Bakgrund: Förändringar kan ses som ett naturligt inslag i dagens samhälle. Vi argumenterar för att organisationer verkar i en föränderlig miljö och studerar vilka effekter en extern alternativt intern påverkan får på en organisation i förändring.Syfte: Syftet med studien är att identifiera kritiska moment som har varit avgörande för organisationers förändringsarbete samt bidra med ytterligare kunskap om förändringsprocesser genom att studera det kritiska momentet och dess effekter ur ett Foucaultianskt maktperspektiv.Genomförande: Empirisk data har samlats in genom intervjuer genomförda på Posten, Utrikesdepartementet och SystembolagetResultat: Organisationen stannar upp och reflekterar gällande det framtida förändringsarbetet i samband med ett kritiskt moment. Kritiska momentet ger en dynamik som medför mindre förändringar än vad som ursprungligen planerats. Effekterna av det kritiska momentet styrs av det nät av maktrelationer som finns i organisationen. Det kritiska momentet skapar nya strategier som i sin tur förändrar maktrelationerna.

Syftet med undersökningen är att kartlägga samförståndet mellan lärare och elever, vad gäller det praktiska arbetet i den naturvetenskapliga undervisningen. Vi har med hjälp av enkäter till lärare och elever genomfört en kvantitativ undersökning. Resultatet av denna visar att det i samtliga klasser i liten utsträckning diskuteras varför man genomför en praktisk uppgift. Detta till trots att tre av fyra lärare hävdar att praktiskt arbete är viktigt för elevernas lärande, vilket även eleverna tycker. Vidare visar resultatet att det ofta förekommer en genomgång före det praktiska arbetet, s.k.

Syfte och frågeställningar:Studien avser att undersöka om högstadieelever får prova på friluftsliv och utevistelse i sin idrottsundervisning utifrån kunskapsmålen i Lgr 11 samt hur nöjda de är med momentet friluftsliv och utevistelse.Frågeställningar:Vilka moment inom ämnet friluftsliv och utevistelse får eleverna prova på i sin idrottsundervisning utifrån kursplanen?Hur ser de inbördes förhållandena ut mellan momenten inom friluftsliv och utevistelse i idrottsundervisningen enligt eleverna?MetodTotalt deltog 124 högstadieelever från en skola i Danderyds kommun. Eleverna fick besvara en pilottestad enkät med frågor om deras undervisning i friluftsliv och utevistelse. Enkäten utformades efter kunskapsmålen i Lgr 11. Insamlad data bearbetades i Excel och Statistica.Resultat:Resultatet visade att de flesta elever upplever att de fått prova på samtliga moment inom friluftsliv och utevistelse i skolan enligt Lgr 11.

I skolan talas det om hur viktigt det är att man bedömer varje individ utifrån skolverkets betygskriterier. På salongerna för den arbetsförlagda utbildningen har man andra kriterier när man bedömer eleverna, till exempel kundkriterier samt betalandekriterier. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om eleverna blir likvärdigt bedömda på den arbetsplatsförlagda utbildningen och i skolan. Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer med nio personer, inom kategorierna frisör, handledare samt elev. Undersökningens resultat visar att den arbetsplatsförlagda utbildningen och skolan lever i två helt olika världar. En av orsakerna är att handledarna inte har tillräckligt med tid att sätta sig in i kursplaner och betygskriterier samtidigt som lärarna inte tilldelas tillräckligt med tid för att kunna utöka samarbetet parterna emellan..

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är idag lättare att diagnostisera och det är vanligare att barn och ungdomar i skolan vet om att de lever med en diagnos som till exempel Attention deficit hyperactivity disorder (mer känt som ADHD), eller Aspergers syndrom. Trots att dessa diagnoser blir allt vanligare, finns det ett ökat behov för kunskapen om dem.Syftet med denna uppsats var att studera barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och framförallt studera deras liv i skolmiljö. Att få mer förståelse för hur barn och ungdomar har upplevt skolan och relationen till sina lärare, men även hur de upplevt de hinder och möjligheter deras neuropsykiatriska funktionsnedsättning medfört var i fokus. Metoden i denna studie var semistrukturerade intervjuer med 6 ungdomar, deras föräldrar och lärare. Frågorna har handlat om hur ungdomarna sett på diagnosen, livet med den och även hur de klarat av skolgången med sin funktionsnedsättning.

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka om hjärtfrekvensen (HF) hos elever uppvisar könsskillnader vid traditionellt feminina och traditionellt maskulina aktiviteter.Vilken HF uppmäts för flickor och pojkar i årskurs 7 och 8 i maskulina respektive feminina moment?Hur skiljer sig den uppmätta HF mellan flickor och pojkar i årskurs 7 och 8 i maskulina respektive feminina moment?MetodUtifrån forskning om vad som anses manligt och kvinnligt genomfördes en och samma lektion på tre klasser i årskurs 7 och 8. Lektionen innehöll ett maskulint moment och ett feminint moment. I varje klass undersöktes 4-7 elever av varje kön, dessa valdes ut slumpmässigt. De utvalda eleverna bar pulsband och deras HF registrerades och jämfördes.ResultatResultatet visar att pojkar har en något högre medel- och maximal HF än flickor under båda momenten, dessa skillnader är emellertid inte signifikanta.

Kursplanering är en av lärarens viktigaste arbetsuppgifter. Uppsatsen har undersökt hur fem olika lärare har planerat kursen Teknik 1 som är ny i och med GY11. Uppsatsen utgår och analyserar ingående läroplanen och de nya läroböcker som kommit ut anpassade för kursen. Studien visar att det är svårt att få med alla moment som ska ingå i kursen. Studien definierar också elva kunskapsområden och fem förhållningssätt som ingår i målen för kursen.

Jag vill med denna undersökning ta reda på vilka olika upplevelser elever kan ha vid arbete med praktisk matematik. Litteraturen inom området visar att omkring 50% av eleverna i skolår 7-9 tycker att matematik är roligt, och att praktisk matematik kan förändra dessa attityder positivt. I min undersökning väljer jag att observera en klass med elever i skolår 6 när de genomför Praktiska moment samt att intervjua 12 stycken av dessa elever. Jag finner att de bl.a. upplever praktisk matematik som variation från att räkna i boken samt att det är roligt att klippa, klistra och måla.

Abstract   Cinematic time is the most complex of all: it is composed of public time (clock), personal time (experienced) and in addition, it can run backwards, be contingent, stored and (re)created. The present study examines some aspects of cinematic time, with special reference to the instant, the moment and the present. The strictly defined instant or moment does not exist. It is a passage between the past and the future and it is impossible to record on film or a photograph. One example is the moment of death, which is an abstraction with zero duration.

Det pågår en skolpolitisk debatt om andelen kärnämnen respektive karaktärsämnen inom gymnasieskolans teoretiska och praktiska program. Syftet med studien var att undersöka om det finns en skillnad i studiemotivation bland gymnasielever i kärnämnen respektive karaktärsämnen beroende på om de går ett teoretiskt program eller ett praktiskt program. Deltagarna i undersökning var elever på ett gymnasium från den sista årskursen dels från ett teoretiskt program, Naturvetarprogrammet (NV) och från ett praktiskt program, Omvårdnadsprogrammet (OP). Metoden som undersökningen använde sig av var en enkät som tog upp området motivation till kärnämnen och karaktärsämnen. Resultatet visade att motivationen hos elever på det teoretiska programmet var högre för kärnämnet än vad det var för elever på det praktiska programmet, de hade en högre motivation i sitt karaktärsämne.

Today more effective computer programs are in use, regarding design of geotechnicalconstructions. There is a risk that the theoretical background of the computerprograms, its limitations and the signification of the choice of soil parameter isforgotten when the computer programs become more user-friendly.This Master thesis deals with simulation and analysis regarding three computerprograms, FEM-design, with the addition Raft, Plaxis and BE-slab. Comparisons aremade for settlement and maximum moment in a concrete-plate. FEM-design is a threedimensional FEM-program, foremost created for design engineers. Plaxis is a twodimensional FEM-program, intended for geotechnical engineers while BE-Slab is aBoundary elements program in two dimensions that is mainly used by designengineers.

Sammanfattning Mitt syfte med uppsatsen är att utforska om eftergymnasiala danselever upplever att Benesh Movement Notation kan var ett hjälpmedel i den praktiska dansundervisningen. Studiens syfte är även att förtydliga vikten av att koppla teori till det praktiska ut-övandet av danskunskap. Min metod i denna undersökning har varit att intervjua 12 eftergymnasiala danselever om deras upplevelser, det vill säga, fördelar och nackdelar med Benesh Movement Notation i praktisk dansträning, möjligheten att skriva egna anteckningar och i repertoararbete. Resultatet visar att genom att kombinera praktik och studier i Benesh Movement Notation utvecklar eleverna sin analysförmåga i rörelse och självständigt tänkande i den praktiska dansträningen. Eleverna utvecklar vidare sin förmåga att uttrycka sig och formulera sig verbalt i dansträningen, och får en djupare kunskap i förmågan att tolka interpretationen..

Flera internationella undersökningar visar att svenska elever är jämförelsevis svaga i matematik och framförallt i algebra. Syftet med vår undersökning är att få en uppfattning om hur lärare introducerar moment ur algebra i årskurs åtta och lärares syn på algebra. Vidare är syftet att analysera elevers svårigheter och vilka fel de gör inom algebra. Vi vill även titta närmare på hur kommunikationen sker i klassrummet, vid introduktionen av ett nytt moment. De två undersökta lärarna och deras två klasser kommer från samma centrala skola i Uppsala.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssätt i matematikundervisningen på högstadiet. Den praktiska undervisningen är en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, där kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar däremot på drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning får resultatmässigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en årskurs sex och en årskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frågeställningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikområdet och besvarade en enkät.

Begreppet mästarlära förekommer sällan i den pedagogiska debatten. Med den stundande gymnasiereformen har begreppet åter aktualiserats. Danspedagogik är inte heller ett hett ämne men sedan lpf94 infördes har det funnit som ämne inom gymnasieskolan. Observation och imitation är begrepp som återkommer inom både ämnesområdena. Finns det fler kopplingar mellan mästarlära och dansundervisning? Mästarlära är stark förknippat med utbildning inom hantverksyrkena.