Syftet med undersökningen är att ta reda på hur ett praktiskt temaarbete kan förändra förskolebarns kunskaper och förståelse kring ett kunskapsområde. Temat handlar om rymden och vårt solsystem. Undersökningen utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling, där samtal och samarbete utgör en viktig del av arbetet på förskolan, inte minst inom ramen för tematiskt arbete. En annan viktig aspekt att studera inom lärande är barnens egna inre drivkrafter och hur förskolan skapar förutsättningar att väcka intresse och vetgirighet hos barnen. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med förskolebarn i början respektive slutet av temaarbetet, och med förskolans lärare efter avslutat tema, för att få bilder ur olika perspektiv av vad temaarbete kan ge i form av kunskaper och insikter. Studien visar att tematiskt arbete ger mycket goda möjligheter till ett mångsidigt lärande, där nya kunskaper utvecklas och sätts in i ett relevant sammanhang. Intervjuerna med barnen visar en tydlig utveckling av såväl kunskaper om solsystemet som förståelse kring himlakropparnas kopplingar och relationer.

Outsourcing är ett väletablerat begrepp som det har skrivits mycket om. När ett företag lägger ut delar av sin verksamhet till ett annat företag, så är det inte helt ovanligt att man utnyttjar en konsult för att hantera den praktiska processen. Den så kallade outsourcingprocessen. Konsulten (mellanhanden) marknadsför sig mot kunden (den outsourcande parten) som en motpol till de leverantörer (den part som verksamheten outsourcas till) som har stor erfarenhet av outsourcingprocessen och därmed ett övertag vid förhandlingar. Författarna vill i sin undersökning nå fram till en mer nyanserad bild av vilka fördelar respektive nackdelar det finns med att anlita en konsult av motsvarande slag.

Det uppfattas idag som en självklarhet att fortsätta lära och utvecklas genom hela livet. Årligen spenderas stora summor på ledarutveckling, vilket har väckt ett intresse att undersöka denna form av utbildningsaktiviteter. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga till grund för valet att delta i ledarutvecklingsaktiviteter utifrån en fallstudie hos Stelena, samt hur deltagarna uppfattar att dessa aktiviteter bidrar till lärande och praktisk användbarhet.Fyra frågeställningar formulerades; Vilka motiv framkommer för deltagande i dessa aktiviteter? På vilket sätt uppfattar deltagarna att kompetenser och verktyg genereras i aktiviteterna? På vilket sätt uppfattar deltagarna att ledarutvecklingsaktiviteterna influerat deltagarna och bidragit till ett lärande? Hur uppfattar deltagarna möjligheterna att kunna använda genererade kompetenser och verktyg i sitt dagliga arbete? För att få en ingång till våra frågeställningar tog vi inledningsvis del av tidigare forskning inom området ledarutveckling. För att insamla vårt empiriska material genomfördes sju intervjuer.

I denna litteraturöversikt beskrivs olika sätt att administrera gas eller skum som massavlivningsmetoder för fjäderfä. Metoderna är gas i hel stallbyggnad, gas i mobil vagn, presenningmetoden, metallkammare samt brandsläckarskum. Dessa jämförs med varandra med avseende på effekter på djurvälfärd och praktisk användbarhet. Ett centralt problem är om biosäkerhet ska prioriteras framför djurvälfärd vid utbrott av epidemier, vilket skulle kunna motiveras under vissa förhållanden. Mer forskning och teknisk utveckling behövs för att i framtiden kunna ta rimlig hänsyn till båda dessa aspekter.

Rapporten behandlar aeroba dränkta biobäddar som biologiskt reningssteg i avloppsreningsverk. Syftet med examensarbetet är att studera de dränkta biobäddarna i Järbo och Kungsgården avseende reduktion av näringsämnen och parametrar som pH, syre och belastning. Rapporten har dels en teoridel där funktionen hos dränkta biobäddar genomgås samt en praktisk del där avloppsreningsverken i Järbo och Kungsgården studerats avseende reduktion av bland annat fosfor, kväve, COD, BOD. Studien omfattades av två provtagningsomgångar om vardera en vecka. Studien har utförts under våren 2004..

Bakgrund och problemdiskussion:Sedan Relevance Lost-debatten på 1980-talet har ekonomistyrningen utvecklats. Detta har även fått en påverkan på controllerns roll inom organisationen. Parallellt med detta har informationsteknologin utvecklats mycket snabbt. Flera studier har undersökt hur ERP-system, som blev vanliga på 1990-talet, har påverkat controllerrollen. Efter ERP-systemens intåg har business intelligence blivit allt högre prioriterat.

Etthundratrettio miljoner läkemedelsförpackningar säljs årligen i Sverige. Varje förpackning inkluderar en bipacksedel om det specifika läkemedlet. Bipacksedeln är utformad utifrån EU-direktivet 92/27EEC. Cirka trettio procent av alla läkemedelsanvändare läser bipacksedeln. Anledningen till varför patienterna inte läser den, beror på att bipacksedelns text är svår läsa och förstå.

I dagens allt mer komplexa företagsklimat har vikten av en integrerad Supply Chain blivit allt viktigare vilket bidragit till ökat behov av integrationen inom och mellan företag. För ökad integration inom Supply Chain kan automatiserad informationsdelning användas och ett vanligt förekommande informationsdelningssystem är Electronic Data Interchange (EDI) som integrerar två företagspartners affärssystem med varandra. Den automatiska informationsdelningen bidrar bland annat till reducerad manuell administrering, minskade transaktionskostnader och mer korrekt informationsdelning mellan företag. Medelstora företag har en avgörande och viktig funktion inom dagens ekonomi, inte minst på grund av de arbetstillfällen medelstora företag genererar utan även deras betydelse för företagsutvecklingen inom Sverige. Vi har funnit medelstora företag intressanta att undersöka på grund av deras betydelse inom samhället och har i denna studie undersökt på vilka grunder svenska medelstora tillverkningsföretag inom B2B väljer att implementera EDI för ökad integration inom Supply Chain.

Problem: Det satsas mycket på internutbildningar inom många företag och det finns en del forskat kring ämnet. Den mesta forskningen berör hur internutbildning bör planeras och genomföras samt vilka positiva egenskaper denna utbildning har. Däremot upplever vi att det finns mindre forskat kring om dessa interna utbildningar faktiskt bidrar till något, om de anställda i praktiken tar till sig utbildningarna och drar nytta av dem i sitt dagliga arbete. Inom forskningen kring internutbildningar har fokus även ökat på de anställdas (inom serviceföretag) estetiska attribut såsom utseende och attityd. Syfte: Syftet med vår uppsats är att studera effekten av internutbildningar inom servicebranschen, med fokus på säljpersonal och deras syn på internutbildningar.

Rapporten beskriver ett examensarbete genomfört på uppdrag av Motoman Robotics Europe AB i Torsås. Uppdraget gick ut på att hitta en lösning för att helautomatiskt kunna växla svetspistoler med en Motoman HP-20 industrirobot. Projektet har i första hand varit ett utvecklingsarbete med fokus på en fungerande praktisk lösning. Arbetet har fortskridit i nära samarbete med och handledning av konstruktörer på företaget samt stöd från vår lärare. Resultatet har blivit en kompakt och estetiskt tilltalande konstruktion som uppfyller kraven som uppdragsgivaren ställt..

Att skapa en grafisk profil kanske låter enkelt, men det är mycket svårare än vad man kan tro. Vad innehåller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tänka på? Det finns många frågetecken när man ska skapa en grafisk profil, det är mycket man ska tänka på som man lätt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om.Projektet är upplagt i två delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat på en massa information som har utvärderats och sedan använts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan användas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter..

I och med den ökade globaliseringen, ställs det dagligen nya krav och förväntningar på organisationer att möta de fluktuerande behov som omvärlden ställer på dem. Användningen och spridningen av begreppet innovation har aldrig varit så stort eller starkt som idag och det sträcker sig alltifrån regeringspropositioner, forskning, varumärken och konsumentartiklar. Alla vill ta del av det nya ?inne ordet - innovation? men vad är egentligen innovation och vad innebär det för en organisation att vara innovativa? Vi har valt att försöka samla dessa begrepp för att åstadkomma en förståelse för vad innovation egentligen är och hur en organisation kan dra nytta av det..

Kontinuerlig övervakning av patienters blodsocker under operationer och vård har visat sig givande men krångligt. Företaget Senzime i Uppsala har utvecklat ett instrument för att göra detta. Detta instrument är en biosensor som mäter blodsocker genom att uppmäta värmeflödet som bildas när sockret i blodet bryts ner av immobiliserade enzymer. Vi fick i uppdrag att föreslå reaktoryta med tillhörande enzym.Förslaget vi presenterar består i en reaktoryta av kiseldioxidkulor täckta med akrylonitril-co-polymer. På denna ska glukosoxidas och katalas immobiliseras kovalent i närvaro av glukos.Under projektets gång har vi jämfört våra förslag mot patentdatabaser.

Sjuksköterskors kunskaper och färdigheter avseende hjärtlungräddning är avgörande för patienters möjligheter att överleva vid ett hjärtstillestånd. Förmågan att reagera snabbt och utföra effektiv hjärtlungräddning är beroende av tillräcklig kunskap och färdighet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskors och sjuk-sköterskestudenters kunskap och färdighet i utövandet av hjärtlungräddning inom slutenvård. Metoden som användes var en kritisk granskning av tio vetenskapliga artiklar i ämnet. Resultatet indelas i följande teman: sjuksköterskans kunskap/färdighet, kvalitetssäkring, utbildningsfrekvens samt självständig träning som alternativ.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning högstadielärare i Uppsala ochStockholm använder sig av ett praktiskt arbetssätt i sin undervisning. Studien har även syftat till attundersöka vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser med detta arbetssätt med avseende på tidoch skolans resurser. Frågeställningarna har handlat om i hur stor utsträckning lärarna använder sigav matematikspel/lekar, utomhusmatematik och hur ofta de låter eleverna arbeta utanför läroboken.Jag har även undersökt om lärarnas ålder påverkar i hur stor utsträckning de arbetar med praktiskmatematik. Respondenterna har haft möjlighet att ge exempel på hur de arbetar praktiskt i sinundervisning. Undersökningen utfördes med hjälp av enkäter som skickades ut via mejl.