Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

BakgrundFörskolans arena erbjuder stora möjligheter till naturvetenskapliga upptäckter varje dag. Genom barnens nyfikenhet kan ögonblick fångas upp och bli till rika lärandemiljöer inom området. För att nå dit krävs ett tillåtande klimat där barnen uppmuntras att utforska sin närmiljö. Pedagogens roll är en viktig faktor där produkt och process kan kopplas samman till en meningsfull helhet och på så sätt nå det syfte som verksamheten eftersträvar.SyfteJag vill studera hur förskolebarn agerar, reagerar och resonerar vid utforskandet av naturvetenskapliga experiment, specifikt inriktade på kemi. Mitt intresse riktar sig mot interaktionen och hur den yttrar sig mellan barnen, mellan barnen och det laborativa materialet samt mellan barnen och mig som deltagande observatör.MetodForskningsmetoden har inspirerats utifrån etnografisk ansats, där jag som forskare har valt att vara aktiv på fältet genom att inta rollen som deltagande observatör.

Allt färre elever väljer att läsa naturvetenskapliga ämnen. Skolan är uppenbarligen dålig på att stimulera intresset för det naturvetenskapliga området. Min utgångspunkt är att elevers/människors nyfikenhet måste väckas innan teoretiska fakta presenteras.I den här studien har två gymnasieklasser först fått besöka en glashytta för att därefter få en anknytande teorilektion och en laboration. Kvalitativ intervju med åtta elever visade att samtliga var positiva till min "teaching sequence - tema glas". Framförallt uppskattades möjligheten att, i den autentiska miljön, få lyssna på en person som var hängiven sitt arbete och "som visste vad han pratade om".

Syftet med studien är att studera lärarens intentioner och hur elever uppfattar lärarens budskap inom kemi på gymnasieskolan. Metoden jag använt mig av är Stimulated Recall. Genom att jag observerat och filmat lektionerna, där jag har träffat lärare och elever var för sig för att reflektera över lektionstillfället. De reflektionsfrågor jag använt mig av är mallen för en så kallad CoRe, som Berry, Loughran & Mulhall (2003) från Australien har utformat. Det är ett reflektionsverktyg men även ett sätt för att exemplifiera PCK (pedagogical content knowledge).

Syftet med studien är att undersöka vad undervisningsmetoder som tar fasta på praktiska och fysiska moment i undervisning bidrar med vid andraspråksundervisning.Studien genomförs med en kvalitativ intervjumetod genom intervjuer med utvalda pedagoger som arbetar utifrån undervisningsmetoder där praktiska och fysiska moment är frekventa. Pedagogernas syfte och val av undervisningsmetod har genom klassrumsobservation och elevintervjuer analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Genom klassrumsobservationerna undersöks hur pedagogernas syfte med övningarna faller ut i klassrumsmiljö. Genom elevintervjuer visar studien elevperspektivet på undervisningsmetoderna.Undersökningen visar hur inlärningsmiljö, motivation och interaktion påverkas av praktiska och fysiska inslag i andraspråksundervisningen. Resultatet exemplifierar hur praktiska och fysiska undervisningsmetoder motiverar nyanlända elever till att våga använda språket, skapar en trygg och tillåtande inlärningsmiljö samt påverkar interaktionen i klassrummet positivt..

För mig som blivande lärare är det viktigt att veta hur man på bästa sätt får eleverna att utveckla nyfikenhet och lust att lära, vilka läraregenskaper är viktiga? Min litteraturgenomgång visar att intresse för ämnet är viktigt och därför har jag undersökt vilken inställning lärarstuderande har till de naturorienterande ämnena. Jag har använt mig av en enkät och intervjuer för att få svar på mina frågor. Undersökningen visar att en stor del av de lärarstuderande tycker att biologi är det viktigaste NO-ämnet och att moment som människokroppen (biologi), mekanik (fysik) och experiment/laborationer (kemi) anses viktiga. Min undersökning visar också att de lärarstuderande tycker att mycket av tiden i NO-ämnena ska ägnas åt praktiska moment.

Syftet med utvecklingsarbetet var att skapa ett genusneutralt läromedeli ämnet kemi om atomen för årskurserna 4-6. Nuvarande läromedelupplevs som för svåra och irrelevanta för eleverna som i stor gradtappar intresset i elvaårsåldern. Framför allt flickor upplever att ämnetinte är riktat till dem. Därför skapade jag ett material utan traditionelltmanliga inslag, för att inkludera alla elever. Fakta förenklades ochkonkretiserades så att den blev relevant och begriplig för eleverna.Produkten syftade till att vara åldersanpassad och kreativtstimulerande, då barns kunskaper gynnas av lekfullt lärande.

Övergången från grundskolan till gymnasieskolan är en stor händelse för många elever. Detställs högre och fler krav på eleverna när de börjar gymnasiet och deras förkunskaper harbetydelse för hur väl de klarar av utbildningen. I denna undersökning fick elever i årskurs ettpå det naturvetenskapliga programmet svara på frågor om de anser att de hade tillräckligakunskaper i de naturvetenskapliga ämnena från högstadiet. Undersökningen visar att de flestatycker att de hade tillräckliga kunskaper i biologi, kemi och matematik men inte i fysik.Kursplanen för fysik på gymnasiet skiljer sig från de andra kursplanerna, genom att det intestår lika tydligt att undervisningen ska bygga på elevernas kunskaper i grundskolan.Respondenterna i undersökningen fick även svara på frågor om vilket ämne som var svårt,roligt och om de läste i NO-block eller i separata ämnen på högstadiet. Undersökningen visaratt det finns en skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller deras attityder och intresse..

I detta arbete presenteras forskningsanknutna projektarbeten för gymnasieskolan där bananflugan används som forskningsredskap. Projekten har designats för att kunna integreras i gymnasieundervisningen och/eller utgöra kvalitativa gymnasiearbeten i den nya gymnasieskolan, Gy2011. Ett flertal arbeten har utförts av elever på olika gymnasieskolor i Linköping med omnejd och projekten har analyserats med avseende på i vilken utsträckning de: a) möjliggör för eleverna att, efter genomfört arbete, uppfylla examensmålen för naturvetenskapsprogrammet, b) kan stärka elevernas kunskaper i naturvetenskap samt c) kan bidra till att eleverna är väl förberedda för högskolestudier. För att ta reda på detta har olika moment i projektarbetena samt de erfarenheter och kunskaper eleverna erhållit under deras projektarbeten analyserats i relation till kursplanerna för kemi, biologi och naturvetenskaplig specialisering samt till de examensmål som beskrivs av skolverket för naturvetenskapsprogrammet. Sammanfattningsvis visar min analys att de forskningsanknutna projektarbeten som presenteras i detta arbete har stor potential att utgöra väl fungerade gymnasiearbeten och kan tillföra eleverna nya kunskaper, som stäcker sig över både kemins och biologins vetenskaper, samt rusta dem för högskolestudier..

Denna studie belyser hur elever uppfattar korta och vardagsnära laborationer. Den fokuserar på elever som går Kemi B kursen men kan till viss del användas för alla kemikurser på gymnasiet. Studien har uppkommit framförallt av två anledningar. Det första motivet är att belysa hur lärare, i undervisningen, kan utnyttja korta laborationer för att göra undervisningen mer varierad genom att använda flera laborationer under ett pass istället för en. Studien vill visa vad eleverna tycker om dessa mer begränsade laborationer.

Detta examensarbete handlar om faktorer som kan påverka vilket utrymme naturvetenskapen får i skolans lägre åldrar. Med utrymme menar vi tiden som ägnas åt ämnet och vilken naturvetenskap som behandlas. Forskning visar att det naturvetenskapliga intresset och förståelsen främjas av tidiga positiva upplevelser av ämnet och vetenskaplig träning. Naturvetenskapen behöver utrymme och vara en naturlig del av undervisningen om eleverna ska ha möjlighet till en bred kunskapsbas. Undersökningen har utförts på tre skolor.

 Detta är en studie om elevernas attityder till teoretiska och praktiska läxor. Intresset vaknadehos oss efter vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och den egna skolgången. Alla eleverhar olika sätt att lära sig och vi som pedagoger skall ju sträva efter att individanpassaundervisningen. Vi tror att en praktisk läxa skulle kunna stimulera flera elevers sätt att lärasig. Det är både en kvalitativ och kvantitativ studie.

Det finns många undersökningar som beskriver hur lärare och undervisningen påverkas av NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). Däremot finns det inte lika många undersökningar som beskriver hur eleven och elevens begreppsuppfattning påverkas av NTA. Syftet med denna uppsats är därför att genom en kvantitativ enkätundersökning, få en tydligare uppfattning av vad undervisning med hjälp av NTA under F-6-verksamheter, ger för förutsättningar för eleverna i årskurs 7. Fokus ligger på att jämföra elevers förutsättningar inom begreppsuppfattning, inställning och självskattning av betyg i jämförelse med hur mycket de använt sig av arbetssättet NTA.Elevernas begreppsuppfattning ökar med hjälp av NTA, men den gör det inte inom alla områden. Biologin är det område där de som inte arbetat med NTA lyckas bättre.

Kvalitativ studie om Stockholmspolisens avhopparverksamhet. Undersöker genom 7 öppna tematiska intervjuer om avhopparverksamhetens praktiska verksamhet överensstämmer med den bild som Stockholmspolisen visar utåt gällande verksamheten..

Syftet med studien är att ta reda på vilka praktiska moment som genomförs i teknikämnet i grundskolans senare år, utifrån den gällande kursplanen i teknik. Studien bygger på enkäter, ställda till ett antal elever, lärare och science center i Sverige.Enkäterna tolkas utifrån en fenomenografisk ansats.Elevenkäten har gjorts för att få en inblick i hur eleverna ser på de praktiska momenten i skolan samt vad de i allmänhet tycker om teknikämnet.Lärarenkäten har gjorts för att få reda på vilka praktiska moment om görs samt vilken budget som finns att tillgå för teknikundervisningen. Dessutom har användandet av science centers beskrivits.Science centerenkäten har gjorts för att ta reda på hur ofta science center anlitas av skolor och vilka praktiskamoment som genomförs där.De slutsatser som kommer fram är att de flesta eleverna upplever de praktiska momenten som roliga samt att de flesta eleverna någon gång besökt något av de science center som finns i Sverige. I analysen av lärarenkäterna visas att 70 % av lärarna arbetar praktiskt trots låg budget. Utgångspunkten för upplägg av undervisningen är Lpo94 och ämnesintegration är vanlig.