Vem producerar maten på tallriken? Hur ser vardagen ut för dem som producerar mat? Lantbrukare, bönder eller hemmansägare är olika namn på dem som genom tiderna har producerat mat. Det vi vet om bonde kåren är att det är en heterogen yrkesgrupp och att arbetet har förändrats över tid. Denna uppsats syftar till att beskriva matproducenters vardag. Studien är samhällsvetenskaplig och har utgått från kvalitativa metoder. Fem intervjuer har gjorts, med sex matproducenter i Uppland.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur läraren i idrott och hälsa arbetar med hälsa. Försöker även ta reda på hur läraren i idrott och hälsa tolkar hälsa som utgångspunkt för sin undervisning. Undersökningen bygger på kvalitativa halvstrukturella intervjuer av sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 som arbetar i sydöstra Sverige. Tidigare forskning har visat på att det inte finns en samsyn gällande hälsa inom ämnet idrott och hälsa bland lärare men i den här studien utrycker lärarna en samsyn. Studien visar att lärare i idrott och hälsa ser på hälsa på liknande sätt men att lärarna anser att en individ bör finna sin egen tolkning och genom den utöva hälsa.  I studien finns det en samsyn inom hälsa men lärarna har svårt att verbalt uttrycka den.  Lärarna arbetar med hälsa genom vad de benämner praktisk teori.

Tidigare forskning har gett stöd för att personlighet påverkar arbetstillfredsställelse, och i denna studie undersöks om detta även gäller inom socialpsykiatrin i Eskilstuna. Syftet med studien var att undersöka samband och varians mellan olika personlighetsdimensioner och arbetstillfredsställelse. Big Five personlighetsdimensionerna mättes med Shafers personality scale och arbetstillfredsställelse med Minnesota Satisfaction Questionnaire, och dessa mätningar skedde genom en enkätundersökning. De 78 deltagarna i denna studie var personal inom socialpsykiatrin, varav 23 var män. Resultaten redovisades genom Pearsons korrelationer och en hierarkisk regressionsanalys som visade att det fanns samband mellan vissa av Big Five dimensionerna och arbetstillfredsställelsefaktorerna.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter som hemtjänstpersonal har av handledning. Metoden var kvalitativ, med enskilda, öppna intervjuer. Sju personer som arbetar i kommunal hemtjänst intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att samarbete mellan arbetsterapeut och hemtjänstpersonal är en förutsättning för att arbetsterapeutens insatser ska komma brukaren till nytta.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att använda sig av hundassisterad omvårdnad i svensk äldreomsorg. Metod: Intervjuer gjordes med legitimerade sjuksköterskor som hade erfarenhet av sällskapshundar och utbildade hundar inom äldreomsorgen. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att hundassisterad äldreomsorg inverkade positivt på flera plan, både bland de äldre och för personalen. Sjuksköterskorna upplevde att en hund berikade vardagen på äldreboendet och att hunden var till praktisk nytta i sjuksköterskans omvårdnadsarbete, framförallt i arbetet med patienter drabbade av demens. Hundassisterad omvårdnad upplevdes medföra ett ökat välbefinnande, minska stress och aggression, ge ökad glädje och matlust samt stimulera aktivitet, både fysiskt, mentalt och verbalt.

I Lpo94 finns skrivet att arbetet mellan pedagoger i skolan ska grundas på samarbete. Förutsättningarna för att kunna arbeta ihop är att pedagogerna har väl beskrivna arbetsuppgifter och tydliga yrkesroller. Syftet med studien var att söka kunskap om förskollärare, fritidspedagoger och lärares tankar kring varandras yrkesroller, samarbete och utbildning. Vi valde att göra intervjuer på kvalitativ grund eftersom vi sökte ta reda tankar och personliga erfarenheter. Respondenterna valdes genom ett strategiskt urval.

Syftet med denna kvalitativa studie i form av sju semistrukturerade intervjuer var att undersökahur olika aktörer arbetar för att stödja sina klienter mot en positiv framtid. Avsikten var att belysa klienternas behov, hur väl dessa stämmer överens med det stöd aktörerna erbjuder samt att undersöka om detta stöd har likheter med det sätt på vilket studie- och yrkesvägledare arbetar. Resultatet visar att klienternas behov är komplexa men till stor del handlar om stöd i att skapa en bättre självbild och stöd i samverkan mellan olika instanser. Detta stämmer väl överrens med det stöd verksamheterna erbjuder. Inom samtliga verksamheter används också för studie- och yrkesvägledare `typiska´ aktiviteter.

I kampen om marknadsandelar utgo?r engagerade medarbetare en viktig konkurrensfo?rdel. Ett medel som organisationer anva?nder fo?r att pa?verka ansta?lldas organisationsengagemang a?r lo?n. Syftet med fo?ljande tva?rsnittsstudie var att studera betydelsen av faktisk lo?n och lo?netillfredssta?llelse fo?r ansta?lldas organisationsengagemang, samt utreda om det finns en skillnad mellan privat och offentlig sektor.

Denna essä undersöker hur skillnader mellan pedagogers och föräldrars uppfattning av förskolans verksamhet kan påverka synen på vad som är en intressant och meningsfull vardag för barnen, samt hur barns kompetens och deras rätt till medbestämmande tas till vara. Essän utgår från två verkliga och egenupplevda berättelser som ligger som grund för vårt reflekterande och vidare lärprocess. Syftet med essän har inte varit att hitta ett rätt sätt utan snarare om att synliggöra hur vi, genom gemensam reflektion, undersökt olika perspektiv och hur dessa kan mötas och samverka. Vi reflekterar över hur de olika roller vi intar, medvetet eller omedvetet, i vår yrkespraktik påverkar vårt handlande i olika situationer. Vi reflekterar även över på vilket sätt vi använder oss av vår praktiska kunskap.

I kampen om marknadsandelar utgo?r engagerade medarbetare en viktig konkurrensfo?rdel. Ett medel som organisationer anva?nder fo?r att pa?verka ansta?lldas organisationsengagemang a?r lo?n. Syftet med fo?ljande tva?rsnittsstudie var att studera betydelsen av faktisk lo?n och lo?netillfredssta?llelse fo?r ansta?lldas organisationsengagemang, samt utreda om det finns en skillnad mellan privat och offentlig sektor.

Föreliggande studie bygger på kvalitativa intervjuer av fem pedagoger. Genom att intervjua pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus på inlärningsprocessen. Jag undersöker även likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lärstilsmodell..

Detta arbete undersöker om användarfall, en metod som normalt sett används för att utveckla och designa datorsystem, är lämplig att använda för att göra manualer som beskriver arbetspassen för sändningsproducenter. Sändningsproducenter är en yrkesgrupp som jobbar med nyhets- och samhällsprogram på enheten SVT Nyheter och Samhälle på Sveriges Television i Stockholm. Syftet med arbetet var att ta fram manualer genom att göra användarfall över sändningsproducenternas arbete med olika datorprogram. Samtidigt som detta gjordes så skapades en sammanställning av hur systemet som sändningsproducenterna använder fungerar. En jämförelse mellan de olika arbetspassen gjordes också för att se om det var något arbetsmoment som endast förekom under några arbetspass.

I denna studie undersöks det hur begreppet integrerad kommunikation definieras i teorin i jämförelse medhur de praktiker som säger sig arbeta med termen definierar och använder den. Vidare lyfter studien framde barriärer som står framför en praktisk implementering av begreppet, samt möjligheterna till kommaförbi dessa. Syftet är att öka förståelsen för begreppets innebörd samt för hur det kan utnyttjas till sin fullapotential.Konsulter vid Stockholms ledande PR-byråer intervjuades i detta syfte och till grund för diskussionenligger även en omfattande presentation av teorin bakom integrerad kommunikation. Resultaten visar attintegrerad kommunikation i praktiken används på en abstrakt snarare än en konkret nivå, och att barriärernaför en konkretisering kan sammanfattas inom fyra områden: revirtänkande, ekonomiskt system,mätbarhet och nya medier. Samtidigt visar studien på hur dessa barriärer kan vändas till möjligheter i syftetatt förbättra den integrerade kommunikationen.Slutsatsen blir att för att anpassa teorin till verklighetens förutsättningar, och på så sätt möjliggöra praktiskapplicering av teorin, bör man börjar tala om integrerat varumärke istället för integrerad kommunikation.Begreppsväxlingen förenklar arbetet med att förankra integrationssynsättet på ledningsnivå och sedanimplementera arbetet ute i organisationen.Nyckelord: Kommunikation, Public Relations, marknadskommunikation, konvergensmodellen, integreradkommunikation, synergi, identitet, organisationskultur, varumärke, varumärkesplan, Return ofInvestement, Return on Communications, integrerat varumärke..

 Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands-Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar.

Norra Skogsägarna strävar efter att erbjuda kvalitativ service till sina medlemmar. Ett led i kvalitetsarbetet är att utbilda sina skogsägare. Utbildningar ges både direkt av Norra Skogsägarna samt genom studieförbund. Syftet med studien är att presentera Norra Skogsägarnas medlemmars behov av utbildningar. Genom att förbättra föreningens kunskap kring vilka olika utbildningar medlemmarna verkligen efterfrågar, kan utbildningskvaliteten höjas och utbudet av utbildningar anpassas mer specifikt till varje enskild skogsägares behov. Studien genomfördes med hjälp av 28 kvalitativa telefonintervjuer, där skogsägare i åldrarna 30-74 år fick uttrycka sina åsikter om Norra Skogsägarnas utbildningsutbud. Både teoretiska och praktiska grundkurser i skogsägande och naturvård med andra likasinnade efterfrågades av kvinnorna.