Vi har upptäckt att det finns otroligt många olika studier om vad kunskap är men vad vi har erfarit är det få studier som belyser vad eleverna anser att kunskap är. Vårat syfte med denna studie är att beskriva och skapa en förståelse för hur elever i grundskolans år nio uppfattar begreppet kunskap och den kunskap som skolan förmedlar. I bakgrunden belyser vi olika kunskapssyner och genom att intervjua ett antal olika elever så har vi fått ta del av deras syn på kunskap. Resultatet av vår undersökning visade att eleverna var överens om att alla människor är kunniga men på olika sätt och att allt man egentligen vet är någon slags kunskap. Eleverna ansåg även att det finns olika sorters kunskap, praktisk och teoretisk.

Bakgrund. Smittsamma sjukdomar har i alla tider har framkallat rädsla och fördomar. När vårdaren möter patienter med smittsamma sjukdomar måste de kunna ge trygg vård som grundar sig på teoretisk och Praktisk kunskap. I dag möter vårdaren många patienter som bär på smittsamma sjukdomar, nya och tidigare kända, upplevelserna skiljer sig åt beroende på hur mycket kunskap de har om sjukdomen. Syfte.

Sjuksköterskors kunskaper och färdigheter avseende hjärtlungräddning är avgörande för patienters möjligheter att överleva vid ett hjärtstillestånd. Förmågan att reagera snabbt och utföra effektiv hjärtlungräddning är beroende av tillräcklig kunskap och färdighet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka sjuksköterskors och sjuk-sköterskestudenters kunskap och färdighet i utövandet av hjärtlungräddning inom slutenvård. Metoden som användes var en kritisk granskning av tio vetenskapliga artiklar i ämnet. Resultatet indelas i följande teman: sjuksköterskans kunskap/färdighet, kvalitetssäkring, utbildningsfrekvens samt självständig träning som alternativ.

Studiens syfte är att undersöka barns perspektiv på kunskap och lärande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlärning, men sedan dess är det relativt ont om forskning på området. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg är begrepp från barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk färdighet samt att individer äldre än de själva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det är viktigt att lära inför framtiden.

Bengtsson Catarina & Månsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Syftet var att undersöka hur implicit erfarenhetsbaserad kunskap kan tillvaratas samt huruvida det är möjligt för organisationer att hjälpa medarbetare att tydliggöra denna. Rapporten ger exempel på verktyg som tydliggör implicit erfarenhetsbaserad kunskap samt undersöker medarbetarnas känslor inför detta. Respondenterna valdes på grund av deras långa verkstadserfarenhet. Slutsatserna blev att implicit erfarenhetsbaserad kunskap gör medarbetaren trygg på arbetsplatsen och i sig själv. Respondenterna kunde inte sätta ord på sina kunskaper då de värderade teoretisk kunskap över praktisk, detta försvårade deras möjligheter att diskutera studiens föreslagna metoder.

I detta dokument belyses praktisk färdighet utifrån en teknisk synvinkel. Färdigheten delas upp i mindre beståndsdelar. Dessa beståndsdelar beskrivs var för sig och på vilket sätt de bidrar till samt påverkar den praktiska färdigheten. Syftet med arbetet är att visa hur den läroprocess som eleven genomgår vid träning av en praktisk disciplin kan tydliggöras och underlättas, genom att utgå från ett tekniskt perspektiv. Det bör betonas att praktisk färdighet studeras enbart utifrån ett tekniskt perspektiv. Det ger många möjligheter att analysera färdigheten, men synsättet ger även upphov till begränsningar avseende en total förståelse av vad praktisk färdighet är. Nedanstående arbete bör därför ses som en modell eller beskrivning som liksom andra modeller och beskrivningar ger vissa insikter, men som också har begränsningar i sin giltighet. Resultatet visar att praktisk färdighet kan betraktas och analyseras utifrån sina tekniska beståndsdelar.

Vårt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stärka elevers lärande. Undersökningen utfördes med enkäter i fyra årskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lärare, på två olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra några generella slutsatser. Bakgrunden till vår undersökning var att vi hade fått uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom så ofta i grundskolan. Studien visar att lärarna använder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att få djupare förståelse hos eleverna.

Bengtsson Catarina & Månsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik.

Syftet med den genomförda studien var att se om elever tar till sig nya kunskaper praktiskt om Förintelsen, jämfört teoretiskt och om det i sin tur lägger grund för etiska och moraliska ställningstaganden. Undersökningen kom därmed att grunda sig på både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod, genom enkätundersökningar, observation och reflektionstexter. I undersökningen kom fyra klasser i årskurs nio från två skolor i Norrbotten att medverka. Utav de 75 eleverna som medverkade, var det nio elever från Skola 1 som reste till Polen för att se förintelselägren Auschwitz I och Auschwitz II-Birkenau.I studien framkommer det att resan till Polen kom att bidra till att de nio eleverna kom att skapa sig bredare kunskap, samt djupare etiska och moraliska ställningstaganden. Detta i jämförelse med deras jämnåriga i denna undersökning.

Ridning anses allmänt vara svårt att lära sig, speciellt i vuxen ålder. Det kan bero på att ridning är svårt att förmedla eftersom det är en Praktisk kunskap som till stor del bygger på känsla. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur ridlärare använder rösten på en ridlektion. Studien bygger på intervjuer med sex ridlärare. Resultatet visar att rösten hade betydelse för kommunikationen mellan ridlärare och elev och att ridläraren använde rösten olika beroende på elev, mål och utbildningsnivå.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Lärarutbildning, 60 p Abstrakt Möllerström, Helen & Nordahl Charlotte. ( 2007). Bedömning, en smaksak! ( Assessment, a matter of taste!) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildning 60p, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vårt arbete har varit att ta reda på hur verksamma pedagoger går till väga vid bedömning och betygssättning. Arbetet ger en inblick hur pedagoger upplever bedömning och betygssättning. Med hjälp av enkäter har vi tagit reda på hur pedagoger upplever teoretisk och praktisk bedömning. Resultatet visar att bedömning tolkas på olika sätt. Genom enkät undersökningen kunde vi se att teoretisk kunskap anses mer konkret att bedöma än praktisk.

Syftet med studien är att försöka förstå hur vi kan lära ut, och vad som påverkar lärandet av praktiska handgrepp vid automationsutbildningen på gymnasieskolans el-program. Följande fråga ställs, vilka uppfattningar om lärande har en grupp lärare på gymnasieskolans el-program? Inlärningsteorier har förekommit i alla tider och resultaten vid våra gymnasieskolor sägs bli sämre och sämre. Varför då? Beror det på undervisningen, eller kan det vara så att eleverna har tappat stinget? Min förhoppning var att hitta en lämplig inlärningsmetod att använda vid praktisk utbildning vid elprogrammet. Studien är kvalitativ i sin utformning med en fokusgruppsundersökning i ett lärarlag som bas och en litteraturstudie som komplement och bekräftelse till undersökningen. Slutligen diskuteras resultatet som pekar på anpassning av undervisning till gruppen snarare än att använda sig av en speciell metod..

Bakgrund: Få donationer sker i Sverige idag, det kan därför vara svårt att erhålla och upprätthålla professionell kompetens. Forskning har visat på en uppfattning att potentiella donatorer ibland förbises på grund av organisationsmässiga brister i struktur och riktlinjer. Även bristande kunskap och ett behov av mer utbildning finns beskrivet i flertal studier.Syfte: Att undersöka hur intensivvårdssjuksköterskor uppfattar sin kunskap och beredskap gällande organdonationsprocessen.Metod: Studien var empirisk med kvalitativ ansats. En fokusgruppintervju genomfördes som datainsamling, urvalet bestod av intensivvårdssjuksköterskor som var verksamma på en allmän intensivvårdsavdelning. Innehållsanalys användes för att bearbeta materialet.Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier och nio subkategorier.