Sökresultat:
2204 Uppsatser om Praktiskt lärande - Sida 35 av 147
?Det ?r en konstant utmaning? En kvalitativ intervjustudie om f?ruts?ttningar och resurser som m?jligg?r och begr?nsar delaktighet f?r barn i sv?righeter i f?rskolans undervisning
Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde
anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera
de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till
?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och
insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling.
I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det
som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.
Socialpsykiatriska boendemilj?er som fr?mja aktivitet och delaktighet
Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.
Tva? svenska o?versa?ttningar av Jane Austens Emma - En ja?mfo?rande studie utifra?n Vinay och Darbelnets indirekta o?versa?ttningstekniker
I denna uppsats analyseras tvÄ översÀttningar av Jane Austens roman Emma utifrÄn Vinay och Darbelnets indirekta översÀttningstekniker. Det första kapitlet i Jane Austens roman och respektive översÀttning av Sonja Bergvall och Rose-Marie Nielsen utgör materialet. Syftet Àr att undersöka hur de bÄda översÀttarnas val antingen liknar varandra eller skiljer sig Ät och, framförallt, vad dessa val i slutÀndan fÄr för konsekvenser för tolkningen av de bÄda översatta texterna. De fyra översÀttningstekniker frÄn Vinay och Darbelnets teori som appliceras pÄ exemplen Àr transposition, modulation, bruksmotsvarighet och adaption. I de flesta fall har översÀttarna valt olika översÀttningstekniker för samma översÀttningsproblem och genomgÄende kan sÀgas att Bergvall hÄller sig nÀrmare kÀlltexten medan Nielsen oftare gör friare översÀttningar.
ModersmÄlet som resurs i flersprÄkiga klassrum : TillÀmpning av invandrarelevers förstasprÄk i Àmnesundervisningen
VÄrt syfte med studien var att fÄ en uppfattning frÄn fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer sÄ fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. VÄr sammanfattade uppfattning Àr att fritidspedagoger har en vÀldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt frÄn att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt Àmne. De har en större förmÄga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslÀrare lÀgger mer fokus pÄ den teoretiska biten och vad barnen ska lÀra sig.
UtstÀllningens konventioner
Det huvudsakliga syftet med projektet Àr att belysa utstÀllningen och de strukturer som densamma innefattar. Specifikt för detta projekt Àr att jag har valt att titta pÄ utstÀllningarna pÄ kulturcentret Astrid Lindgrens NÀs. Metoden för projektet innebÀr att blanda empiri med teori vilket resulterat i att jag dels besökt Astrid Lindgrens NÀs samt arbetat med teori som beskriver förhÄllandet mellan besökare och museum, författare och författarskap. Radioverkets syfte Àr ett ge en viss insikt i hur arbetet pÄ museet genomförs, pÄ ett praktiskt plan. Projektet visar att konventionerna i museet Àr nÀrvarande och vad som bibehÄller dem Àr rÀdslan för att besökarna skall missförstÄ.
Faller du sÄ tar vi emot dig : trygghet, tillit och kommunikation i gruppundervisning med fokus pÄ kroppen som verktyg
Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring tvÄ vÀlkÀnda begrepp inom Affective Forecasting nÀmligen Impact Bias, som innebÀr att mÀnniskor har en tendens att överskatta i vilken utstrÀckning de kommer att uppleva en viss kÀnsla i en framtida situation Àn vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebÀr att mÀnniskor har en tendens att underskatta i vilken grad kÀnslotillstÄnd kommer att pÄverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkÀtundersökning. Etthundra sextiotvÄ studenter, slumpvist uppdelade i tvÄ grupper, KÀnslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. EnkÀtundersökningen var en mixad design med grupp (kÀnsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i bÄde KÀnslogrupp och Preferensgrupp skattade lÀgre i eftertest (actual) Àn pretest (forecasting).
FR?N SJUKSK?TERSKA TILL SJUKSK?TERSKA En litteraturstudie om s?ker ?verrapportering fr?n akutmottagning till v?rdavdelning
Bakgrund: P? akutmottagningen v?rdas patienter som ?r i akut behov av v?rd. En del av
patienterna beh?ver l?ggas in p? en v?rdavdelning efter att de blivit bed?mda av l?karen p?
akutmottagningen. F?r att s?kerst?lla patients?kerheten och f?r den fortsatta v?rden ?r det
n?dv?ndigt att sjuksk?terskan p? akutmottagningen ?verrapporterar n?dv?ndig information
till sjuksk?terskan p? v?rdavdelning.
Fl?ckreducering ? Bl? Vinranka En j?mf?rande studie av tv? efterbehandlingsmetoder vid reng?ring av glaserad keramik
This study explores the effects of two different post-treatment methods on stain reduction in glazed creamware from the late 20th century. The objects stains have been characterized by type one and type two stains which is the result of prolonged contact with food residues, were subjected to the same initial stain reduction. The two post-treatment methods examined are soaking the objects in deionized water and surface rinsing with deionized water. The comparative analysis included photographs under normal and UV-light exposure to assess stain visibility, weight measurements before and after treatments to monitor the absorption and evaporation of liquids, and observations throughout the experiment. The results revealed that while type two stains showed significant alterations after treatments, specifically after soaking, type one stains remained unaffected by both methods.
Var Àr du? : En studie av vÀrderingarnas inverkan pÄ motivationen att delta i webbpaneler
Uppsatsen besvarar en uppma?rksammad problematik ro?rande statistisk tillfo?rlitlighet och representativitet i webbunderso?kningar. Detta genom att utreda en alternativ metod fo?r att angripa svarsbortfall. Tidigare studier har visat att svarsfrekvensen kan pa?verkas av att deltagare drivs av olika motivationsfaktorer, och modellen Volunteer Function Inventory (VFI) har studerats i syfte att utreda motivationssegmentering av paneldeltagare.
Rörelse eller inte? En undersökning om hur lÀrandet kan pÄverkas av rörelse och praktiska moment i matematikundervisningen
Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om elever fÄr lÀttare att ta till sig kunskap om de kombinerar kroppen och hjÀrnan i undervisningen genom att arbeta praktiskt med olika rörelse moment under matematiklektionerna. För att ta reda pÄ detta gjorde vi en undersökning i tvÄ Ärskurs ettor med Ätta respektive sju elever i varje klass. Den ena klassen fick genomföra tvÄ matematiklektioner med rörelse och praktiska moment och i den andra hade vi varken rörelse eller praktiska moment i lektionerna. VÄrt resultat blev lite ovÀntat dÄ den klass som hade matematiklektioner med rörelse och praktiska moment inte var den som hade bÀst resultat det var tvÀrsom klassen utan rörelse och praktiska moment som visade sig ha lÀrt sig mest..
Hur p?verkar olika f?ruts?ttningar det systematiska kvalitetsarbetet?
Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande
begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r
genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ
intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r
analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring
policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.
MönstersprÄk för hantering av konfigurationsdata i Java
Genom litteraturstudier samt praktiskt arbete med förbÀttringar av programvaran File Secure har ett antal lÀmpliga designmönster för konfigurationshantering i Java identifierats och applicerats. Den typ av konfigurationshantering som hÀr avses innefattar inlÀsning frÄn en databas till en objektrepresentation, samt ett grafiskt grÀnssnitt som lÄter anvÀndaren modifiera datat. Det antas att mÀngden data Àr förhÄllandevis liten, vilket har gett upphov till vissa förenklingar. Resultatet av arbetet presenteras i form av ett mönstersprÄk för konfigurationshantering, innefattande designmönstren Domain Model, Active Record och det befintliga mönstersprÄket Model - View - Controller. Detta kan appliceras i mÄnga olika sorters system..
Mötet mellan elev och undervisningsinnehÄll : Vad lÀr elever i olika undervisningsmetoder?
SammanfattningDetta arbete behandlar olika undervisningsmodeller inom samhÀllsorienterande Àmnen. Syftet med en sÄdan undersökning har varit att se vad som skiljer olika undervisningspraktiker frÄn varandra och vad elever lÀr i respektive praktik. Undervisningen benÀmns som antingen fri eller traditionell. Studien tillÀmpas utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv och sker i form av observationer och intervjuer av lÀrare och elever. I och med att undersökningen fokuserar pÄ olika sÀtt att undervisa, har undersökningen Àven inspirerats av metoden learning study.
à tervunnen mineralullsisolering som lösull i lantbrukets ekonomibyggnader
Nationella krav pĂ„ minskad mĂ€ngd deponiavfall ökar succesivt. Som en konsekvens av detta har avfallshanteringsföretaget Sysav lagt mĂ€rke till att mineralullsisolering har blivit en allt större andel av det deponerade materialet. Sysav startade 2009 ett projektarbete tillsammans med Malmö Ă
terbyggdepÄ, Icopal Entreprenad AB och Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Projektets syfte var att utröna om det finns möjlighet att bygga upp en marknad för avsÀttning av Ätervunnen mineralullsisolering Syftet med denna rapport som ingÄr i det större projektet Àr att praktiskt beskriva och utvÀrdera hur det gÄr till att producera lösfyllnadsisolering av Ätervunnen mineralullsisolering och att testa metodiken för att tillföra Ätervunnen lösull till ett vindsbjÀlklag.Följande frÄgestÀllningar skulle sÀrskilt behandlas i examensarbetet: - Hur fungerar produktionsmetodiken för Ätervunnen mineralullsisolering praktiskt?- Medför det skillnader i lösullsinstallationen nÀr man anvÀnder Ätervunnen mineralull jÀmfört med att anvÀnda isolering med homogen kvalitet?- Hur ser densitets- och tjockleksvariationer ut i den installerade isoleringen?- PÄverkas stalluften med hÀnsyn till dammhalt under installationen?För att undersöka dessa frÄgor gjordes en teknisk studie i samband med ett fullskaleförsök pÄ ett vindsbjÀlklag ovan ett slaktsvinstall.
Utomhuspedagogik : NÄgra lÀrares uppfattningar om utomhuspedagogik och erfarenheter av att undervisa i utomhusmiljö.
Syftet med denna studie var att undersöka lĂ€rares uppfattning om utomhuspedagogik och erfarenhet av att undervisa i utomhusmiljö. Respondentundersökningen utgick frĂ„n de fyra frĂ„gestĂ€llningarna: Hur uppfattar lĂ€rare utomhuspedagogik? Vilka erfarenheter har lĂ€rare av att undervisa i utomhusmiljö? Hur uppfattar lĂ€rare elevers lĂ€rande i utomhusmiljö? Ăr det ett effektivt lĂ€rande som lĂ€rarna beskriver utifrĂ„n David Kolbs ?The Experiential Learning Cycle??Kvalitativa intervjuer anvĂ€ndes som metod och genomfördes pĂ„ tre olika grundskolor i mellersta Sverige. Den ena skolan har en miljö/naturprofil, de tvĂ„ andra skolorna har inte en miljö/naturprofil. Det insamlade materialet bearbetades med hjĂ€lp av en tematisk analys, samt utifrĂ„n David Kolbs erfarenhetsbaserade cirkel ? ?The Experiential Learning Cycle?.I studien redovisas lĂ€rarnas uppfattningar och erfarenheter, resultatet visar att lĂ€rarna uppfattar utomhuspedagogik som ett praktiskt arbetssĂ€tt dĂ€r lĂ€randet blir konkret.