Detta examensarbete handlar om hur ungdomar som har specifika läs- och skrivsvårigheter, det vill säga dyslexi, ser på sitt handikapp i förhållande till sina valmöjligheter när det gäller utbildning och yrken. Upplever dem dyslexin som ett hinder och känner de sig begränsade i sina val. Upplever ungdomarna att de fått den hjälp de behöver av studie- och yrkesvägledaren på sin skola. Den metod som har använts i undersökningen är djupintervjuer med sex ungdomar som har diagnosen dyslexi. För att tolka resultaten har jag använt mig av teorier som beskriver begränsningar samt några vägledningsmodeller som används i vägledningssammanhang i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av de ungdomar som intervjuats har känt sig begränsade i sina valmöjligheter när det gäller utbildning och yrken.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares perspektiv på ett ämnesintegrerat arbete. Med hjälp av intervjuer undersöks sex gymnasielärares didaktiska uppfattning av möjligheter och hinder i den ämnesintegrerade undervisningen. Förutsättningar, möjligheter och hinder tydliggör sedan bästa tänkbara situationen för ämnesintegrering utifrån intervjumaterialet.Den didaktiska triangeln används som analysredskap och illustrerar undervisningssituationen utifrån de tre viktiga grundpelarna lärare, elev och innehåll. Tillsammans samspelar dessa grundpelare i dess kontext skolan. I kontexten finns ramarna för undervisningen.

Syftet är att undersöka hur pedagogernas faktiska arbetssituation ser ut under den pedagogiskamåltiden i förskolan då Falu Kommun ser den pedagogiska måltiden som en kostnadsfrågamedan Borlänge Kommun ser pedagogerna som viktiga förebilder för barnen under måltiden.Vilken är pedagogernas arbetssituation i samband med den pedagogiska måltiden? Vilka direktivföljer pedagogerna i arbetssituationen under måltiden?Resultatet visar, genom observationer och intervjuer, att den faktiska måltidssituationen är enkomplex arbetssituation för pedagogerna då den både innebär pedagogiska moment somspråkutveckling, socialisering och hur man för sig vid matbordet samt praktiska moment somberör vård och omsorg. Dessutom ska pedagogerna äta själva och se till att de får i sig mat på ettsådant sätt att de orkar arbeta resten av dagen. Direktiven som följs är vaga. Den pedagogiskadelen hämtar pedagogerna från förskolans styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö98, mende praktiska förväntas ske av sig själv.Genom analys av resultatet drar vi slutsatsen att den pedagogiska måltiden förvisso är en förmånom man enbart ser till att pedagogerna får mat att äta utan att behöva betala för den men det ärinte någon mat eller någon måltidsituation som på något sett gynnar dem personligen.

Bakgrund: Enligt ?Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska? skall sjuksköterskan ?...ha förmåga att utifrån patientens behov systematiskt leda, prioritera, fördela och samordna omvårdnadsarbetet i teamet utifrån medarbetarnas olika kompetens...?. Teamarbete gjorde arbetsgruppen effektivare genom bred samlad kompetens samt mindre sårbar vid förändringar. Syfte: Syftet var att få kunskap om vad som skapar möjligheter samt hindrar sjuksköterskan att arbeta i team med fokus på ledarskap. Metod: Studien var en litteraturöversikt bestående av tio vetenskapliga artiklar.

Det råder en allmän uppfattning om att när ett förändringsarbete ska genomföras i en organisation, har människorna i den ett inbyggt motstånd mot förändringar och därmed upplever dessa som hinder. Men förändringsmotstånd kan även innebära möjligheter. Luleå kommun har valt att införa ett nytt tankesätt där även de mjuka värdenas betydelse beaktas i beslutsfattandet, genom att implementera balanserade styrkort. Syftet med denna uppsats har varit att belysa implementeringsprocessens betydelse vid införande av balanserade styrkort i kommunal verksamhet samt det eventuella förändringsmotstånd som då kan uppstå. För att uppnå syftet valde vi att genomföra en fallstudie med tre implementeringsansvariga aktörer.

I Sverige är sex- och samlevnadsundervisning obligatorisk. Dock så skiljer sig innehåll, kvalitet och omfattning av undervisningen mycket mellan och inom skolor. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisning genom skolans insatser påverkar elever. Nio vetenskapliga artiklar användes för att finna svar på detta. Resultat visar att elevers kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa ökar, att attityder i viss mån kan påverkas men att beteenden är svåra att förändra.

Studien syftade till att kartlägga lärares strategier för att bedöma elevers laborativa förmåga i kemi på gymnasiet samt vad valen av strategier grundar sig i. Detta kartlades genom kvalitativa intervjuer med sju verksamma kemilärare på fyra olika skolor. Utgångspunkten för den kvalitativa analysen var ett ramfaktorteoretiskt perspektiv som syftade till att uppmärksamma hur olika ramfaktorer påverkar lärarnas val av bedömningsmetod. Det naturvetenskapliga arbetssättet kommer att ytterligare utgöra en ram för studien, då styrdokument, vilket är en ramfaktor, beskriver att detta arbetssätt ska genomsyra undervisningen på det naturvetenskapliga programmet. Resultatet visar att de intervjuade lärarna i hög grad använder sig av laborationsrapporter för att bedöma elevernas laborativa förmågor. Valet av bedömningsstrategi baseras på en tolkning av ämnesplanen som inte tydligt fokuserar på en bedömning av elevernas praktiska förmågor.

Syftet med detta examensarbete är att studera pedagogers syn på den fria leken och dess betydelse för barns lärande och utveckling, även undersöka vad pedagogerna anser att den fria leken har för möjligheter och hinder för barns lärande och utveckling i förskolan. Vi har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod genom att genomföra semistrukturerande intervjuer med sju pedagoger i två förskolor. Det som framkommit i undersökningen är att pedagogerna hade ett positivt synsätt på den fria leken. De ansåg att den fria leken är en viktig källa till barnens kompetensutveckling som bör uppskattas av pedagoger och bör därför läggas mer vikt på i verksamheten. Resultatet visar också att den fria leken kan ha nackdelar och hinder som leder till konflikter och obehagliga situationer bland barnen. De flesta pedagoger ansåg att deras närvarande roll var viktig, utan att styra eller dominera leken, för att stödja och utveckla den fria leken..

I denna studie har jag undersökt textillärarnas arbete med teoretiska moment i slöjden. Studiens syfte är att belysa lärarnas tankar kring innehåll, syfte och hur de lägger upp undervisningen för att motivera sina elever till att jobba med dessa moment. För att samla in empiri för studien har jag gjort kvalitativa intervjuer med 8 textilslöjdslärare som arbetar på högstadieskolor. Den empiri jag samlat har sedan analyserats med hjälp av litteratur och ett didaktiskt perspektiv. Jag har kommit fram till att den teori som går att väva in i det praktiska arbetet exempelvis resurshushållning, miljöaspekter och ekonomiska aspekter inte anammas i den utsträckning som det är möjligt och det leder till att elever kan gå miste om kunskaper som krävs för att de skall kunna uppnå kursplanens kunskapskrav.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik.

Syftet med studien är att ta reda på om lärares och elevernas syn på stress. Blir de stressade eller vid vissa tillfällen känner sig stressade och vad kan i så fall vara orsaken? Vilka möjligheter finns det för att förbättra och vilka hinder kan det finnas för att nå en optimal miljö?Metoden har varit en kvalitativ studie där vi använt oss av intervjuer och observationer. Intervjuerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen.Studien visar att det finns tendens till stress för pedagoger och elever men i olika omfattningar. Det finns gemensamma utgångspunkter för respondenterna vad som stressar dem.

Som examensarbete valde jag att göra något så galet som att skriva en bok. Jag hade aldrig kunnat ana vad jag gav mig in i, och vilket oerhört lärorikt äventyr jag stod inför. Många gånger var jag nära att ge upp helt och tänkte att jag aldrig skulle kunna ro detta i land. Men den 1 maj 2012 skickades faktiskt boken till tryckeriet, en dag jag för evigt kommer att minnas med ett stort leende. Ingenting är omöjligt, så länge du är beredd att kämpa för det - och tro mig, det har jag verkligen gjort.Min bok heter We All Need Heroes.

Skogen både är och har varit en av Sveriges viktigaste näringar. Från ved och träkol, skogsbete och tjärbränning har dess användning växlat genom tiderna men betydelsen har alltid stått sig stark. Nu; i början av 2000-talet, ses förutom traditionell skogsindustri fler möjligheter i skogen, nämligen turism. Turismen har de senaste årtiondena ökat och tros fortsätta öka. En viktig del av turismen är naturbaserad turism och som en del av denna; turismen i skogen.

De övergripande syftena med denna undersökning var dels att lyfta fram vilka olika typer av aktiviteter förskolor använder sig av för att utveckla barnens kunskap om kompostering, djur, bär/svampar och växter, dels att undersöka pedagogernas uppfattning om förutsättningar för detta arbete. Dessutom var syftet att undersöka om det är skillnader i hur förskolorna arbetar och ser på förutsättningar beroende på om de ligger i en stad eller by. Undersökningen gjordes genom en enkätundersökning som skickades ut till, totalt tretton förskolor, olika förskolor i en större stad, mellanstor stad samt olika byar. Resultaten i denna undersökning visar att det geografiska läget på förskolorna inte behöver ha sådan stor inverkan på hur mycket de arbetar med att utveckla barnens kunskap om naturen. Resultaten visar dock att städer arbetar mer med kompostering än de förskolor som ligger i en by eller i en mellanstor stad.

Asperger syndrom är en neuropsykiatrisk störning som ger olika funktionsnedsättningar. Detta gestaltar sig i en oförmåga att leva sig in i hur andra tänker och känner, fantasifattigdom och nedsatt förmåga till social interaktion. Människor med Asperger syndrom kan ofta uppfattas som udda och avvikande av andra människor och de upplever ofta sin bristande sociala kompetens som ett stort hinder. De behöver som alla andra människor någon gång uppsöka vården. Personalen i vården känner inte alltid till de funktionsnedsättningar som människor med Asperger syndrom kan ha och det finns en risk för dåligt bemötande, vilket kan leda till att onödigt vårdlidande uppstår.