Sök:

Sökresultat:

2204 Uppsatser om Praktiskt lärande - Sida 11 av 147

"Matematikens mÄl har funnits hela tiden i lÀroplanen" : En studie om pedagogers instÀllning till matematik utifrÄn styrdokumenten

Syftet med vÄr studie Àr att försöka synliggöra och jÀmföra pedagogers medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras instÀllning till matematik utifrÄn förskolans styrdokument, dÄ förskolan i dagarna stÄr inför en reviderad lÀroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkÀtundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för nÄgra semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollÀrare och barnskötare med olika lÄng tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att lÀroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning pÄverkar pedagogers syn pÄ matematikens betydelse i förskolan. AnmÀrkningsvÀrt var att det var de pedagoger med lÀngst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll lÀroplanens betydelse. VÄr tolkning av det resultatet Àr att flera Är av praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förstÄelse av vad mÄlen innebÀr praktiskt..

Pedagogiskt material i etologi för gymnasiet

Syftet med undersökningen var att försöka se om elever lÀr sig mer genom en praktisk lektion med hundar eller genom att spela memory. TvÄ lektioner, en praktisk och ett memoryspel, utarbetades utifrÄn kursmÄl i gymnasiekurserna Etologi och Hundar, med bakgrund i aktuell forskning kring hundens sinnen, signaler och sociala beteende. Elevunderlaget i undersökningen bestod av en SP-klass, en NV-klass och tvÄ naturbruksklasser. Undersökningen visade inga pÄtagliga skillnader mellan vilka som lÀrde sig mest, dock fick memorygrupperna ett nÄgot bÀttre resultat Àn de som fick en praktisk lektion. Viss skillnad mellan elever pÄ teoretiska program och praktiskt inriktade program kunde ses pÄ enskilda frÄgor.

Popul?rkultur i f?rskolan som m?jligheter eller hinder: Hur resonerar f?rskoll?rare?

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Spaljerad frukt pÄ TrÀdgÄrdens skola. Rapport frÄn ett praktiskt trÀdgÄrdsmÀstararbete

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 21 hp, 2010.

Destination Göteborg : ?Uppbyggnaden av Nordens frÀmsta julstad

Uppdragstaktik ? En studie i tillÀmpningen av uppdragstaktik vid artilleribataljonen 2008  Framtidens artilleribataljon Àr under utveckling vid Artilleriregementet, dÀrav har jag valt att bidraga till denna process inom omrÄdet ledning. Detta har utförts genom att undersöka hur uppdragstaktiken skall och har nyttjats vid bataljonen 2008. Syftet med uppsatsen Àr att bidra till utvecklingen av ledningsmetoder och ledningsprocesser vid artilleribataljonen. De frÄgestÀllningar som har anvÀnts för att uppnÄ syftet med uppsatsen Àr:TillÀmpas teorierna om uppdragstaktik i reglemente och metodhandbok för artilleribataljon?Har uppdragstaktik tillÀmpats praktiskt vid ledningsprocessen av artilleriregementets insatsbataljon 2008?Vad har pÄverkat nyttjandet av uppdragstaktik praktiskt vid ledningsprocessen av artilleriregementets insatsbataljon 2008?   Jag har nyttjat metoden deskription och litteraturstudier för att svara pÄ första frÄgestÀllning.

En upptÀckande historieundervisning -varför och varför inte?

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar med att lÄta eleverna upptÀcka och uppleva historia som en del av historieundervisningen. Samtidigt som underökningen tar upp vidareutbildningsmöjligheterna inom So/historia för de berörda pedagogerna pÄ skolan. Teorin Àr baserad pÄ att eleven kan skap djupare band till historia genom att uppleva och upptÀcka historia pÄ plats och pÄ ett mer praktiskt sÀtt. Metoden bestÄr av kvalitativa intervjuer som har blivit transkriberade och en skriftlig intervju. De som blivit intervjuade Àr pedagoger som arbetar med Ärskurserna 1-3 och 4-6 och som har So som sitt undervisningsÀmne.

Den homosexuella huvudstaden : En studie av Stockholm i en queer tillÀmpning av GIS i kvalitativa studier

Det övergripande syftet för denna studie Àr att problematisera GIS som ett positivistiskt instrumentför samhÀllsplanering och geografiforskning samt praktiskt anamma en kritisk, queerteoretisk ochkvalitativ tillÀmpning pÄ GIS-baserade analyser. För att detta ska vara genomförbart krÀver det enkvalitativ analys av hur mÀnniskor utanför det hÀrskande narrativet faktiskt anvÀnder och uppleverstadsrum och vilka konsekvenser de normativa strukturerna har genom att analysera hurhomosexuella mÀn i Stockholm upplever och anvÀnder stadsrum. Genom en seriefokusgruppssamtal med homosexuella mÀn bosatta i Stockholm har studien visat hur kvalitativadata kan inkorporeras och vara underlag för kvalitativa analyser i GIS. Studien har visat hur enepistemologisk och praktiskt integration av kritisk geografi och GIS kan bidra till en mer nyanseradbild av GIS. Vidare visar studien hur ett GIS kan anvÀndas för att visualisera maktförhÄllanden ochkritiskt utmana det hÀrskande narrativet.

Framtida utmaningar f?r Serviceresor G?teborg. En fallstudie om ?ldres mobilitet och en ?ldrande befolkning

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Uppdragstaktik : en studie i tillÀmpningen av uppdragstaktik vid artilleribataljonen 2008

Uppdragstaktik ? En studie i tillÀmpningen av uppdragstaktik vid artilleribataljonen 2008  Framtidens artilleribataljon Àr under utveckling vid Artilleriregementet, dÀrav har jag valt att bidraga till denna process inom omrÄdet ledning. Detta har utförts genom att undersöka hur uppdragstaktiken skall och har nyttjats vid bataljonen 2008. Syftet med uppsatsen Àr att bidra till utvecklingen av ledningsmetoder och ledningsprocesser vid artilleribataljonen. De frÄgestÀllningar som har anvÀnts för att uppnÄ syftet med uppsatsen Àr:TillÀmpas teorierna om uppdragstaktik i reglemente och metodhandbok för artilleribataljon?Har uppdragstaktik tillÀmpats praktiskt vid ledningsprocessen av artilleriregementets insatsbataljon 2008?Vad har pÄverkat nyttjandet av uppdragstaktik praktiskt vid ledningsprocessen av artilleriregementets insatsbataljon 2008?   Jag har nyttjat metoden deskription och litteraturstudier för att svara pÄ första frÄgestÀllning.

Marknadsunderso?kningar inom den svenska varuma?rkesra?tten : om utformning och genomfo?rande fo?r acceptans som bevismedel i registreringsa?renden

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Att improvisera kontrapunkt i renÀssansstil

Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .

?Hon f?rtj?nar s? mycket mer? En fenomenografisk studie om delaktighet f?r barn med diagnosen autism i f?rskolan

Studiens syfte var att unders?ka hur pedagoger i f?rskolan uppfattar att de arbetar med fenomenet delaktighet f?r barn med diagnosen autism i verksamheten. Unders?kningen byggdes p? tv? fr?gest?llningar: 1. Hur uppfattar f?rskolepedagoger att barnen med diagnosen autism ?r delaktiga i verksamheten? 2.

PATIENTERS ERFARENHETER AV LIVSSTILSF?R?NDRINGAR I SAMBAND MED PREDIABETES En litteraturstudie

Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.

Patienters upplevelser av egenv?rd vid diabetes typ 2 - En litteratur?versikt

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda kvinnor utsatta f?r v?ld i n?ra relationer En litteratur?versikt

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->