultatet i studien visar på att mindfulness för samtliga deltagare kunde sammanfattas med att kunna vara här och nu. Kunskaperna i mindfulness var någonting som fick individerna att stanna upp i sina liv och reflektera.

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus på att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sätta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. Utifrån ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusområdet utforskats med hänsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förståelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats är observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes på en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belägna i mellersta Sverige.

Syftet med denna studie är att utifrån ramfaktorteori undersöka hur lärare lägger upp sin undervisning i matematik samt hur deras arbetsätt kan påverka hur eleverna lyckas i PISA-undersökningarna. Utgångspunkt för studien har varit svenska elevers försämrade resultat i PISA-undersökningarna. Följande frågeställningar har jag sökt svar på: Hur arbetar lärare med matematik i årskurserna fyra, fem och sex? Hur ser lärare, i dessa årskurser, på elevers matematikkunskaper? Hur tror lärare, i dessa årskurser, att deras arbetssätt påverkar elevernas resultat i PISA-undersökningarna? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer av fyra matematiklärare som är behöriga och undervisar i årskurserna fyra, fem och sex. Resultatet visar att matematikundervisningen utgörs till största del av arbete i läroboken och praktiskt arbete utgör endast en liten del.

SyfteSyftet är att undersöka hur begreppet Ansvarsfullt uppträdande i yrkesutövandet tolkas av lärare, handledare och elever och jämföra svaren mellan grupperna. Vad har skolverket egentligen för tankar med meningen ?Ansvarsfullt uppträdande i yrkesutövandet??Frågan är om begreppet tolkas på samma sätt av lärare, handledare och elever?  Metod och resultat Kvalitativ metod med djupintervjuer har gjorts med sex elever, fyra handledare och fyra floristlärare och resultatet kom att handla mycket om olika kompetenser.Kompetenser är någonting som vägs in i begreppet ?Ansvarsfullt uppträdande i yrkesutövande?(Skolverket, 2011) genom att de intervjuade eleverna, handledarna och lärarna relaterar till begreppet ?kompetens? ? att vara kunnig i sitt yrke både praktiskt, teoretiskt och socialt och ta det ansvar som det innebär. Eftersom floristyrket är ett hantverksyrke och ett säljaryrke där det krävs stor kunnighet i både sitt hantverk och försäljning, krävs kompetens. Inte bara att kunna sitt hantverk utan den sociala förmågan/kompetensen väger tungt.Att social kompetens är lika viktigt som yrkeskunnande måste förmedlas till eleverna så att de förstår vad som förväntas av dem.

Utomhuspedagogik är något som diskuteras på ett positivt sätt i olika sammanhang och med olika utgångspunkt, inom både förskolan och andra typer av skolverksamheter och även till exempel media. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskolors arbete med utomhuspedagogik. Följande frågeställningar avses att belysas: Hur använder sig förskolor av rummet utomhus som resurs för barns lärande? Vems intresse styr vad förskolor gör i rummet utomhus? Är det några skillnader på vad förskolor planerar för aktiviteter inomhus respektive utomhus? Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Deweys tankar om praktiskt arbete och hur det kan kopplas till förskolors arbete med utomhuspedagogik. Metoden som använts i den här studien är enkäter som skickats ut till fem olika förskolor i olika kommuner inom sydsverige, totalt har 35 enkäter skickats ut och 11 enkäter från tre av de olika förskolorna har returnerats ifyllda.

Syftet med studien var att undersöka hur mentalskötare inom psykiatriska vården uppfattade bemötandeaspekters betydelse för patienten psykiska hälsa, vilka innebörder de lade i begreppet bemötande och vilka faktorer de lyfte fram som hälsofrämjande i bemötandet samt vilka faktorer som de uppfattade motverkade ett hälsofrämjande bemötande. Genom analyserade, transkriberade och halvstrukturerade intervjuer ställde jag mentalskötares upplevelser av bemötandeaspekter mot litteratur och teoretiska ramar inom området bemötande av vuxna psykospatienter inom slutenvården. Jag fann att den teoretiska ramen KASAM som utvecklats av Antonovsky mycket väl kunde appliceras på bemötandeaspekter när det gällde begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och en axel med polerna hälsa/ohälsa i omvårdnaden kunde användas både praktiskt och teoretiskt. Jag fann att informanterna uppfattade att allians med patienten och tvångsvård var viktiga bemötandefaktorer och som hälsofrämjande faktorer identifierades; tid, bemanning, lokaler, gränssättning, inlevelse, stämning och ?svalkande likgiltighet?.

Många av Sveriges kommuner vill förtäta sina städer med bostäder och lokaler för att bygga ett mer hållbart samhälle. Ambitionenär att kunna fylla de luckor som finns i stadsbilden och använda stadsmark som tidigare inte är bebyggd för bostadsbyggnation. Examensarbetet behandlar de problem som trafikbullret genererar och som måste hanteras vid projektering av nybyggnation, samt undersöker de krav och regler som styr den tekniska utformningen och planlösningen av bostäder med hänsyn till trafikbuller. När Skanska tidigare har projekterat bostäder i stadskärnan har man upplevt problem med att få bygglov när den föreslagna planlösningen har sovrum mot bullrig sida. Fokus ligger på de krav och råd som styr placering av sovrum och försöker hitta lösningar som gör det möjligt att få bygglov med placering av sovrum mot bullrig sida.

Uppsatsen har syftat till att undersöka den praktiska hanteringen av dagvattenfrågor i förhållande till den rättsliga regleringen av dessa frågor, med utgångspunkt från tre viktiga aktörer inom Lule älvs vattenområde: Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, Luleå kommun och SSAB Tunnplåt AB. Undersökningen har genomförts genom att vi har intervjuat representanter för respektive aktör och sedan bearbetat materialet för vårt syfte. Utöver intervjuerna har vi använt oss av lagtext, förarbeten, doktrin, rapporter och utredningar från myndigheter samt universitetspublikationer. Resultatet har visat att kunskapen om och medvetenheten kring dagvattenfrågor är skiftande hos de olika aktörerna, men gemensamt för samtliga aktörer är dock dels att de inte ser dagvattenfrågorna som något trängande problem att komma till rätta med i nuläget och dels att dagvattenfrågorna generellt har låg prioritet i de olika verksamheterna. Brister i lagstiftningen tillsammans med en svag nationell styrning samt osäkerhet kring ansvarsfördelning och befogenheter i vattenförvaltningen, innebär att det praktiska genomförandet av ramvattendirektivet försvåras, samtidigt som hänsynen till dagvattenproblematiken och dess inverkan på möjligheterna att nå kvalitetskraven för Bottenvikens vattendistrikt är praktiskt taget obefintlig idag..