I dagslÀget finns det inget enhetligt regelverk gÀllande specifikt drogtester i den privata och offentliga sektorn. Den aktuella frÄgestÀllningen, hur skiljer sig arbetsgivarens rÀtt att drogtesta sina anstÀllda i privat respektive offentlig sektor har besvarats med hjÀlp av lagar, rÀttspraxis, förarbeten och annan litteratur. Grunden i uppsatsen Àr rÀttsfall frÄn Arbetsdomstolen och Europadomstolen eftersom lagstiftning gÀllande drogtester saknas. Fem rÀttsfall berör den privata sektorn och tvÄ rÀttsfall berör den offentliga sektorn. I samtliga fall har Arbetsdomstolen gjort en intresseavvÀgning mellan arbetsgivarens rÀtt att drogtesta sina anstÀllda och arbetstagarens rÀtt att skydda sin personliga integritet för att avgöra om arbetsgivaren har rÀtt att drogtesta sina anstÀllda med hjÀlp av arbetsledningsrÀtten.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ett heltÀckande IT-baserat DNA-register skulle kunna införas i Sverige för att fÄ acceptans av folket. För att fÄ svar pÄ min problemfrÄga anvÀnder jag mig av kvalitativ forskningsmetod. Metoden tillÀmpas i samband med olika intervjuer. Jag vÀljer ocksÄ att arbeta efter deduktiv metod eftersom jag ville studera hur verkligheten kan relateras till teorierna inom det valda Àmnet.Vidare presenteras den befintliga teorin som finns om ett DNA-register. DNA stÄr för deoxyribonucleic acid och Àr uppbyggd av celler och innehÄller information om vÄr arvsmassa.

Syftet med denna studie var att undersöka lĂ€rares uppfattning om utomhuspedagogik och erfarenhet av att undervisa i utomhusmiljö. Respondentundersökningen utgick frĂ„n de fyra frĂ„gestĂ€llningarna: Hur uppfattar lĂ€rare utomhuspedagogik? Vilka erfarenheter har lĂ€rare av att undervisa i utomhusmiljö? Hur uppfattar lĂ€rare elevers lĂ€rande i utomhusmiljö? Är det ett effektivt lĂ€rande som lĂ€rarna beskriver utifrĂ„n David Kolbs ?The Experiential Learning Cycle??Kvalitativa intervjuer anvĂ€ndes som metod och genomfördes pĂ„ tre olika grundskolor i mellersta Sverige. Den ena skolan har en miljö/naturprofil, de tvĂ„ andra skolorna har inte en miljö/naturprofil. Det insamlade materialet bearbetades med hjĂ€lp av en tematisk analys, samt utifrĂ„n David Kolbs erfarenhetsbaserade cirkel ? ?The Experiential Learning Cycle?.I studien redovisas lĂ€rarnas uppfattningar och erfarenheter, resultatet visar att lĂ€rarna uppfattar utomhuspedagogik som ett praktiskt arbetssĂ€tt dĂ€r lĂ€randet blir konkret.

Databaser Àr vanligt förekommande i vardagen pÄ företag och organisationer. De mer objektorinterade krav som idag stÀlls pÄ vad en databas bör klara av att hantera, har med ökad datakapacitet gjort att mer komplexa dataobjekt mÄste kunna hanteras i databasen.1990 skrevs ett manifest av den tidens ledande databasforskare om vad de ansÄg att den tredje generationens databaser borde ha för funktionalitet. I detta arbete undersöks det huruvida dagens moderna relationsdatabasprodukter klarar av att hantera de krav som stÀlldes i manifestet pÄ vad den tredje generationens databaser borde klara av.Arbetet utgÄr ifrÄn manifestets krav och utförs med hjÀlp av en kombination av metoderna litteraturstudie och implementation. Fokus har lagts pÄ att hitta en lösning i litteraturen för att om möjligt visa med kodexempel hur det kan se ut i en praktisk lösning..

BAKGRUND: Miljön pÄverkar personliga assistenternas arbetsstÀllningar och fysiska arbetsbelastning och kan resultera i skadlig inverkan vid förflyttning av klient, men fÄ studier Àr gjorda inom detta omrÄde. SYFTE: att kartlÀgga Ätta personliga assistenters arbetsstÀllningar, deras skadliga inverkan, lÀndryggsflexion och biomekanisk lÀndryggsbelastning vid tvÄ förflyttningar av klient. METOD: Stillbildsfotografier och videofilm har anvÀnts för kartlÀggning av arbetsstÀllningar vid förflyttning av klient. TvÄ förflyttningar av klient har studerats: uppresning frÄn ryggliggande till sittande samt frÄn sittande pÄ sÀngkant till stÄende/till rullstol. Fotografier har anvÀnts vid analys av arbetsstÀllningar och observeration av skadlig inverkan.

VÄrt syfte med studien var att ta reda pÄ om och hur socionomutbildningen integreras i kuratorernas praxis. Vi ville Àven undersöka hur de kÀnslomÀssigt hanterar arbetet med mÀnniskor i kris, samt hur de lÀrt sig dessa strategier. Det Àr en kvalitativ intervjustudie som byggde pÄ semi-strukturerade intervjuer med sex kuratorer inom hÀlso- och sjukvÄrden. Studien omfattar vÄra informanters subjektiva syn pÄ om och hur deras socionomutbildning integreras i deras praxis, vilket gör att studien inte Àr generaliserbar.Den insamlade empirin i form av intervjuer transkriberades till text och analyserades med teorierna praxisteori, kristeori och copingteori, samt tidigare forskning och litteratur. VÄrt material har tolkats genom ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt.

Denna uppsats inom fÀltet för praktisk kunskap stÀller frÄgan hur manusförfattarens, skÄdespelarens och processledarens praktiska kunskap, inrymda i en och samma person, definieras och renodlas, och ocksÄ hur de glider över i varandra och bidrar till identiteten för yrkesmÀnniskan och privatpersonen som hÀrbÀrgerar dem. En till synes odramatisk och alldaglig hÀndelse vid utförandet av ett teateruppdrag med ett efterföljande interaktivt seminarium vÀcker reaktioner hos yrkesrollerna. Uppsatsen vill i essÀns form och utifrÄn ett förstapersonsperspektiv pÄ reaktionerna reflektera över bevekelsegrunder för och mÄl med yrkesutövandet som manusförfattare, skÄdespelare och processledare i uppdragsbaserad, arbetslivsrelaterad teater. Uppsatsens resonemang nÀrmar sig frihet som drivkraft för bÄde yrkesrollerna och personen bakom dem..

Konsumentmarknaden har pÄ senare Är fullkomligen exploderat av nya produkter och företag, vilket gör att erbjudanden och kommunikation praktiskt taget regnar över kunderna. Detta har medfört att lojalitet har blivit ett allt viktigare begrepp för företag. Genom att företag lyckas behÄlla sina befintliga kunder, kan företaget öka sin egen lönsamhet, dÄ det Àr betydligt dyrare att attrahera nya kunder. Litteraturen menar att ett lojalitetsprogram som Àr anpassat efter kunden Àr nyckeln till att behÄlla de mest lönsamma kunderna. Lojalitetsprogrammet möjliggör för företag att kommunicera med kunderna pÄ en mer personlig nivÄ, vilket gör att kunderna kÀnner sig mer speciella och viktiga för företaget.

This degree project is a study of graphics profiling with a practical application on IUC Dalarna.The competition between companies is getting harder and harder. Competing goods and services hasa tendency to be more and more equal to each other in respect of quality and value. The customer choosesthe Company with a high reputation and confidence. This is one of the reasons why a companyshould strengthen their company profile. The graphic profile is an important part of the company profileand it gives positive signals to the company spirit and customers.The degree project contains a guide to graphics profiling.

UtifrÄn ökade krav i samhÀllet har det idag blivit allt viktigare för företag att jobba med sin miljöpÄverkan. Ett sÀtt att göra detta kan vara att införa ett miljöledningssystem i den egna verksamheten. Det handlar hÀr om att skapa ett styrsystem som genom dokument ska förmÄ integrera det tÀnkta miljöarbetet bland medarbetarna i organisationen, ett system dÀr mÄlet Àr att jobba med stÀndiga förbÀttringar. Tyréns Àr ett konsultföretag inom samhÀllsbyggnadssektorn som har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001. PÄ företaget arbetar man med ledningssystemet i alla de olika projekt som företagets konsulter utför.

Uppkomsten av yrkesidentiteten geolog Àr i Sverige nÀra knutet till etableringen av Sveriges geologiska undersökning (SGU) Är 1858. I denna uppsats undersöks hur geologens yrke utvecklades under perioden mellan 1858 till 1914, Yrket kom att professionaliseras som ett resultat av samverkan mellan SGU och svenska universitet och högskolor vilket beskrivs i uppsatsen. En genomgÄng har gjorts av bakgrund och arbetsuppgifter för de geologer som anstÀlldes vid SGU under den aktuella prioden. Vidare beskrivs nÄgra praktiska geologiska arbetsuppgifter och vilken betydelse de hade för industrialiseringen av Sverige. SGUs engagemang i malmgeologiska frÄgor kom att ifrÄgasÀttas av vÀrmlÀndska bergsmÀn och den debatten behandlas Àven..

Titel: Professionell men personlig ? en publikstudie av lÀsaresuppfattningar om journalister pÄ Twitter.Författare: Carl MalmerUppdragsgivare: JMG, Göteborgs universitet och doktorand Ulrika Hedman.Hedman skriver nu sin avhandling som fokuserar pÄ hur socialamedier har pÄverkat journalistiska arbetsmetoder och ianslutning till hennes egen forskning efterlyser hon enpublikstudie kring hur lÀsare uppfattar journalister pÄ socialamedier.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vidGöteborgs universitet, institutionen för journalistik, medier ochkommunikation (JMG).Termin: Höstterminen 2011Handledare: Mathias FÀrdighSid- och ordantal: 51 sidor exkl. bilagor. 19 397 ord inkl. bilagor.Syfte: Att undersöka lÀsares uppfattningar och förestÀllningar omjournalister aktivitet pÄ sociala medier.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Fem djupintervjuer med mÀnniskor som följer journalister pÄTwitter.Huvudresultat:Resultaten visar att respondenterna menar att möjligheterna till interaktion mellanlÀsare och journalister har ökat tack vare journalisters aktivitet pÄ Twitter.

Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I mÄlen för kursen Bild stÄr det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit nÄgon tidigare forskning om hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur mÄlen realiseras ute pÄ skolorna. De metoder som anvÀnds Àr litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlÀrare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar pÄ att det finns sÄvÀl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen.

The aim of this thesis is to investigate whether personal development, from the professional perspective, could be a relevant part of the music education department at Malmö Academy of Music. The thesis explores whether students would gain a better understanding of the professional teacher's role through personal development, and also the kind of educational structure that would be most suitable to achieve this understanding. A qualitative focal group interview was used as a method, and the participants where four students at Malmö Academy of Music. The results show that the students generally would be open-minded to integrate personal development in their educational program, and they also have a lot of interesting ideas regarding how a framework for the integration of personal development in the educational program could be structured. A number of suggestions how to integrate self reflection in the educational program are presented in the thesis.

Koksverksgas har en carcinogen verkan och det Àr pga. sitt innehÄll av Polyaromatiska kolvÀten (PAH=PolycyclicAromaticHydrocarbons) dÀrför viktigt att begrÀnsa exponeringenför individen. Syftet med undersökningen Àr biologisk monitorering av exponering för PAH hos koksverksanstÀllda samt att ge personlig Äterkoppling. Resultaten ger de anstÀllda en möjlighet att pÄverka sin egen exponering, risk och dÀrigenom Àven minska den oro som framkallas i denna arbetsmiljö. Den valda undersökningsgruppen arbetar vid Koksverket SSAB i LuleÄ.