I dagens snabbt förÀnderliga samhÀlle Àr coaching ett begrepp, som blir allt vanligare bÄde i individuella och organisatoriska sammanhang. Coaching Àr en kreativ process som hjÀlper individen eller organisationen att utvecklas och maximera sin potential för att nÄ önskade mÄl. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse av enskilda individers subjektiva upplevelser och erfarenheter som de anser sig ha nytta av efter en specifik kurs i Personlig Coaching. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med de tvÄ ansvariga coacherna samt fyra kursdeltagare. Materialet analyserades enligt induktiv tematisk analys.

Personlig assistans Àr en insats som syftar till att ge funktionshindrade mÀnniskor möjlighet att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. NÀr personlig assistans ges till barn ska assistansen bÄde möjliggöra barnets sjÀlvbestÀmmande och frigörelse och ge förÀldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska ocksÄ kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I mÄnga fall vÀljer förÀldrarna att sjÀlva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra förÀldrar intervjuats om sin syn pÄ förÀldrarollen i förhÄllande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte Àr att undersöka hur förÀldrar som Àr personliga assistenter till sina barn sjÀlva uppfattar rollerna och hur de anvÀnder dem i familjens vardagsliv. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen anvÀnds Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att förÀldrarna inte avgrÀnsar rollerna utan upplever sig som en förÀlder som utför assistansuppgifter.

Den, i olika forskningsartiklar, Äterkommande uppfattningen om att enperson som Àr autonomt orienterad Àr mer benÀgen till att utveckla enmotivation till personlig utveckling ledde till denna undersökning.Syftet med studien var att undersöka hur autonomi pÄverkar mÀnniskortill motivation till personlig utveckling. Studien tar sin utgÄngspunkt iself-determination theory och dess underteori causality orientationstheory, med de tre orienteringarna kontrollerad, impersonell ochautonomi, vilka handlar om orsak till varför en person handlar pÄ ettvisst sÀtt och effekten dÀrav. De olika orienteringarna mÀttes med enenkÀt konstruerad efter general causality orientation scale ochmotivation till personlig utveckling mÀttes med egenkonstrueradefrÄgor. EnkÀten lades ut pÄ fyra olika sidor pÄ Internet medförhoppning om att nÄ ett brett deltagande. Studien visade att denkontrollerade orienteringen var den av de tre orienteringarna sompÄverkade mÀnniskor i högst grad till motivation till personligutveckling.

Syftet med studien Àr att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i lÀroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förÀndringar. Kunskapsdiskurserna Àr indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus Àr pÄ lÀroplanernas allmÀnna del och kursplan för Svenska. I centrum stÄr diskursteori, lÀroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förÀndring av kunskapsdiskurser, frÀmst mellan Lgy 70 och de tvÄ senare lÀroplanerna. Samtliga lÀroplaner innehÄller till stor del ideologisk kunskap i allmÀnna delen, men Lgy 70 innehÄller mer teoretisk kunskap jÀmfört med de andra lÀroplanerna.

Syftet med studien Àr att analysera om, och i sÄ fall hur, Försvarsmaktens sjukvÄrdskoncept tillvaratar krigsvetenskaplig teori. Genom en kvalitativ ansats och anvÀndning av frÀmst fallstudier analyseras praktisk verksamhet under insatserna NBG 11 och FS 22 jÀmfört teorin. Inom sjukvÄrdstjÀnstens tre principiella omrÄden (medicinskt understöd, medicinsk evakueringskedja och planering av medicinskt understöd i operationsomrÄdet) tillvaratas krigsvetenskaplig teori men det framkommer ocksÄ att praktisk verksamhet har ett behov av större tydlighet och mer detaljrikedom Àn vad befintlig teori erbjuder. Vagheten i teorin möjliggör dock flexibla lösningar och skapande av modulÀra system förutsatt att ledningen Àr förutseende och har godasambandsmöjligheter.DÄ antalet fall Àr fÄ blir generaliserbarheten av resultatet begrÀnsat. SjukvÄrdskonceptet anpassas alltid efter rÄdande förutsÀttningarna och fördjupad förstÄelse för konceptet Àr viktigare Àn generaliserbarheten av resultatet..

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka om det Àr möjligt att med enkla medel fÄ in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i Ärskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter bÄde inomhus och utomhus, kom vi fram till vÄrt resultat. VÄrt resultat visar pÄ att det Àr möjligt att med enkla medel fÄ in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det pÄverkar undervisningen och eleverna negativt. VÄr slutsats Àr att det fungerar bra för en lÀrare att ta 10 minuter frÄn lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute pÄ skolgÄrden med enkla medel. Detta för att eleverna ska fÄ in sin dagliga fysiska aktivitet pÄ schemat, vÀcka nyfikenhet och lust till att lÀra och Àven att elevernas koncentrationsförmÄga ökar..

Problemformulering: Är ett Resursbaserat synsĂ€tt till gagn för bemanningsföretag. Andra viktiga aspekter som vi vill ha svar pĂ„ Ă€r hur kritiska resurser skapas, vidareutvecklas, och skyddas för att ge sĂ„ stor överavkastning Ă„t företaget som möjligt. Vidare undrar vi hur HRM-frĂ„gor och kunskapshantering Ă€r förenliga med det Resursbaserade synsĂ€ttet. FrĂ„gan vi vill ha svar pĂ„ Ă€r alltsĂ„ huruvida det Resursbaserade synsĂ€ttet Ă€r lĂ€mpligt för att analysera om ett företag kan skapa sig varaktiga konkurrensfördelar och om en fallstudie skulle kunna hjĂ€lpa oss att tydliggöra det? Syfte: Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r att genomföra en undersökning av det Resursbaserade synsĂ€ttet genom en fallstudie av ett kunskapsintensivt företag inom bemanningsbranschen.

Den hÀr undersökningen utvÀrderar ett medarbetarprogram för undersköterskor pÄ Helsingborgs lasarett. Syftet med undersökningen Àr att utifrÄn medarbetarprogrammets mÄl undersöka om mÄlen har uppfyllts. De förankras Àven i teorier om lÀrande. I undersökningen har det Àven utformats en frÄgestÀllning. MÄlet med medarbetarprogrammet var att lyfta fram gruppen undersköterskor och programmet hade temat personlig utvecklingUppsatsen bygger pÄ kvalitativ metod och datainsamlingstekniken Àr intervjuer.

VÄrdrelaterade infektioner kan innebÀra stora ekonomiska förluster för samhÀllet men medför Àven lidande för dem som drabbas. FrÀmsta orsak till uppkomst och spridning Àr att vÄrdpersonalens basala hygienrutiner och personliga hygien brister. Handbok för hÀlso- och sjukvÄrd innehÄller riktlinjer som baseras pÄ vetenskap och beprövad erfarenhet. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och beskriva hur sjuksköterskor pÄ vÄrdavdelning följer handbokens riktlinjer avseende basalhygien och personlig hygien. Detta undersöktes i en empirisk observationsstudie med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.

God anvÀndbarhet mÀrks inte, den bara finns medan dÄlig anvÀndbarhet Àr uppenbar för alla anvÀndare. I vÀrsta fall leder den till att produkten inte anvÀnds alls, i bÀsta fall ÄtgÀrdas de vÀrsta felen till höga kostnader. Kunskap om hur god anvÀndbarhet hos datorprogram erhÄlls finns inom den akademiska vÀrlden men den har svÄrt att fÄ praktisk tillÀmpning.I föreliggande studie undersöks problemet med kunskapsöverföring av forskningsresultat till företag och organisationer. Efter en inledande historisk tillbakablick redovisas en fallstudie över framtagning av en kravspecifikation för ett Geografiskt Informationssystem (GIS) hos en stor svensk organisation. Speciellt behandlar undersökningen hur anvÀndbarhetsfrÄgor hanteras i kravspecifikationen i förhÄllande till vetenskapliga rön inom forskningsomrÄdet mÀnniska-datorinteraktion (MDI).

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anstÀllda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie Àr unik genom att de flesta som arbetar dÀr har varit pÄ samma arbetsplats i flera Är. Det unika Àr att man i andra studier har pÄvisat den höga personalomsÀttningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstÄ det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar pÄ just denna arbetsplats.Detta Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig Àr deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som pÄverkar dem i deras arbetsmiljö.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design15 hp 2011.

Motivation att lÀra tillsammans Àr rubrik pÄ min magisteruppsats, dÀr jag genomfört en aktion inom matematik i den niondeklass jag undervisade. Syftet med aktionen var att försöka skapa en kultur i klassrummet som gynnade viljan att lÀra. HuvudfrÄgestÀllningen var om det var möjligt att stÀrka elevers lust att lÀra genom att arbeta tillsammans. Jag uppfattar lÀrandet som ett samspel mellan tre dimensioner; kognition, psykodynamik och samhÀllelighet. I aktionen har kognition representerats av Vygotskij, men Àven av Löwing, psykodynamiken av Glasser med sk ?Àkta gruppuppgifter? och samhÀlleligheten av Person och hans indelning av elever i ?kunskapsvilliga?, ?marknadsanpassade? och ?skoltvungna?. Metoden jag anvÀnde mig av var att observera elever, indelade i kunskapsheterogena grupper enligt Persson, nÀr dessa arbetade med gruppuppgifter inom omrÄdet samband.

EU direktiv 2005/0182 röstades igenom i början av Är 2006. All trafik-data kring Internet- och telekommunikation ska lagras mellan sex mÄ-nader och ett Är. Direktivet kommer innebÀra gemensamma regler för EU:s medlemsstater. Syftet med direktivet Àr att data ska lagras för till-gÀnglig vid utredning, avslöjande och Ätal av grov organiserad brottslig-het och terrorism.Studien innehÄller tre problemomrÄden som behandlar andra gÀllande direktiv och konventioner, personlig integritet och etik. Först undersöks det nya direktivet i relation till European Convention on human rights (ECHR) Vidare förs diskussioner kring lagring av trafikdata och lokali-seringsdata i förhÄllande till personlig integritet.

Syftet med insatsen personlig assistans Àr att ge personer med funktionsnedsÀttningar ökat sjÀlvbestÀmmande genom bland annat valfrihet i möjlighet att bestÀmma vem som ska samordna assistansen. Andelen brukare som anlitar kommunen som arbetsgivare för sin assistans har minskat successivt och brukarna vÀljer privata anordnare i allt större utstrÀckning. Syftet med studien var att studera vilka faktorer som pÄverkar brukarens val av assistansanordnare. Studien genomfördes i tvÄ smÄ inlandskommuner i Norrbotten dÀr det genomfördes sju individuella intervjuer med en god man och sex brukare som hade erfarenhet av att ha personlig assistent. Intervjuer genomfördes för att kunna besvara följande forskningsfrÄgor: Vilken information om sina valmöjligheter fÄr den enskilde nÀr denne har fÄtt insatsen personlig assistans beviljad? Vilka valmöjligheter har den assistansberÀttigade inför val av assistansanordnare? Vad pÄverkar den enskildes val av assistansanordnare? Resultaten av studien visade att kunskap om olika anordnare, information om insatsens innehÄll och utformning samt nÀr informationen ges, Àr av stor betydelse och en förutsÀttning för att den enskilde ska kunna vÀlja det alternativ som stÀmmer överens med dennes behov och önskemÄl.