Syfte och frågeställning:K3 är ett principbaserat regelverk och därför finns det ont om riktlinjer från lagstiftaren ochnormgivande organisationer. Fastighetsbranschen har på egen hand fått reda ut hurkomponentmetoden skall tillämpas i praktiken. Syftet med uppsatsen är att analysera hur denpraktiska övergången till komponentmetoden kan göras. Samt att belysa effekten som enförändring av redovisningsprinciper har på resultat och balansräkning.Metod:En kombinerad literaturstudie med en kvalitativ intervju om implementeringen avkomponentmetoden.Avgränsning:Studien begränsas till allmännyttiga bostadsbolag som har sin huvudsakliga verksamhet somuthyrare av bostäder. Fokus kommer att ligga på de kommunalt ägda bostadsbolagen inomStockholms stad, med stor tyngd hos Familjebostäder.Slutsattser:Uppsatsen identifierar ett antal valmöjligheter som finns vid övergången till K3.

För att förebygga komplikationer vid kirurgiska ingrepp är den preoperativa fasen viktig. Sjuksköterskans roll innebär bland annat att försöka skapa trygghet samt ge adekvat information till patienten. Syftet med studien var att undersöka följsamheten gällande preoperativa riktlinjer och allmänna omvårdnadsåtgärder. Vid datainsamlingen utfördes totalt nio observationer på sju sjuksköterskor i deras arbetsmiljö. Studien utgör en kvalitets¬säkring och sammanställdes med stöd av innehållsanalys.

Denna studie ämnar att förstå hur ljud upplevs men också hur ljud kan tillämpas som gestaltningsaspekt inom planering och landskapsarkitektur. Med bakgrund i egna erfarenheter av hur ljudaspekten behandlas inom utbildningen formuleras studiens tes följande: Människan påverkas av ljud, men denna sinnesupplevelse får inte, trots goda metoder att tillgå, tillräckligt med uppmärksamhet i förhållande till visuella aspekter inom landskapsarkitektur och planering. Följande är studiens mål att beskriva hur ljud uppfattas och tolkas i stadslandskapet och hur ljud kan tillämpas i landskapet med syfte att personligen få mer kunskap inom ämnet men framförallt att betona ljud som gestaltningsaspekt, att medvetandegöra denna för allmänheten, studenter och yrkesutövande. Denna bakgrund ligger till grund för studiens två frågeställningar: ? Hur påverkas människan av ljud i det urbana landskapet? ? Hur behandlas ljudaspekten inom landskapsarkitektur och planering idag? Studier åskådliggör att ljudfaktorn Inom planering och landskapsarkitektur länge har förknippats med buller och behandlats som en negativ planeringsaspekt. Inom akustisk design föreslås ett mer offensivt förhållande till ljud, att ljud bör utvärderas utifrån kvalitativa aspekter. Men ljudmediet är komplext, för att förstå hur människor påverkas av ljud utgår denna studie från forskning inom miljöpsykologi, att ljud kan påverka människor båda negativt och positivt. Men också forskning som behandlar hur människor avläser och tolkar ljud i landskapet, med andra ord hur vi lyssnar -­? att människan har en förmåga att selektera ljudinformation beroende på lyssnarperception. Därför är denna inriktning nödvändig, att planerare och arkitekter inte fokuserar på att diagnostisera de goda kvalitéerna, istället ligger fokus på hur människan kan skyddas från ljud. I denna studie förtydligas detta förhållningsätt med praktiska exempel av t.ex. ljudtillägg och hur detta kan användas som designprincip. Metoden kan användas som ljudmaskering vilket innebär att ett ljud kan delvis eller helt upplevas försvinna i förmån av en annan ljudkälla. Sammanfattningsvis exemplifieras intressanta ljudinstallationer som illustrerar väl hur ljud kan tillämpas i landskapet och genom dessa studier har jag kommit fram till följande slutsats: Forskning inom ljudets påverkan och hur människor tolkar ljud finns att tillgå men kunskap om detta är undermålig både bland yrkesutövande och studerande landskapsarkitekter. Därför saknas det en audiell kultur bland landskapsarkitekter och yrkesutövande. Som en följd av detta behandlas ljud ofta som en negativ aspekt inom planering och gestaltning. Detta kan även bero på ljudmediets komplexa natur och att det saknas teknik för att behandla audiella uttryck på samma sätt som visuella uttryck. Att medvetandegöra ljud som gestaltningsaspekt bland yrkesutövande och allmänheten innebär att ljudmediet bör bli mer tillgängligt med fler praktiska förebilder som tillåts att göra anspråk som intressanta inslag i den offentliga miljön. Denna utveckling kan bidra till en positiv utveckling av framtidens hållbara städer..

Uppsatsens syfte är att definiera fritidspedagogernas roll och kompetens under skoltid utifrån fyra lågstadielärares åsikter. Utifrån tidigare erfarenheter upplever vi att fritidspedagogen har under skoltid lägre status än lärare och benämns ofta som "hjälplärare" eller en "extra vuxen" i klassrummet. För att få grepp om detta har det genomförts fyra intervjuer på fyra olika skolor i södra Sverige.Resultatet pekar åt att de intervjuade lärarna har synen på fritidspedagogen som "en extra vuxen" i klassrummet, samt som en resurs till bland annat den praktiska undervisningen och barnens sociala utveckling. Lärarna nämner även att fritidspedagogens största uppdrag under skoltid är att ansvara för halvklass, elevrådsansvarig, kamratstödjare och andra sociala skolprojekt. Kortfattat kan vi utifrån undersökningen påstå att fritidspedagogen benämns som hjälplärare och som en extra vuxen under skoltid och har lägre yrkesstatus än lärarna.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att utforska och kartlägga begreppet gamification. Syftet operationaliseras i tre frågeställningar. Vad finns det för likheter respektive skillnader i synen på Gamification mellan ett antal yrkesverksamma inom Gamification? Hur ser yrkesverksamma med olika bakgrunder inom psykologi, pedagogik och marknadsföring på framtiden för Gamification och dess användningsområde? Vilka för- och nackdelar kan finnas med Gamification? Uppsatsen teoretiska utgångspunkter omfattar de psykologiska krafterna bakom spel som flow och motivation, teorier om det praktiska användandet av gamification och teorier om Generation Y. För att samla empiri har kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade explorativa intervjuer där yrkesverksamma inom gamification har intervjuats.

Kunskaper i oral hälsa har betydelse för att sjuksköterskor på ett tidigt stadium ska kunna upptäcka olika sjukdomstillstånd i munhålan. Bristande kunskap i oral hälsa har rapporterats vara ett problem inom vården och därför behövs det ökad utbildning inom oral hälsa hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att jämföra kunskaper inom oral hälsa mellan sjuksköterskestudenter i årskurs 1 och årskurs 3. Undersökningen skedde med användning av en strukturerad enkät som delades ut av studiens författare till sjuksköterskestudenter som gick årskurs 1 (n= 95) och årskurs 3 (n= 57) vid Högskolan Kristianstad. Studenterna ansåg sig ha bra teoretiska och praktiska kunskaper medan det i resultatet av kunskapsfrågorna framkom att det fanns brister.

Ett flertal datorspelutvecklare  har  under  2000-talet  valt  att placera  sina  datorspel  i miljöer som allmänheten kan relatera till. I flera fall har dessa virtuella gestaltningar av en för spelaren lokalt förankrad plats utsatts för någon form av förfall, ofta rör det sig  om  någon  form  av  postapokalyptiskt  scenario.  Det  här  examensarbetets  syfte fokuserar  på  det  mervärde  som  kan  finnas  i  att  placera  ett  datorspel  på  en  för spelaren  lokalt  känd  plats  och  de  speciella  intryck  som  ett  sådant  gestaltande  kan förmedla.  Rapporten går även igenom de visuella aspekter som bör beaktas vid en gestaltning av en miljö stadd i förfall, referensarbetet inom existerande verk men även forskning på  materials  hållbarhet  och  olika   egenskaper  belyses  initialt  innan  projektets praktiska del inleds och en 3D-miljö skapas. Denna  miljö  utvärderas  sedan  genom  en  kvantitativ  undersökningsmetod  med kvalitativa   inslag   i   form   av   en   enkätstudie,   därefter   analyseras   resultatet   av undersökningen  och  en  slutsats  kring  mervärdet  i  att  placera  datorspel  i  lokalt förankrade miljöer formas..

Polykemi AB använder kontinuerligt FTIR-analys för materialidentifiering, felsökning och utveckling. Företaget har ett omfattande referensbibliotek med spektra för råvaror i form av polymerer, additiv, fyllmedel och förstärkningsmedel. Företaget köper rena polymerer som modifieras genom att polymer och fyllmedel blandas i en extruder och en plastsammansättning erhålls. Den praktiska delen av examensarbetet inleddes med upptagande av FTIR-spektrer från några av de termoplaster, additiv, fyllmedel och förstärkningsmedel som företaget använder. Slutligen upptogs spektrer från ett antal modifierade plaster. Dessa spektrer tolkades och de ingående ämnena identifierades. Två olika metoder har använts vid analyserna: filmteknik och diffus reflektans.

Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om det finns någon skillnad på barns och elevers kunskaper, förståelse och medvetenhet i ett dåtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssätt med Astrid Lindgrens sångtexter jämfört mot ett tematiskt arbetssätt utan Astrid Lindgrens sångtexter? Syftet är även att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssätt med utgångspunkt av Astrid Lindgrens sångtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. Således är historiemedvetande en symbios mellan dåtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kännetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förståelse av nutiden samt har perspektiv på framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen är en kvalitativ forskningsansats, där författarna gjort en innehållsanalys av sångtexter, intervjuer samt ett skriftligt berättande.

Kemikalier hanteras i det dagliga arbetet ombord. Syftet med den här studien var att ta reda på hur kemikalier hanteras ombord på en svensk passagerarfärja. Frågeställningarna koncentrerades på produkt- och metodval, kommunikation och tillämpning av rutiner och instruktioner samt riskmedvetenhet hos besättningen. Studien genomfördes som en enfallsstudie och bestod av dokumentanalyser, observationer och intervjuer med besättningsmedlemmar. Resultatet visar att informanterna på däcks- och maskinavdelningarna hade stora möjligheter att påverka arbetssituationen vad gäller hantering av kemikalier till skillnad från informanten på intendenturavdelningen som enbart hade begränsad möjlighet att påverka.

Som skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens uppgift att omsätta regeringens skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.

Internet är en given del i ungdomars vardag, det finns en utmaning i det flöde av information som finns i samhället idag. Internets möjligheter ställer flera krav på ungdomars teoretiska, sociala, praktiska och kreativa kompetenser. Ofta fokuseras det på det negativa i användandet men det är viktigt att inte glömma bort de olika positiva användningsområdena. I en rapport från Ungdomsstyrelsen (Ungdomsstyrelsen, 2010) framkommer det att ungdomarna kände att de inte har möjlighet att påverka i de stora frågorna i samhället och att de önskar att de var mer delaktiga. De skulle vilja ha mer information om praktiska saker och hjälp med att sålla bland informationen.

Sammanfattning:Denna rapport är en del i utformandet av ett konstnärligt förhållningssätt till hantverk. Det ären presentation av hur en konstärlig process kan se ut då den grundar sig i varmsmidetskaraktäristiska egenskaper. Den beskriver hur materialets egenskaper utnyttjas genom intuitivthantverksmässigt formande och driver ett konstnärligt arbete framåt. Det konstnärliga arbetethar gått ut på att undersöka och gestalta någonting som från början inte formulerats i ord.Detta sker genom en rundgång mellan handens formande, materialets förutsättningar,människans sinnen, hennes upplevelser, tolkning av dessa och tillbaka till händernasformande.Rapporten för en diskussion som grundar sig i påståenden formulerade i två förarbeten och depraktiska erfarenheter projektet gett. Diskussionen behandlar olika konstnärliga och estetiskakvalitéer och hur dessa genom material och teknik uppstått.

Microsoft har utvecklat ett verktyg för informationsdelning och samarbete, detta mjukvarupaket är känt under namnet SharePoint teknologin. Vi har i detta examensarbete extraherat delarna av SharePoint teknologin. Vi fann, att paketet innefattar två huvudsakliga mjukvaruapplikationer som namnges SharePoint Services och SharePoint Portal Server 2003; vidare fann vi att SharePoint Service kan användas på egen hand, och att SharePoint Portal Server 2003 bara är en extension. I vår uppsats undersökte vi miljön som krävs för att åstadkomma en framgångsrik installation. Vi beskriver de olika systemarkitekturerna som paketet kan arbeta på och vilka andra mjukvaror som är nödvändiga för att använda SharePoint teknologin fullt ut.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever i årskurs tre, på två skolor i Sverige, uppfattar sin möjlighet till elevinflytande i klassrummet. Vi ska undersöka hur mycket elevinflytande de upplever att de har på undervisningssituationen och arbetssättet. Vi ska också undersöka vilken uppfattning lärarna har om elevinflytande och hur mycket inflytande de ger eleverna i dessa klasser.Med elevinflytandet avses inflytande i planering och genomförande av undervisningen. Målet är att ta reda på om elever och lärare har en likartad syn på vad elevinflytande är. Vår undersökningsmetod består av intervjuer med lärare och enkätundersökning med eleverna.