Syftet med föreliggande studie är att undersöka matematiklärares syn på modern teknik samt på vilket sätt de använder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta användes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslärares synpunkter och tankar om modern teknik och internetanvändande i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna använder den moderna tekniken som belöning, där datortid används för att locka elever att färdigställa uppgifter. De använder även modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller ämnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner.

Avsikten med mitt arbete är att undersöka hur personalen på ett boendestöd för människor med dubbla diagnoser använder sin kunskap i det dagliga arbetet, hur det påverkar personalen själva, brukarna och verksamheten. De har en bred kunskap och jag ville undersöka den tysta kunskapen och försöka se hur den skapar allianser mellan personalen och brukarna. För att kunna åskådliggöra detta svårmätbara område så använde jag bland annat Polanys Kunskapsbegrepp. Genom litteratur i ämnet har jag sammanställt några viktiga beståndsdelar i denna kunskap, såsom kulturens betydelse, hur språket påverkas, och även på vilket sätt individen bidrar till den tysta kunskapen och till slut hur detta skapar ett förtroende mellan personalen och brukaren. Med hjälp av kvalitativa studier intervjuade jag fem personer som arbetar vid detta dubbeldiagnosboende.

The purpose of this master?s thesis is to contribute to the development of business relationships between a supplier and its customers. The research area and research problem was further developed into three research questions. The research questions concerns the following subjects: the substance of business relationships and dimensions within relationships management that can be used in order to contribute to the development of a company?s business relationships.

Arbetet syftar till att beskriva tre tekniklärares teknikundervisning och deras tankar därom. De tre lärarna valdes så att de representerade de lärarkategorier som förde en facklig kamp om att ?ta kontrollen? över det obligatoriska teknik ämne som skulle införas i början på 80-talet. De lärarkategorier som de i undersökningen deltagande lärarna representerar är slöjd/tekniklärare, Tekniklärare och NO/tekniklärare. I resultatet redovisas att lärarna vill att ämnet håller en Praktisk profil men att det innehåller en teoridel också.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att patientens sjukdom inte kan botas och behandlingen inriktas på bevarande av livskvaliteten. Under pågående palliativ vård har många anhöriga behov av bekräftelse, delaktighet, avlastning, emotionellt stöd, information och samtal. Det är vanligt att anhöriga upplever lidande i samband med palliativ vård. Syftet var att belysa anhörigas behov i palliativ vård av äldre i hemmet. Metoden var systematisk litteraturstudie med sökningar i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed vilket resulterade i tio granskade och kvalitetsbedömda artiklar.

Jag har i min undersökning studerat Einar Hansens företagsstyrda yrkesskola i Malmö. En skola som till sitt syfte hade att utbilda ansvarsfulla och dugliga yrkesmän för det egna företaget: Clipper line i Malmö. Jag har valt en processhistorisk metod med datainsamling av brev, handlingar, dagböcker och tidningsartiklar som bakgrundsmaterial för att utveckla mina intervjufrågor. Eleverna var indelade i tre yrkeskategorier: nautiker, maskin och ekonomielever, där samtliga elever genomgick en yrkesutbildning, där de varvade teori med praktik. Undersökningen gav insikter om att det finns elever som kommer till sin rätt, då de får fokusera sitt intresse, tankar och idéer för Praktiska lösningar, på problem inom skolans ämnesområden.

Motivation att lära tillsammans är rubrik på min magisteruppsats, där jag genomfört en aktion inom matematik i den niondeklass jag undervisade. Syftet med aktionen var att försöka skapa en kultur i klassrummet som gynnade viljan att lära. Huvudfrågeställningen var om det var möjligt att stärka elevers lust att lära genom att arbeta tillsammans. Jag uppfattar lärandet som ett samspel mellan tre dimensioner; kognition, psykodynamik och samhällelighet. I aktionen har kognition representerats av Vygotskij, men även av Löwing, psykodynamiken av Glasser med sk ?äkta gruppuppgifter? och samhälleligheten av Person och hans indelning av elever i ?kunskapsvilliga?, ?marknadsanpassade? och ?skoltvungna?. Metoden jag använde mig av var att observera elever, indelade i kunskapsheterogena grupper enligt Persson, när dessa arbetade med gruppuppgifter inom området samband.

Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga upplever det när närstående befinner sig i ett allvarligt sjukdomstillstånd, samt hur sjuksköterskan upplever mötet med anhöriga och hur sjusköterskan kan påverka deras krisbearbetning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna ELIN@Dalarna och PubMed. Artiklarna som användes var tillgängliga i fulltext, skrivna på engelska och publicerade mellan 2000-2008. Resultat: Anhöriga kan ha svårt att ta in och bearbeta den information som de fått om patientens sjukdomstillstånd.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare och elever värderar ämnet hem- och konsumentkunskap (HK) jämfört med idrott och hälsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer även att jämföras med politikers värdering av ämnet. De frågeställningar jag utgått ifrån är följande:? Hur värderarlärare och elever HK i förhållande till IDH?? Finns det några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?? Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?För att få fram elevers och lärares värderingar kring skolämnena har en kvantitativ under-sökningsmetod använts. Resultatet visar att HK varken har hög eller låg status bland lärare och elever då ämnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla ämnen.

Vi ville i detta arbete undersöka olika uppfattningar av begreppen drama och teater, samt om det kan finnas någon Praktisk skillnad i praktiken. Det har sedan antiken pågått en debatt kring begreppen, men ändock finns det, vad vi kunnat se, väldigt lite skrivet. Vi har gjort en kort presentation av denna debatt och av vilka försök till definitioner av drama respektive teater man kan finna i litteratur idag. I vår undersökning använde vi metoderna kvalitativ intervju och observationer. Vi valde att intervjua två utbildade dramapedagoger, samt observera några av deras sammankomster. För att fördjupa vår undersökning och få ta del av fler uppfattningar kring drama och teater valde vi att även skicka ut e-postförfrågningar till ett antal personer verksamma inom drama och teater. Uppfattningarna kring begreppen drama och teater skiljde sig vitt åt, denna skillnad blev dock inte lika tydlig i praktiken. Vi kom fram till att definitionerna av drama och teater är diffusa och därigenom även gränserna mellan vad som räknas som drama och teater i praktiken. Vi anser att det för oss är omöjligt att definiera begreppen, möjliga förklaringar är dock att drama främst används i personlighets- och grupputvecklande syfte medan teater främst har siktet inställt på en konstnärlig slutprodukt..

Ultrasound is a diagnostic aid often overlooked by the veterinary practicioner who works with farm-animals. However, it?s use increases, particulary for breeders where ultrasound has long been used to evaluate ovaries and to diagnose pregnancy or disturbances in reproduction. There is much knowledge in how to examine ovaries and uterus by transrectal ultrasound, but when it comes to doing ultrasound of other organs in the abdomen the knowledge is more limited. Cows are very large animals, so it is not possible to examine everything inside the abdomen with ultrasound, simply because the ultrasound beam has a limited penetration. There is also lots of gas inside the gastro-intestinal tract of a cow, mainly in the large intestine and the rumen, and that makes it impossible to examine the organs behind the gas since the ultrasound waves are reflected when reaching the soft tissue-gas interface.

Syfte: Syftet i denna studie uppkom ur vårt intresse för nyckeltalsanvändning inom ett relativt nytt område som hållbarhet. Vi läste på om hållbarhetsnyckeltal och ur denna tidigare forskning inom ämnet så blev vårt syfte att skapa en ökad förståelse kring den Praktiska användningen samt nyttan med hållbarhetsnyckeltal, med avseende på TBL-modellen.Metod: Studien bygger på en kvalitativ forsningsmetod inom vilken personliga intervjuer har utförts på fem fallföretag. Intervjuerna spelades in och sedan jämfördes samt analyserades resultatet av dessa med det teoretiska ramverket inom studien.           Resultat & slutsats: Studien har visat på vilken Praktisk användning samt nytta hållbarhetsnyckeltal har eller skulle kunna ha för företag eller organisationer. Studien har därutöver också visat på att företag och organisationer aktivt talar om hållbarhet samt att hållbarhetsfrågor är integrerade i den dagliga verksamheten..

Detta examensarbete handlar om vad några elever i årskurs 2, 5 och 9 säger om sin lust att lära i matematik. Arbetet har sin teoretiska utgångspunkt inom den sociokulturella teoribildningen, där fokus ligger på lärande i samspel med andra. Undersökningen utfördes genom intervjuer, där 4 elever i varje årskurs, dvs. 12 elever ingår i undersökningsgruppen. Varje intervju gjordes i par om flicka/pojke, vilket resulterade i 6 intervjuer.

Denna C-uppsats synliggör hur pedagoger bemöter barn utifrån olika perspektiv med fokus på måltidssituationen. Studiens syfte var att synliggöra hur pedagoger bemöter barn vid en vardaglig situation i förskolan. Den kvalitativa studiens utgångspunkt fanns i två frågeställningar: vilket eller vilka perspektiv visar sig i pedagogers bemötande av barnen? Hur gestaltas det i Praktisk handling? Studien har sin utgångspunkt i livsvärldsfenomenologin som teoretiskt perspektiv. De metoder som användes i studien var kvalitativa intervjuer och kvalitativ ostrukturerade observationer.