Att göra en meritvĂ€rdering Ă€r svĂ„rt, sĂ€rskilt nĂ€r det gĂ€ller faktorn personlig lĂ€mplighet ? en bedömningsgrund som Ă€r relativt svĂ„rmĂ€tt och som bĂ„de Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsdomstolen ser risker med. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Ă€r att utreda vilket utrymme den svenska lagstiftningen ger arbetsgivare i Sverige att i en rekryteringssituation ta hĂ€nsyn till arbetssökandes personliga lĂ€mplighet utan att göra sig skyldig till direkt diskriminering. Även frĂ„gan huruvida det finns en risk för att arbetsgivares möjlighet att lĂ€gga vikt vid personlig lĂ€mplighet i större utstrĂ€ckning drabbar kvinnor i arbetsledande befattningar negativt Ă€n mĂ€n i arbetsledande befattningar Ă€mnas analyseras. Uppsatsen anlĂ€gger ett analytiskt perspektiv, med grund i rĂ€ttsdogmatisk metod men med anvĂ€ndning av teori om ledarskap och kön.

Kameraövervakning fÄr allt större betydelse för kampen mot brottslighet. En anledning till ökat anvÀndande av kameran Àr liberaliseringen av tillstÄndsgivandet att inneha en övervakningskamera. En ny lag trÀdde i kraft 1998 vilken innebar att det har blivit lÀttare att fÄ kameratillstÄnd, och t.ex. banker och butiker behöver numera inte söka tillstÄnd, utan det Àr tillrÀckligt att bara anmÀla ett innehav av kamera. Resultatet av den nya lagen Àr bl.a.

Titel: AnvĂ€ndarvillkor pĂ„ anvĂ€ndarnas villkor?Författare: Erla AnderssonUppdragsgivare: Nowa KommunikationKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap (15 hp) vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG) pĂ„ Göteborgs universitetTermin: VĂ„rterminen 2013Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 049 (exklusive referenser och bilagor)Syfte: Att undersöka ungdomars instĂ€llning till den personliga integriteten pĂ„ sociala medier.Metod: Kvalitativ fokusgrupp samt kvalitativa samtalsintervjuer med respondenter.Material: Studien baseras pĂ„ sex stycken samtalsintervjuer med ungdomar i Ă„ldrarna 19-24 iGöteborgsomrĂ„det samt en fokusgrupp som utgjorde grunden för de pĂ„följande intervjuerna.Huvudresultat: Studien visar att ungdomar har olika attityder till den personliga integriteten pĂ„sociala medier i olika sammanhang. Överlag anser mĂ„lgruppen att de sjĂ€lva utgör de grundlĂ€ggandeförutsĂ€ttningarna för hur deras personliga integritet hanteras pĂ„ sociala medier. Det ligger ianvĂ€ndarnas egna intresse och ansvar att besluta över vilken personlig information som de vill delamed sig av samt till vem informationen ska delas. Störst försiktighet visas nĂ€r det gĂ€ller publiceringav bilder och arbetsplats eller skola.

I detta examensarbete har vi undersökt nÄgra av byggstenarna i ett skivbolags verksamhet som ocksÄ utgör grunden för deras inkomster. Resultatet av arbetet blev en pÄbörjad produktion och marknadsföring av en skiva och en plan för lanseringen av densamma. Genom detta har vi skapat oss en praktisk erfarenhet av arbetslivet i musikbranschen. Arbetet har dessutom genomförts med en för ÀndamÄlet lÄg budget. Vi har Àven undersökt olika marknadsföringsmöjligheter och intervjuat tvÄ yrkesverksamma personer i detta Àmne. .

Rapporten kommer att behandla definitionen av begreppet homestyling, med avseende pÄ dess ursprung, bakgrund, tillÀmpning och resultat, samt se hur dess marknad och framtid ser ut. Vidare kommer rapporten visa jÀmförelseteorier med övriga yrken och tjÀnster, samt se till medias framstÀllning av Àmnet. Rapporten bygger pÄ intervjuer med personer inom branschen, litteratur och artiklar, samt en praktisk undersökning..

SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet Àr ett aktuellt Àmne dÀr teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. DÀrmed Àventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagslÀget inte nÄgon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition pÄ begreppet personlig integritet. Det Àr oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och epostanvÀndningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vilket rÀttsligt skydd arbetstagaren pÄ den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning, samt vad begreppet godsed pÄ arbetsmarknaden i detta fall innebÀr. För att uppnÄ syftet anvÀnds en rÀttsdogmatiskmetod, som innebÀr att aktuella rÀttskÀllor det vill sÀga lagtext, förarbeten, praxis frÄnArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskÀnsliga ÄtgÀrder sÄsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning med stöd av den allmÀnna arbetsledningsrÀtten,avtal, kollektivavtal eller lagstiftning.

Uppsatsen problematiserar begreppet "personligt varumÀrke" med avseende pÄ personlig identitet, intersektionalitetsperspektiv och moraliska perspektiv. En mall för en kommunikationsplan utarbetas för den som har, eller vill bygga upp, ett eget personligt varumÀrke..

Personlig försÀljning Àr idag en viktig faktor för en butik som vill kunna konkurrera pÄ marknaden och för de butiker som vill skapa det lilla extra i köpupplevelsen. Som lÀsare av denna uppsats kommer ni att fÄ lÀsa om hur den personliga försÀljningen skiljer sig mellan privatÀgda respektive kedjeanslutna butiker.Uppsatsens syfte Àr att genom intervjuer och observationer i privatÀgda respektive kedjeanslutna butiker inom klÀdbranschen, se skillnaden mellan personalens arbete med den personliga försÀljningen. Vi vill se hur de olika butikerna differentierar sig i den personliga försÀljningen samt se om det finns eventuella likheter mellan dem. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur de olika butikerna anvÀnder sig utav den personliga försÀljningen och se om det Àr en viktig faktor för butikerna.Uppsatsens undersökning bygger pÄ intervjuer med tre butikschefer frÄn tre kedjeanslutna butiker samt tre butikschefer frÄn tre privatÀgda butiker. Vi har intervjuat dessa för att fÄ reda pÄ hur de arbetar med personlig försÀljning och se om det Àr nÄgot de lÀgger stort fokus pÄ.

I bloggar hittar vi mÀngder av personlig information som berör bÄde blogginnehavaren och dennes anhöriga, medvetet eller omedvetet. Den hÀr studien avser att öka förstÄelsen för hur privatliv och personligt relaterad information framstÀlls i tvÄ kÀnda personers bloggar. Studien baseras pÄ tvÄ bloggar skrivna av offentliga, kÀnda personer - Alex Schulman och Pernilla Wahlgren. Han Àr en kÀnd medieentreprenör och skribent, hon Àr en folkkÀr artist och sÄngerska frÄn en teaterfamilj. Dessa bloggare Àr redan kÀnda av allmÀnheten, nÄgot som gör att grÀnsen för vad som Àr privat och offentlig information blir vÀldigt suddig. Genom en kvalitativ textanalys i tvÄ steg, en beskrivande samt en tolkande textanalys, kommer resultatet visa vilka Àmnen som tas upp i bloggarna.

Denna uppsats tar upp vikten av att organisationer mÄste arbeta strategiskt med kompetensförsörjning, detta Àr sÀrskilt angelÀget dÄ det just nu sker en generationsvÀxling pÄ arbetsmarknaden. FörsÀkringskassan Àr en organisation som stÄr inför denna problematik. De har Àven genomfört ett omfattande förnyelsearbete som innebÀr att mÄnga medarbetare Àr nya inom sitt sakomrÄde, vilket gör det ytterst betydelsefullt att se till att strategin för kompetensförsörjning fungerar.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur FörsÀkringskassans kompetensförsörjningsstrategi, utifrÄn ett medarbetarperspektiv, upplevs bidra till ett lÀrande i arbetet. Uppsatsens frÄgestÀllning Àr:Hur upplever medarbetarna att strategierna för kompetensförsörjning bidrar till lÀrande i arbetet?UtifrÄn uppsatsens syfte och frÄgestÀllning valdes en kvalitativ forskningsmetod för att samla in det empiriska materialet.

Ordbetydelsedisambiguering, att bestÀmma vilken betydelse av ett ord som gÀller i ett givet sammanhang, Àr en av sprÄkteknologins huvudutmaningar. Medan ordklasstaggning och informationssökning har nÄtt mycket anvÀndbara nivÄer Àr det fortfarande lÄngt kvar innan vi har hittat en metod som pÄ ett tillförlitligt sÀtt kan hjÀlpa oss att automatiskt ordbetydelsedisambi- guera digital text. I denna uppsats undersöker jag vilka metoder för ordbetydelsedisambiguering som finns, hur de fungerar, samt demonstrerar hur en praktisk implementation av en sÄdan metod gÄr till..

AnhörigvÄrdare definieras som nÄgon som lever tillsammans med en person som Àr i behov av hjÀlp eller stöd i hemmet. AnhörigvÄrdarna utför oftast vÄrden sjÀlva och fÄr minimalt med hjÀlp. En anhörigvÄrdare sÀtter nÀstan alltid en annan person före sig sjÀlv, vilket kan leda till att mÄnga anhörigvÄrdare blir deprimerade.Syftet med den hÀr studien var att beskriva behov som anhörigvÄrdare har, samt att beskriva vilket stöd professionella vÄrdare kan ge för att tillgodose dessa behov.Metoden som denna studie bygger pÄ Àr en litteraturstudie, materialet analyserades med hjÀlp av en metod som gÄr ut pÄ att göra en litteraturöversikt.Resultatet mynnade ut i tvÄ teman med vardera tre subteman. Tema ett; ?Stöd i vÄrdandet?, med subteman; ansa- att ge praktisk och emotionellt stöd, stöd till lek och stöd genom lÀrande.

Föreliggande studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem pedagoger. Genom att intervjua pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus pÄ inlÀrningsprocessen. Jag undersöker Àven likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lÀrstilsmodell..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur en utvald grupp av nyblivna lÀrare i förskoleklass - Är 6 upplevde det första Äret i yrket. VÄrt syfte Àr Àven att ta reda pÄ vad de upplever att lÀrarutbildningen har bidragit med för deras yrkessocialisation. Vi vill ocksÄ undersöka hur en utvald grupp av erfarna lÀrare tÀnker kring sin utbildning och vad den bidragit med för deras yrkessocialisation. Slutligen Àr vÄrt syfte att undersöka vilka uppfattningar dessa nyblivna respektive erfarna lÀrare har kring begreppet mentorskap. Metod: VÄr undersökning utgÄr sÄvÀl frÄn en kvalitativ ansats som frÄn en komparativ ansats.

My essay is concerned with intercultural leadership and practical knowledge. The essay is about ethical dilemmas and the diversity of issues we face constantly at the preschool. In my story I examine the different views of knowledge and the opportunities to lead people in an intercultural way, and how they relate to each other. I start by looking at the ethical ideas that form the basis for our actions and our view of knowledge. Then, I examine how the practical wisdom guides the ethical dilemmas that arise at the preschool.