Detta examensarbete är en studie av huruvida en grundläggande laborativ fysikkurs för gymnasieelever kan vara en bra idé för att göra matematiken mindre abstrakt och mer intressant. Metoden för datainsamling baserades på kvalitativa intervjuer, litteraturstudier samt en observation av ett laborativt moment. De som intervjuades var gymnasieelever, elever från vuxenutbildningen, aktiva pedagoger och en gymnasierektor. Litteraturstudien behandlade tidigare och pågående forskning och de aktuella styrdokumenten. Resultaten från intervjuerna, observationen och litteraturstudierna sammanställdes och de visade på att praktiska moment kan stärka viljan att lära och förståelsen för teorin bakom.

SammanfattningGymnasielärarens naturvetenskapliga förmåga att förankra hållbar kunskap bygger på gymnasieelevernas inre motivation och drivkraft. Utvecklingsmöjligheter för bildningsprocessen är enorma, när läraren har kapaciteten att stimulera och styra tankebanorna mot uppsatta mål. Syftet med skapandet av ett naturvetenskapligt labbkompendium var att utforma en grund för kreativt och analytiskt tänkande för att kunna integrera och synkronisera naturvetenskapliga moment inom biologi, kemi och matematik. Även om didaktiken har gjort framsteg och nya metoder har tagits fram finns det ändå implementeringsproblem att lösa. Problembaserad lärande (PBL) har förutsättningarna att utveckla och stärka elevernas initiativtagande förmåga, analyserande färdigheter och innovativa lösningar.

SammanfattningDen tekniska utvecklingen i dagens samhälle går allt fortare. Vi talar ofta om den tekniska kompetens som man förväntas besitta idag. Samhället har en förväntning på individen att klara av allt mer teknik. Det kan handla om att använda GPS som standard i våra bilar, och för barnens del allt mer digitala och tekniska leksaker, samt miljöer. Med denna förväntan undrar vi om det går att förbereda och rusta barnen tidigt i förskolan för den allt mer föränderliga miljö inom teknikområdet som de kommer att möta inom en snar framtid.

Idrottsämnet är enligt oss ett spännande ämne som  innehåller både praktiska och teoretiska moment. Den praktiska delen av ämnet är nog mer känd än den teoretiska. Vi har därför valt att fokusera vår studie kring idrottsämnets teori. Eftersom Lpo 94 nämner att läraren ska sträva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former i undervisningen, blev det relevant att undersöka vad som är teori i det praktiska ämnet idrott och hälsa.<!--[if !supportEmptyParas]--> <!--[endif]-->Syftet med arbetet var att synliggöra vad som kan betraktas som teori i ämnet idrott och hälsa. Genom en intervjuundersökning var avsikten att få fram vad som kan tolkas som teori och hur lärarna arbetar med de teoretiska delarna.

Ett nytt globalt system, inte nytt i tiden, dock i omfattning och påverkan, håller på att förändra maktordningen och de politiska relationerna så som vi känner dem. Detta innebär bland annat att ansvarsfördelningen mellan offentliga och privata aktörer blir mer oklar och tar nya former. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) syftar på det etiska ansvar företag bör ta för sin verksamhet, såväl inom den egna organisationen som i det omgivande samhället. Den frågeställning den här uppsatsen söker besvara gäller varför CSR blivit en allt viktigare del av företagens policy? Uppsatsens fokus ligger på globaliseringsteori och slutsatsen blir att förklaringarna till CSR kan delas in i såväl etiska och praktiska, som kosmopolitiska.

Uppsatsen är till formen en reflekterande vetenskaplig essä som undersöker akutsjuksköterskans yrkespraktik. Den egna erfarenheten gestaltad i form av en berättelse från ett arbetspass på sjukhuset är i fokus och undersökningen tar sitt avstamp i den. Det som belyses är de olika kunskapsformer som akutsjuksköterskan lutar sig mot när hon använder sin "kliniska blick"och hur de samverkar och är beroende av varandra. Kunskapsformerna är hämtade från Aristoteles kunskapsbegrepp och stort utrymme ges till den praktiska kunskapen och den praktiska klokheten, som av Aristoteles benämndes fronesis. Texten undersöker också det för sjuksköterskan centrala begreppet omvårdnad utifrån den egna erfarenheten.

Essän handlar om samlingen i förskolan där jag har utgått från ett dilemma där ett barn blir utskickad från samlingen för att hen inte kan sitta still och behålla fokus. Då jag betraktar denna situation utifrån börjar jag reflektera kring om det är rätt av oss pedagoger att utesluta barn från samlingen. Jag börjar ifrågasätta om samlingen är meningsfull för alla barn och varför vi har samling. Jag blir nyfiken på hur synen på samlingen utvecklat sig i den svenska förskolan från 1830-talet och fram till nu och om barn ska delta mot sin vilja? Mitt syfte med min essä är att ta reda på om jag anser att samlingen är viktig.

Uppsatsen syftar till att belysa och problematisera synen på skolämnet Idrott och hälsa i relation till ämnets status idag och i framtiden. Vi vill därmed undersöka hur lärarutbildare resonerar om ämnet Idrott och hälsas status samt hur lärarutbildare anser att ämnet kan förstärkas i framtiden. Uppsatsen bygger på enkätstudie där vi vänder oss till lärarutbildare i Idrott och hälsa på två utbildningsorter.För att läsaren ska få en förståelse för området ger vi en teoretisk bakgrund. Där behandlas varför Idrott och hälsa inte prioriteras, ett historiskt perspektiv, legitimeringar, motsättningen mellan teoretiska och praktiska kunskaper, förändringar i läroplanen och lärar- och ämnesstatus.Resultatet av denna studie visar majoriteten av lärarutbildarna tycker att ämnet Idrott och hälsas status är oförändrad sedan införandet av Lpo 94. De anser heller inte att daglig fysisk aktivitet eller kunskapsformerna har påverkat ämnets status.

Syftet med detta arbete är söka svar på hur elever i de tidiga skolåren löser praktiska problem inom matematikområdena, mätning och vägning. Det har gjorts en jämförande studie av elevernas lösningsstrategier för att undersöka huruvida det sker någon förändring med stigande ålder och därmed förväntade ökade kunskaper i matematik.Genom undervisningsförsök med kompletterande löpande observationer har vi sökt svar på hur förskoleklasselevernas lösningsstrategier skiljer sig i jämförelse med elevernas i skolår 4. Försöken har genomförts av elever i förskoleklass och skolår 4. Eleverna har varit indelade i grupper om 4-6 i varje och alla undervisningsförsök har genomförts utomhus. Undersökningen har bestått av två övningar, ett försök i mätning och ett försök i vägning.Resultatet visar att eleverna i de olika åldrarna uppskattar att lösa matematiska problem, på ett praktiskt sätt.

En studie i om handdockan kan stärka den matematiska förståelsen och hur pedagoger skulle kunna använda den som redskap. Geometriska former och rumsuppfattning har stor betydelse i barns verklighetsuppfattning och lärande i matematik. Vi valde att fokusera på en geometrisk form, rektangeln. Vårt arbetssätt har bestått av intervjuer, observationer och dokumentation av genomförandet. Studien genomfördes i två helt skilda förskolor men har gjorts på liknande sätt och med samma frågeställningar.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik.

Uppsatsen behandlar en läs- och skrivutvecklingsmetod, Kiwimetoden. Metoden härstammar från Nya Zeeland och grundtanken är att elever genom socialt samspel i meningsfulla sammanhang utvecklar språkkompetens. Nya Zeelands skola anses vara ?pedagogikens Mecka? och intresserar ?skolfolk? världen över. Fokus i studien ligger på hur den nyzeeländska skolans metod kan anpassas till det svenska skolsystemet.

Assistanshund är ett samlingsnamn för hundar som på olika sätt hjälper och förenklar tillvaron för människor med olika typer av funktionshinder. Här ingår hundar som ledarhundar, rehabhundar, terapihundar, servicehundar, diabeteshundar, epilepsihundar och signalhundar. Syftet med denna uppsats är att visa hur hunden kan fungera som hjälpmedel för personer med funktionshinder och vilken betydelse den har för sin förare. Jag utgår ifrån ett empowermentperspektiv och undersöker huruvida hunden kan vara med och bidra till en personlig empowermentprocess hos föraren. Jag använder begreppet empowerment för att förstå de processer människan går igenom som leder från beroende till oberoende och om hunden på något sätt kan vara en del i detta.

Interaktiv 3d-grafik är ett område som i dagsläget genomgår stora förändringar med ständigt ökad efterfrågan. Tack vare förbättrad mjuk- och hårdvara går det idag att åstadkomma saker som bara för ett par år sedan var fiktion. Syftet med rapporten är att dokumentera dessa möjligheter genom att undersöka grunderna för hantering och manipulering av 3d-modeller i programvaran Macromedia Director 8.5, samt implementera denna kunskap i en interaktiv 3d- applikation. 3d-grafik som används i Director är polygonbaserad och renderas i realtid på användarens dator. Moduleringen av 3d-grafiken kan utföras på två sätt, antingen i programmeringsspråket Lingo eller via fristående program.

Syftet med detta arbete är att ta reda hur eleverna upplever skolans undervisning inom ämnesområdet naturvetenskap. Vad har de för upplevelse av sin naturkunskapsundervisning och ligger den i fas med hur den borde se ut med tanke på de mål som finns uppsatta i dessa ämnen? Då jag varit ute på praktik, fältstudier, vikarierat eller mött elever på annat sätt, har jag fått uppfattningen av att många elever inte har den kunskap de borde ha i NO för den aktuella årskursen, och det är då tankarna till detta arbete har väckts. Genom en enkät- studie har jag fått ta del av ca 100 elevers syn på sin NO- undervisning. Dessa resultat har jag kopplat till min litteraturstudie där jag lyft fram de didaktiska frågorna vad, hur och varför.