Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är idag lättare att diagnostisera och det är vanligare att barn och ungdomar i skolan vet om att de lever med en diagnos som till exempel Attention deficit hyperactivity disorder (mer känt som ADHD), eller Aspergers syndrom. Trots att dessa diagnoser blir allt vanligare, finns det ett ökat behov för kunskapen om dem.Syftet med denna uppsats var att studera barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och framförallt studera deras liv i skolmiljö. Att få mer förståelse för hur barn och ungdomar har upplevt skolan och relationen till sina lärare, men även hur de upplevt de hinder och möjligheter deras neuropsykiatriska funktionsnedsättning medfört var i fokus. Metoden i denna studie var semistrukturerade intervjuer med 6 ungdomar, deras föräldrar och lärare. Frågorna har handlat om hur ungdomarna sett på diagnosen, livet med den och även hur de klarat av skolgången med sin funktionsnedsättning.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares och elevers syn på elevinflytande i lärandeprocessen i vuxenutbildningens omvårdnadsprogram. För att nå syftet använde jag mig av kvalitativa intervjuer för att skildra fem elevers och tre lärares syn på elevinflytande och hinder för elevers inflytande. Undersökningen visar på att eleverna och lärarna har samma uppfattning om vad elevinflytande är i lärandeprocessen. Elevinflytande innebär möjlighet att påverka sitt lärande i utbildningen. Lärarna och eleverna tycker också att det finns hinder för elevinflytandet i form av elevernas låga engagemang och okunskap om inflytandets innehåll.

Kunskap är en organisations mest värdefulla tillgång i strävan efter konkurrenskraft som växer genom kunskapsöverföring. De hinder som finns för kunskapsöverföringen kan därför utgöra ett allvarligt problem. Projektbaserade organisationer påstås vara gynnande för de organisationer som har specialiserade kunskapstillgångar, men ett problem som lyfts fram är att kunskapen tenderar att tappas bort när projektet avslutats. Denna fallstudie beskriver därför de hinder som kan förekomma vid kunskapsöverföring i en projektbaserad organisation, samt hur en sådan organisation konkret arbetar för att överkomma sådana hinder. Det studerade fallföretaget är JM AB som projektutvecklar nyproducerade bostäder, där fyra personer intervjuats samt rapporter granskats. Resultatet visar att det förekommer flera hinder för kunskapsöverföring hos JM och att de arbetar aktivt för att överbygga dessa, framförallt med ett unikt verksamhetssystem. Verksamhetssystemet ger dock upphov till nya problem som att anställda förlitar sig för mycket på verksamhetssystemet och därför slutar att tänka själva samt att kunskap som inte innefattas av verksamhetssystemet glöms..

Flyktingar är personer som lämnat sitt hemland på grund av förföljelse och flytt till ett annat land. Dessa löper större risk att drabbas av hälsobesvär än den övriga befolkningen i de värdländer de befinner sig i och enligt de mänskliga rättigheterna har de rätt till vård. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva vilka hinder som finns när flyktingar i industrialiserade länder ska få vård. I denna litteraturöversikt ingick 13 artiklar som svarade mot syftet. Analysen visade att det finns flera hinder för att flyktingar ska få och kunna ta emot vård.

Syftet med följande fallstudie är att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lärare upplever i det förändrade arbetssätt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förändringsprocesser som sker på individ- och gruppnivå, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjälp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstå vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar på att både organisationsstrukturen och organisationskulturen påverkar förändringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör även en del av de hinder och möjligheter lärarna upplever..

 Detta är en studie om elevernas attityder till teoretiska och praktiska läxor. Intresset vaknadehos oss efter vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och den egna skolgången. Alla eleverhar olika sätt att lära sig och vi som pedagoger skall ju sträva efter att individanpassaundervisningen. Vi tror att en praktisk läxa skulle kunna stimulera flera elevers sätt att lärasig. Det är både en kvalitativ och kvantitativ studie.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger arbetar konkret med miljö- och naturvårdsfrågor på förskolor. Vi har också velat undersöka om arbetet med miljö- och naturvårdsfrågor skiljer sig åt på olika förskolor beroende på var de är geografiskt placerade. För att få svar på vår frågeställning har vi gjort en kvalitativ undersökning på kommunala förskolor belägna i storstad och på landsbygd utan någon uttalad miljöprofilering. Utifrån vår empiri som vi har analyserat i relation med vår teori har vi diskuterat och lyft fram vår frågeställning. Resultatet visar att pedagogerna har olika synsätt och arbetsmetoder då de arbetar konkret med miljö- och naturförmedlandet. Pedagogerna fick frågan om de ser sin förskolas geografiska placering som hinder eller möjlighet, det visar sig att det finns vissa svårigheter både i storstad och på landsbygd. Storstadsförskolorna visar framförallt att avståndet till skogen utgör ett hinder.

Kvalitativ studie om Stockholmspolisens avhopparverksamhet. Undersöker genom 7 öppna tematiska intervjuer om avhopparverksamhetens praktiska verksamhet överensstämmer med den bild som Stockholmspolisen visar utåt gällande verksamheten..

Syftet med studien är att ta reda på vilka praktiska moment som genomförs i teknikämnet i grundskolans senare år, utifrån den gällande kursplanen i teknik. Studien bygger på enkäter, ställda till ett antal elever, lärare och science center i Sverige.Enkäterna tolkas utifrån en fenomenografisk ansats.Elevenkäten har gjorts för att få en inblick i hur eleverna ser på de praktiska momenten i skolan samt vad de i allmänhet tycker om teknikämnet.Lärarenkäten har gjorts för att få reda på vilka praktiska moment om görs samt vilken budget som finns att tillgå för teknikundervisningen. Dessutom har användandet av science centers beskrivits.Science centerenkäten har gjorts för att ta reda på hur ofta science center anlitas av skolor och vilka praktiskamoment som genomförs där.De slutsatser som kommer fram är att de flesta eleverna upplever de praktiska momenten som roliga samt att de flesta eleverna någon gång besökt något av de science center som finns i Sverige. I analysen av lärarenkäterna visas att 70 % av lärarna arbetar praktiskt trots låg budget. Utgångspunkten för upplägg av undervisningen är Lpo94 och ämnesintegration är vanlig.

Den teoretiska utgångspunkten för denna litteraturöversikt var Joyce Travelbees omvårdnadsteorier med fokus på kommunikation. Travelbee menar att det är sjuksköterskans ansvar att lyfta kommunikation om hälsa med patienten. I litteraturen framkom att det är sjuksköterskors ansvar att kommunicera om sexualitet med patienter men att denna uppgift inte alltid utförs. Syftet var att kartlägga hinder för sjuksköterskor att kommunicera med patienter om sexualitet. Uppsatsen har skrivits som en litteraturöversikt, vilken ger en överblick över den aktuella kunskapen inom området.

Syftet med denna rapport är att definiera hinder i arrangörsdrivna e-handelsprojekt, dvs projekt som initieras och drivs av annan än den egentlige kunden.. Ett av de primära målen i många av de arrangörsdrivna e-handelsprojekten är att öka kunskapen om Internet och e-handel i det privata näringslivet.Inom ramen för denna rapport har två arrangörsdrivna e-handelsprojekt studerats med hjälp av intervjuer. Sammanlagt 14 stycken intervjuer har genomförts och respondenterna har representerat de tre aktörsroller (arrangör, leverantör, och medlemsföretag), som definierats i rapporten. Den efterföljande analysen har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, och har tagit sin utgångspunkt i fyra definierade huvudkategorier av hinder:· tekniska· resursbetingade· organisatoriska· individrelateradeDessa huvudkategorier har var och en förgrenats i ett antal underliggande nivåer tills en nivå nåtts där vidare förgreningar inte haft något ytterligare förklaringsvärde. Sammanlagt har ett drygt fyrtiotal specifika hinder kunnat definieras.

This thesis in social anthropology is based on a field study on the Internet exploring Tibetan identity. With a post-modern approach the thesis explores the possibility fora non-tibetan to create a Tibetan Internet identity and become a part of the Tibetan community that exist on the Internet..

I vår studie har vi undersökt samhällslärares attityder och deras tankar kring ämnet inom de teoretiska och de praktiska programmen på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att se hur lärares attityder till samhällskunskapen som ett kärnämne påverkar deras undervisning och likvärdigheten i kursen på de olika programmen. Det är en fenomenografisk studie av lärares attityder. Vi har grundat vår analys på intervjuer, transkriberingen av dessa och kategorisering av lärarnas attityder. Vi kan konstatera att lärarnas attityder gentemot programmen påverkar likvärdigheten i Samhällskunskap A, bland annat för att eleverna på de teoretiska programmen ses som norm.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra och analysera en del av den mångfald som finns blandnågra lärares utomhuspedagogik. Samtidigt vill jag försöka att bidra till en större kunskap omhur lärare kan övervinna de praktiska svårigheter som de möter i sin utomhuspedagogik. Jag haranvänt observation och semistrukturerade kvalitativa intervjuer i min undersökning. Resultatetvisar att lärarnas lektioner bestod av lärarstyrda aktiviteter och fri lek i olika kombinationer.Aktiviteterna kunde kopplas till flera skolämnen; idrott, matematik, biologi, svenska och musik.Många av aktiviteterna övade sociala kunskaper. Lärarna hade lättare att se möjligheter än hittahinder i sin utomhuspedagogik.

I denna undersökning prövas hypotesen att praktiska övningar bidrar till att elever blir bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter och att dessa övningar även bidrar till att förbättra elevers uppfattning om matematik. Undersökningen genomfördes i grundskolans år sex med hjälp av en serie praktiska övningstillfällen. Vid de praktiska övningstillfällena fick eleverna möjlighet att använda sina matematikkunskaper för att lösa matematiska problem praktiskt, istället för att enbart räkna i matematikboken, och med hjälp av detta få en förklaring på vad matematiken faktiskt kan användas till. För att undersöka om eleverna blivit bättre på att lösa mer omfattande matematiska uppgifter efter de praktiska övningstillfällena användes ett kunskapsprov och för att undersöka deras uppfattning om matematiken användes en enkätundersökning. Resultatet av undersökningen pekar på att vissa signifikanta skillnader uppkommit i elevernas kunskaper att lösa matematiska uppgifter då de praktiska övningstillfällena genomförts.