Syftet med uppsatsen är att studera kommunernas villkor när de lånar pengar. Vi granskar särskilt om stora kommuner lånar billigare än små kommuner. Vi vill även undersöka i vilken grad kommunerna använder sig av en finansfunktion samt hur denna skiljer sig åt mellan stora och små kommuner.Genom personliga intervjuer med samtliga medverkande kommuner har en kvalitativ studie genomförts. Utöver de personliga intervjuerna har tryckt material från kommunerna insamlats och granskats.Oss veterligen finns ingen tidigare teori inom detta område. En omfattande litteraturstudie har genomförts utan framgång.

Uppsatsen är till formen en reflekterande vetenskaplig essä som undersöker akutsjuksköterskans yrkespraktik. Den egna erfarenheten gestaltad i form av en berättelse från ett arbetspass på sjukhuset är i fokus och undersökningen tar sitt avstamp i den. Det som belyses är de olika kunskapsformer som akutsjuksköterskan lutar sig mot när hon använder sin "kliniska blick"och hur de samverkar och är beroende av varandra. Kunskapsformerna är hämtade från Aristoteles kunskapsbegrepp och stort utrymme ges till den praktiska kunskapen och den praktiska klokheten, som av Aristoteles benämndes fronesis. Texten undersöker också det för sjuksköterskan centrala begreppet omvårdnad utifrån den egna erfarenheten.

I denna uppsats analyseras och jämförs fyra olika gymnasieläroböcker inom historieämnets A-kurs. En väsentlig avgränsning som görs är att endast det kapitel som specifikt behandlar det kalla krigets tid studeras. Det övergripande syftet med uppsatsen är att belysa skillnader och likheter läromedlen emellan, med avseende på presentation och historiesyn. En målsättning med studien är vidare att den ska kunna ha en praktisk användning genom att underlätta valet av läroböcker för gymnasielärare. Metoden som använts är kvalitativ vilken tar sig uttryck via en omarbetad version av Sture Långströms läroboksanalys, hämtad ur hans avhandling Författarröst och lärobokstradition ? en historiedidaktisk studie.

Abstract Vi har valt att undersöka samverkan mellan hem och förskola och då framförallt mellan pedagoger och föräldrar i ett framtidsperspektiv. Det är hos dagens föräldrar och pedagoger som det hela börjar och därför är det viktigt att få deras perspektiv för att kunna utveckla samverkan vidare. Genom att få insikt i hur det ser ut får vi också en chans att få upp ögonen för eventuella brister och motarbeta dessa i vår framtida yrkesroll. Behövs det ?traditionella föräldramötet? så som det är utformat idag? Syftet med denna undersökning är sammanfattningsvis att skapa kunskap om och synliggöra olika parters åsikter om hur samverkan mellan hem och förskola bör se ut i ett framtidsperspektiv i hopp om att kunna utveckla föräldrasamverkan vidare.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur musik används i TV-reklam för att förstärka ett budskap och tala till ett visst segment. De teoretiska perspektiv som använts har hämtats från ett antal skilda områden då ämnet i sin helhet är relativt outforskat: Företagsekonomiska perspektiv: Segmenteringsteori och kommunikationsmodellen. Reklamfilmsteori: Om budskap och genre. Filmmusikalisk teori. Psykologisk teori: Hur hanterar hjärnan musik? Musikvetenskaplig teori: Musikens funktioner i TV-reklam.

To automate software testing is an investment, and that makes it important to have good knowledge about automation before an implementation is made. In this master thesis a study about automated testing is carried out. The study also includes a closer look at the testing tool TestComplete. TestComplete is one out of many tools on the market that is developed for automated GUI testing and the goal is to get a picture of how well the tool can adjust to CC Systems own applications. Studies show that it is hard to write lasting test scripts.

SAMMANFATTNINGIntroduktionPå kirurgklinikerna finns det i dag en ökande patientgrupp med metastaserande kolorektal cancer som inte blir opererade utan istället får kolonstent som palliativ behandling. Det finns inga tidigare kvalitativa studier på dessa patienter där man tittat på deras upplevelser av att leva med palliativ kolonstent och ha sin primärtumör kvar.SyfteSyftet är att beskriva patientens upplevelse av att leva med kolonstent och ha sin primärtumör kvar vid metastaserande kolorektal cancer. MetodDen här studien genomfördes som en kvalitativ studie enligt Charmaz tolkning av grundad teori. En pilotstudie med två intervjuer ligger till grund för denna uppsats. I den storskaliga studien kommer troligtvis tolv till femton informanter ingå, tills mättnad nås.ResultatVår analys av de två intervjuerna gav 20 stycken koder som resulterade i 6 kategorier.

The purpose of this article is to explore the technologies of government that are created within gender disorder assessments as an institution. I have done so by utilizing Norman Faircloughs discourse analysing instrument ?communicative action?, which focus on the social institution as relational.The material is strategically chosen by gathering texts from the Swedish state, the psychiatric clinics, NGO:s and by performing interviews with transsexual patients.When analysing the communication of the main agents, I have concluded that practices highly are a result of repeating text and speech inside the institution. The psychiatric assessments can also be seen as an illustration in changes in how citizens are governed in advanced liberal societies, where the role of the state has been gradually reduced in favour of other agents.I consider that the change illustrates an ?acting at a distance?-mentality where the patient is introduced to participate in the definition of the care in what I call ?negotiation as a technology?.

Denna uppsats är en fallstudie av ?Klimatpiloterna i Askersund i Laxå?, ett projekt som har velat lära människor hur man kan reducera sina koldioxidutsläpp. Arbetet bygger på semistrukturerade intervjuer med projektdeltagarna och syftet är att beskriva hur de får vardagen att fungera när de samtidigt försöker minska sin klimatpåverkan. En viktig teoretisk utgångspunkt är att vardagen är praktisk och till stor del består av oreflekterade rutiner. Begreppet risksamhälle används för att belysa hur informanterna tack vare klimatexperter, i detta fall projektledarna, blir medvetna om både klimathotet och vilka förändringar de bör göra i sina vardagsrutiner.

Detta examensarbete innefattar både en fördjupning och en praktisk del inom ämnet grafisk profilering och visuellt identitetsskapande. Den praktiska delen av examensarbetet har utförts parallellt med reklambyrån Cabesa Communication Sweden AB, Stockholm. Fördjupningsdelen behandlar områden som branding, företagsidentitet och grafisk profil. För att skapa ett starkt varumärke på en marknad krävs välplanerade, strategiska och originella reklamkampanjer samt en stark och enhetlig visuell identitet. Med hjälp av fördjupningen så har en kunskapsgrund lagts inom ämnet grafisk profilering och det praktiska arbetet har förenklats mycket.Den praktiska delen innehåller framtagning av en grafisk profil med tillhörande manual till House of Sweden, Sveriges nya ambassad, Event Center och lägenhetsbyggnad i Washington D.C., USA.

Uppsatsen är ett uppdrag av en enhetschef inom kvinnosjukvården. Syftet är att beskriva hur kuratorerna arbetar med patienter som fått tidiga missfall. Vi har utgått från följande frågeställningar för att uppnå vårt syfte:? Hur ser kuratorskontakten ut med avseende på innehåll och struktur?? Vilka strategier och samtalstekniker använder sig kuratorerna av?Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi intervjuat fem kuratorer som är verksamma inom kvinnosjukvården. De har alla erfarenhet av att arbeta med patienter som fått tidiga missfall.

I byggbranschen idag är varje projekt skild från varandra och nästan ingen information om konstruktionslösningar återanvänds mellan dem. Genom att dela upp en byggnad i olika moduler är det möjligt att inom de modulerna effektivisera projekteringen och återanvända erfarenheter från tidigare utförda projekt. För modulariserade produktfamiljer används normalt konfiguratorer. Examensarbetet fokuserar på att identifiera en metod för att utveckla konfiguratorer och undersöka metodens tillämpbarhet för stombaserade delsystem. En fallstudie har genomförts för att testa den metoden och har begränsats till att endast undersöka delsystemet opålade betongfundament.

Uppsatsens syfte är att visa hur svenska börsnoterade företag på Nordiska börsens OMX30-lista redovisar sina immateriella tillgångar vid företagsförvärv på 2000-talet och därefter se vad som kan skapa bättre förståelse för redovisningreglerna genom att tillämpa institutionell teori. För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Empirin består av 29 svenska börsnoterade koncerners årsredovisningar under åren 2000-2005. Sekundärdata som legat till grund för den teoretiska referensramen har framförallt inhämtats från internationella forskningstidskrifter.Den teoretiska basen för uppsatsen bygger på en genomgång och analys av redovisningstraditioner, redovisningsprinciper samt institutionell teori, vilka alla bidrar till att påverka standarder och därmed hur företagen redovisar. Den teoretiska referensramen används sedan för att analysera empiriresultaten.

Arbetets huvudsakliga del har varit att undersöka om slöjdens praktiska problemlösning används i kunskapssamhällets yrken. Vi har sedan gjort en direkt koppling till slöjdens problemlösning. För att ge läsaren en inblick i begreppen har vi ägnat mycket plats till definitionen av slöjd, problemlösning och kunskapssamhället. Metoden vi har använt är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Resultatet i vår studie visade att problemlösning var vanligt förekommande i våra informanters yrken men ingen kunde se ett samband mellan slöjdens problemlösning och yrkeslivets problemlösning.

Denna uppsats syftar till att undersöka diskursiva uttryck av klass och ojämlikhet i svensk tidningsmedias rapportering och debatt om den så kallade överklassafarin som ägde rum under våren 2012. Som teoretisk och metodologisk utgångspunkt används kritisk diskursanalys, med det uttalade målet avslöja, avmystifiera och ifrågasätta social ojämlikhet. En ytterligare förutsättning var att betrakta varje representation av verkligheten som en rekontextualisering av densamma, där förgivettaganden, makt och ideologi spelar en viktig roll. Teun van Dijks sociokognitiva teori visade sig vidare vara särskilt användbar i förståelsen av tidningsartiklarna. Även Carol Bacchis poststrukturalistiskt influerade teori om problemrepresentation användes i analysen av de argument som identifierades i materialet.