Det finns två inriktningar i studien, den första är att granska hur skolor i mångkulturella områden organiserar de specialpedagogiska insatserna. Den andra är att granska skolledarnas förhållningssätt till interkulturell pedagogik som en stödjande förhållningssätt, eller som ett alternativt arbetssätt som mera utgår från elevers olika kulturer och språk än enbart den "svenska". Studien bygger på en kvalitativ undersökning. Genom att intervjua skolledning i skolan i mångkulturella områden är tanken att försöka ta reda på hur de förhåller sig till specialpedagogik och till interkulturell pedagogik..

Syftet med undersökningen var att jämföra praktisk matematik med matematikundervisning som byggde på räknande i lärobok. Jämförelsen handlade om vilken typ av kunskap och vilka lärandeprocesser de skilda sammanhangen gav upphov till. För att få en bild av vad räknande i boken gav, vilken matematik som användes i karaktärsämnen på verkstadsutbildningen och vad verklighetsbaserad praktisk matematik i klassrummet gav gjordes en studie av tre matematikböcker, en undersökning i verkstaden, ett undervisningsförsök med praktisk matematik och ett referensförsök med elever som givits incitament att arbeta effektivt.Metoden byggde på att samla in övningsuppgifter och göra klassrumsobservationer. Dessa analyserades därefter från de teoretiska utgångspunkterna att matematik i skolan har flera nyttighetsaspekter och att elevers kontextualisering, det vill säga hur de kan bygga upp sin kunskap, kunde studeras med ett ramverk utvecklat för just detta.Resultatet blev att trots att matematik förekommer i verkstaden och är viktigt kan eleverna ha svårt att ta till sig den för de använder den alltför sällan. När de arbetade med de praktiska uppgifterna löste de svårare problem och räknade flitigare än då de arbetade i boken.

I detta dokument belyses praktisk färdighet utifrån en teknisk synvinkel. Färdigheten delas upp i mindre beståndsdelar. Dessa beståndsdelar beskrivs var för sig och på vilket sätt de bidrar till samt påverkar den praktiska färdigheten. Syftet med arbetet är att visa hur den läroprocess som eleven genomgår vid träning av en praktisk disciplin kan tydliggöras och underlättas, genom att utgå från ett tekniskt perspektiv. Det bör betonas att praktisk färdighet studeras enbart utifrån ett tekniskt perspektiv. Det ger många möjligheter att analysera färdigheten, men synsättet ger även upphov till begränsningar avseende en total förståelse av vad praktisk färdighet är. Nedanstående arbete bör därför ses som en modell eller beskrivning som liksom andra modeller och beskrivningar ger vissa insikter, men som också har begränsningar i sin giltighet. Resultatet visar att praktisk färdighet kan betraktas och analyseras utifrån sina tekniska beståndsdelar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssätt i matematikundervisningen på högstadiet. Den praktiska undervisningen är en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, där kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar däremot på drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning får resultatmässigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en årskurs sex och en årskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frågeställningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikområdet och besvarade en enkät.

Bakgrund: Lärare talar gärna om sin praktik och söker en form för dessa samtal. Pedagogik och retorik har en lång och till viss del gemensam historia. Går det att sammanföra dessa traditioner och redskap? En grupp ämneslärare på gymnasiet deltar i ett samtalsseminarium där det ingår en kurs i praktisk retorik. Mötena följs upp i en intervju.Syfte: Att höra vad lärarna i en intervju säger om sin klassrumspraktik och se hur några retoriska begrepp fungerar i ett pedagogiskt samtal.

I denna studie har författarna utifrån intervjuer och enkäter försökt se samband mellan kulturell mångfald och undervisning. Påverkar den kulturella mångfald som finns i skolan undervisningen och relationen mellan elev och lärare?Tre lärare på tre olika skolor i Sverige har genom kvalitativa intervjuer svarat på en del frågor och delat med sig av sina erfarenheter.Interkulturell pedagogik är en metod som tar stor del i denna uppsats då författarna undersöker om interkulturell pedagogik är en lämplig metod för att bemöta kulturell mångfald i skolan. .

Vårt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stärka elevers lärande. Undersökningen utfördes med enkäter i fyra årskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lärare, på två olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra några generella slutsatser. Bakgrunden till vår undersökning var att vi hade fått uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom så ofta i grundskolan. Studien visar att lärarna använder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att få djupare förståelse hos eleverna.

Syftet med studien var att få insikt om pedagogers kunskaper och tankar kring, och erfarenheter av mångkulturellt arbete och interkulturell pedagogik i förskolan. De frågeställningar studien utgick från var hur pedagogerna ser på området interkulturell pedagogik: vilka tankar, erfarenheter och kunskaper som finns, om och hur interkulturell pedagogik praktiseras i förskolan, samt hur det interkulturella förhållningssättet yttrar sig. Studien genomfördes och frågeställningarna besvarades genom att vi tog del av styrdokument, aktuell litteratur och forskning kring området, samt att två kvalitativa gruppintervjuer utfördes i två arbetslag i förskolor med sammanlagt sex pedagoger. I studiens resultat framkom det att interkulturell pedagogik praktiserades till viss del. Erfarenheter av och kunskaper kring ett mångkulturellt arbetssätt, som interkulturell pedagogik innefattar, skiljde sig mycket åt.

Syftet med denna uppsats är att utifrån idéerna i konfirmandmaterialet Det andra landet hitta ett sätt att arbeta kring liknande tankar i en icke-konfessionell religionsundervisning i grundskolans senare år eller gymnasiet. Det innebär att uppsatsens fokus ligger vid metod och didaktik. Uppsatsen utgörs av två delar, en teoridel med en genomgång av de teorietiska grunderna för ett didaktiskt arbete samt en praktisk del som redogör för upplägget i Det andra landet och hur detta skulle kunna föras över i skolans värld, då kallad Den andra världen. Tanken utgår från att eleven gör en resa genom olika landskap och där får besöka platser och träffa personer som är relevanta för undervisningen. Undervisningspassen, varav några finns beskrivna i uppsatsen, försöker utgå ifrån ett varierat lärande med grund i såväl upplevelsebaserat lärande, problembaserade undervisningsformer som i dialogbaserat lärande.

Detta är en rapport om framtagningen av ett informationshäfte om normkritisk pedagogik som riktar sig till pedagoger, framför allt för pedagoger i grundskolans yngre åldrar. Informationshäftet är av introducerande karaktär och riktar sig till pedagoger som har lite eller inga förkunskaper i ämnet. Informationshäftet är tänkt fungera som ett medvetandehöjande material som förhoppningsvis kan väcka en nyfikenhet kring normkritisk pedagogik och ett vidare intresse. Normer kring kön och sexualitet är i särskilt fokus.Det färdiga häftet har utvärderats av tre verksamma lärare som har fått besvara en anonym enkät för att undersöka huruvida syftet med häftet uppfylls. .

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur och varför lärare använder sig av praktisk matematik i grundskolans tidigare år. Vidare har vi även undersökt vad lärare anser om läroboken och dess funktion och tittat närmare på ifall det finns stöd för praktisk matematik i styrdokumenten. Bakgrunden till vårt val av forskningsområde är för att det diskuterats mycket i media om hur undervisningen i grundskolan ska bedrivas för att så många elever som möjligt ska nå kunskapsmålen i matematik. Ett förslag som nämns är att kommunicera och praktisera matematiken och inte bara använda sig av läroböcker. Vi intervjuade tre lärare och observerade vid två olika undervisningstillfällen för att ta reda på hur lärare tycker och tänker kring praktisk matematik.

Syftet med studien är att erhålla ökad kunskap om funktionsnedsattas stöd för lärande i arbetet. Strukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes med personer med cerebral pares, kongenital myopati och ryggmärgsbråck, tre av dessa på respektive arbetsplats samt två i hemmiljö. Materialet bearbetades sedan utifrån en hermeneutisk forskningstradition i två kvalitativt skilda kategorier. Ansatsen belyser allmän verksamhetsteori och ett sociokulturellt perspektiv på lärande via talspråk och praktisk handling. De funktionsnedsattas uppfattning av fenomenet visar att lärande sker via talspråk och praktisk handling.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Dynamisk pedagogik, kan användas för att bearbeta och hantera konflikter i förskolans och skolans värld.Följande frågeställningar har besvarats i uppsatsen:-Hur definieras konflikter av lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik?-Vad innebär konfliktbearbetning bland barn och vuxna med hjälp av Dynamisk pedagogik och hur skiljer det sig från annan konflikthantering?-Hur används konfliktbearbetning/ hantering i arbetet med barn och vuxna med hjälp av Dynamisk pedagogik?-Hur kan Dynamisk pedagogik användas för att förebygga och hantera mobbning i skolan?-Hur ser lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik på aggressivitet och våld bland barn och vuxna och hur kan sådana beteenden hanteras?-Hur upplever respondenterna att de har påverkats av den Dynamiska pedagogiken när det gäller deras sätt att hantera konflikter och vad anser de att lärare ska ha för kunskaper om konfliktbearbetning/ hantering?Den metod som använts för att belysa frågeställningarna har varit intervjuer med nio lärare som undervisar i Dynamisk pedagogik alternativt läst kurser i Dynamisk pedagogik.Här följer en sammanfattning av resultatet från respektive frågeställning:Hur definieras konflikter av lärare och tidigare studenter som lett eller gått kurser i Dynamisk pedagogik?De flesta av studiens deltagare ser konflikter som ett sätt att utvecklas och samtliga deltagare anser att konflikterna behöver hanteras för att inte konflikten ska utvecklas destruktivt. En konflikt kan uppstå på grund av att människor har olika behov och därför inte kan komma överens..

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik.

Syftet med studien är att erhålla ökad kunskap om funktionsnedsattas stöd för lärande i arbetet. Strukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes med personer med cerebral pares, kongenital myopati och ryggmärgsbråck, tre av dessa på respektive arbetsplats samt två i hemmiljö. Materialet bearbetades sedan utifrån en hermeneutisk forskningstradition i två kvalitativt skilda kategorier. Ansatsen belyser allmän verksamhetsteori och ett sociokulturellt perspektiv på lärande via talspråk och praktisk handling. De funktionsnedsattas uppfattning av fenomenet visar att lärande sker via talspråk och praktisk handling.